Från idé till användning

Här beskrivs lite kort de olika stegen från idé till färdigställande. flöde

Idé

Funderar du på att bygga nytt, bygga till, byta fasad, riva, bygga pool eller installera en braskamin?

Ta kontakt med byggenheten för att få veta vilka förutsättningar och regler som gäller för din fastighet. Det finns regler i plan- och bygglagen (PBL) men även i detaljplaner och områdesbestämmelser som styr bland annat byggrätt, byggnadshöjd, område som inte får bebyggas. Ju tidigare kontakten sker med oss, desto mindre kan du behöva justera din idé i efterhand.

Anmälan eller lov?

Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier:
• åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov,
• åtgärder som kräver anmälan och
• åtgärder som varken kräver lov eller anmälan.

Läs mer om detta på Boverkets hemsida ”Lov- och anmälningsplikt

Ansökan/anmälan

När du bestämt dig för vad du vill göra så ska en ansökan eller anmälan skickas in.

En ansökan/anmälan ska vara skriftlig och blanketten finns här.

Till ansökan/anmälan ska du bifoga de handlingar som krävs, det kan till exempel vara en situationsplan, en nybyggnadskarta, planritningar, fasadritningar, konstruktionshandlingar, kontrollplan med mera. Inlämnade handlingar ska vara fackmannamässigt utförda. De ska vara rubricerade med fastighetsbeteckning och vad som ska byggas, daterade, undertecknade av ansvarig person och upprättade i lämplig skala (1:100, 1:500, 1:1000) samt måttsatta.

En komplett ansökan kortar handläggningstiden.

Om en kontrollansvarig behövs ska helst en anmälan om denne vara med i ansökan.

Handläggning av ärende

När ditt ärende registrerats hos oss, får du en bekräftelse på att vi fått in din anmälan/ansökan och du får ditt diarienummer (ärendenummer).

Efter registrering görs en första granskning för att se om alla handlingar finns med, handlingarnas tydlighet och om åtgärden kräver lov. Om det saknas det saknas något så skickas ett kompletteringsbrev (föreläggande) till dig.

Handläggning av din ansökan påbörjas först när ansökan är komplett.

Handläggningen består av olika utredningar till exempel vilka bestämmelser som gäller för fastigheten, tillgänglighet, utformning, placering, natur- och kulturvärden med mera. Ärendet kan skickas ut till berörda sakägare (oftast grannar) samt till olika remissinstanser, beroende på ärendets karaktär, för att dessa ska ges möjlighet att yttra sig.

Alla ärenden handläggs skyndsamt.

Detaljplan och planbesked

En detaljplan reglerar användningen av marken inom ett begränsat område. I planen prövas markens lämplighet för olika användningar så som gata, torg, park eller kvartersmark. Här prövas även vilken form och omfattning av verksamhet/bebyggelse som får förekomma inom kvarteret.

Den som vill upprätta eller ändra en detaljplan kan ansöka om ett planbesked hos miljö- och byggnadsnämnden.

Läs mer om detaljplan här.

Beslut om lov eller startbesked

Om åtgärden uppfyller alla krav kan byggnadsnämnden besluta att bevilja lov eller startbesked för anmälningspliktiga åtgärder.
Om kraven inte uppfylls ska byggnadsnämnden avslå din ansökan.

För att få påbörja åtgärden behöver du alltid ett beslut om startbesked från byggnadsnämnden. Det räcker alltså inte med bara ett beviljat bygglov.

När du fått ett beviljat lov får dina grannar och andra sakägare få reda på de genom kungörelse, delgivning eller ett meddelande.

Delgivning och kungörelse

Byggnadsnämnden ska delge alla beslut om lov och förhandsbesked till den som sökt lov och till eventuell annan part. Kända sakägare (i regel grannar) som lämnat synpunkter som inte har blivit tillgodosedda ska också delges. Delgivningen innehåller beslutet och information om hur man överklagar. Den kan lämnas eller skickas med brev eller e-post.

Beslut ska också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Rågrannar (ägare till fastigheter som gränsar direkt till varandra) och övriga kända sakägare utan invändning ska få kungörelsen i ett brev.

Kungörelsen informerar om beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet finns tillgängligt.

Taxa, avgift och faktura

En avgift tas ut för handläggningen av ditt ärende. Avgiften regleras av taxan som är antagen av kommunfullmäktige. Avgiftens storlek styrs av byggnaden storlek, detaljplan eller utomplan, ny- eller tillbyggnad, hur komplicerat ärendet är och så vidare. Även avslag och avvisade ansökningar kostar.

Faktura för lov eller startbesked för anmälningspliktiga åtgärd skickas efter beslutet.

Vara kommun använder samma taxa som de allra flesta kommuner. Det som kan skilja kommunerna åt är den faktor som taxan multipliceras med. Taxan är ursprungligen framtagen av Sveriges kommuner och Landsting (SKL).

Läs mer om: Taxa för kart och byggverksamhet (flik taxor och tillämpningar), PlanprocessenPlantaxa (flik taxor och tillämpningar)

Överklaga beslut

Du som sökande/byggherre liksom berörda sakägare (grannar) kan överklaga byggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan då välja att ändra kommunens beslut eller att avslå överklagan. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till mark- och miljödomstolen. Den sista instansen är Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.

Du/ni har tre veckor på er att överklaga om ni har delgivits beslutet och fyra veckor om ni har fått kännedom om beslutet genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT).

Om ett beslut inte överklagas vinner det laga kraft direkt efter den tiden.

Om byggnadsnämnden avslår ansökan om bygglov kan man överklaga beslutet till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan då välja att ändra kommunens beslut eller att avslå ditt överklagande.

Giltighetstid för lov och startbesked

Ett bygglov, rivningslov eller marklov upphör att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft.

Startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter att startbeskedet gavs.

Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft.

Kontrollansvarig

Du som ska bygga, riva eller utföra markarbeten kan behöva en kontrollansvarig för ditt projekt. Den kontrollansvarige du anlitar måste vara certifierad och ska ha en självständig ställning (han eller hon får inte vara nära släkt med dig eller arbeta på samma företag).

Kontrollansvarig ska medverka till att ditt projekt uppfyller kraven i bygglagstiftningen. Kontrollansvarig hjälper dig att ta fram ett förslag till kontrollplan samt ser till att den följs. Kontrollansvarig är med vid det tekniska samrådet, besiktningar och andra kontroller samt skriver ett utlåtande som är ett underlag för byggnadsnämndens slutbesked.

På Boverket hemsida kan du hitta certifierade personer.

Kontrollplan

Det ska finnas en kontrollplan för de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder. Kontrollplanen bör omfatta kontroll av projektering, bygg- och rivningsåtgärder. Den ska innehålla uppgifter om de kontroller som ska utföras, de kritiska punkterna vid uppförandet och projekteringen samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras. Det ska också framgå vem som ska utföra kontrollerna.
Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne biträda byggherren med detta. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet.

Kontrollpunkterna i kontrollplanen ska ge svar på dessa frågor:
• Vad ska kontrolleras (kritiska punkter)?
• Vem verifierar?
• Hur ska kontrollen verifieras?
• Mot vad (till exempel lagstiftning, ritningar, anvisningar)?

Kontrollplanen ska även innehålla de anmälningar som ska göras, arbetsplatsbesök, farligt avfall och varsamhet (ändring).

På Boverkets hemsida kan du läsa mer om kontrollplaner.

Här är några exempel:
Vad är en kontrollplan?
Kontrollplan försättsblad
Kontrollplan rivning
Kontrollplan eldstad
Kontrollplan enkel
Rivningsinventering

Tekniskt samråd

Tekniskt samråd hålls efter att lov beviljats. Vid samrådet gås de tekniska egenskapskraven, planering och organisering av arbetet, förslaget till kontrollplan och de olika handlingarna igenom. I kallelse till tekniskt samråd står det vilka handlingar som ska finnas framme för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om startbesked kan ges. De som deltar i tekniskt samråd är sökande, kontrollansvarig och byggnadsnämnden men även entreprenörer, projektörer och sakkunniga kan vara med.

Byggnadsnämnden håller tekniskt samråd om:
• åtgärden kräver en kontrollansvarig,
• ett tekniskt samråd inte är uppenbart onödigt, eller
• du som byggherre har begärt ett tekniskt samråd.

Om det inte behövs något tekniskt samråd ska byggnadsnämnden ge dig startbesked redan när du får beslutet om bygglov, eller så snart som möjligt därefter.

Läs mer om ”Teknisk samråd” på Boverket hemsida.

Startbesked

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska du kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen (2010:900, PBL) med tillhörande föreskrifter.

När du har fått ditt startbesked får du påbörja de åtgärder som ansökan/anmälan avser. För enklare byggen får du ett startbesked i samband med ditt bygglov.
I startbeskedet fastställs även ditt förslag till kontrollplan och vilka eventuella villkor du måste uppfylla innan du får börja bygga.

Om du påbörjar åtgärden utan startbesked kan du bli tvungen att betala en byggsanktionsavgift (straffavgift).

Arbetsplatsbesök

Arbetsplatsbesök sker minst en gång under byggtiden och då ska någon från byggnadsnämnden besöka byggarbetsplatsen. För enklare byggen behövs inget arbetsplatsbesök.
Den kontrollansvarige och byggherren ska vara med under besöket.

Vid arbetsplatsbesöket kontrolleras bland annat att:
• kontrollplanen och bygglovet följs,
• den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning, och
• inget uppenbart strider mot byggreglerna.

Kompletteringar kan komma att krävas in efter ett arbetsplatsbesök ifall brister upptäckts eller förändringar skett.

Byggnadsinspektören skriver protokoll över arbetsplatsbesöket som sedan skickas till byggherren och kontrollansvarig.

Slutsamråd

Oftast håller byggnadsnämnden ett slutsamråd när projektet avslutas. Det ska ske om ett tekniskt samråd har hållits tidigare under projektet, och om det inte är uppenbart att ett slutsamråd inte behövs.

Ett slutsamråd är en avstämning mellan byggherren, kontrollansvarig, entreprenörer, andra berörda och kommunen. Under mötet går man bland annat igenom utlåtanden som kontrollansvarig gjort och att kontrollplanen följts.

Slutsamrådet ligger till grund för att du ska få ditt slutbesked och att alla slutliga handlingar, som krävts i startbeskedet (och eventuellt i de kompletterande villkoren), lämnas in. Byggnadsnämnden bedömer om de kommer att kunna utfärda ett slutbesked.

Även här kan det komma att krävas in kompletteringar om brister upptäcks eller en förändring skett.

Slutbesked

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked.

Byggnadsnämnden utfärdar ett slutbesked när du som byggherre har visat att alla krav är uppfyllda och nämnden inte har funnit någon anledning att ingripa. Vilka handlingar du behöver lämna in för att få ditt slutbesked framgår av startbeskedet.
Du får inte börja använda åtgärden ansökan/anmälan avser eller flytta in (ta i bruk) innan du fått slutbesked. Om du gör det kan du bli tvungen att betala en byggsanktionsavgift (straffavgift).

Du kan få slutbesked även om mindre brister finns kvar. Byggnadsnämnden skriver en anmärkning om bristerna som du ska åtgärda. Om det är fråga om en större brist kan nämnden ge ett tillfälligt slutbesked (interimistiskt slutbesked) som gäller fram tills du åtgärdat bristen eller gjort en nödvändig kontroll. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord prövar nämnden slutligt frågan om slutbesked.

Om det du har byggt har för stora brister ska byggnadsnämnden ta beslut om att neka dig ett slutbesked.

Färdigt att använda

När du fått ditt slutbesked kan du börja använda din eldstad, uterum, garage, pool, bostadshus med mera, det vill säga de åtgärder som du sökt lov eller anmälan för.

Funderar du på att bygga nytt, bygga till, byta fasad, riva, bygga pool eller installera en braskamin?

Ta kontakt med byggenheten för att få veta vilka förutsättningar och regler som gäller för din fastighet. Det finns regler i plan- och bygglagen (PBL) men även i detaljplaner och områdesbestämmelser som styr bland annat byggrätt, byggnadshöjd, område som inte får bebyggas. Ju tidigare kontakten sker med oss, desto mindre kan du behöva justera din idé i efterhand.