Djur och skadedjur

Kommunens mark

Om du det är problem med vilda djur på kommunens mark eller råttor i det kommunala avloppssystemet så kontaktar du gatu/parkenheten.

Skadade vilda djur

Om det skadade djuret uppehåller sig på privat mark och det är utom allt tvivel att det är skadat så kontaktar du Polisen.

Tänk på att du inte får ta hand om det skadade djuret själv. Det är bara personer eller föreningar som har länsstyrelsens och Naturvårdsverkets godkännande som får ta hand om skadade djur. På Naturvårdsverkets webbplats, kan du läsa mer om viltrehabiliterare.

Uppenbart sjuka vilda fåglar

Om du ser en eller flera fåglar som utom allt tvivel verkar sjuka så kan du kontakta länsstyrelsens veterinärenhet.

Djur som inte sköts, inte mår bra eller plågas

Sedan 2009 ska du anmäla misstänkt misskötsel av djur till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Du kan ringa deras tipstelefon 010-224 50 50 på vardagar mellan 9-12 och 13-15. Vid ytterst akuta fall som inte kan lösas på annat sätt kan du även kontakta polisen på 114 14. Mer information hittar du på länsstyrelsens hemsida.

Djur inom planlagt område

Inom planlagt område krävs att du har tillstånd för att få ha dessa djur:

  • häst, get, får, svin eller nötkreatur
  • orm
  • pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur

Du måste alltid ha fastighetsägarens tillåtelse att ha djur, om du inte själv äger fastigheten. Dina närmaste grannar ska tillfrågas. För att du ska få tillstånd får din djurhållning inte leda till att det uppstår någon olägenhet för människors hälsa. Du ska hålla djuren på ett lämpligt sätt från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Och om du vill ha tupp måste du särskilt lämna uppgift om detta. Vi tar ut en handläggningsavgift för den tid det tar för oss att handlägga ditt ansökan.

Vad som gäller ur djurskydd- och djurhälsosynpunkt kan Länsstyrelsen i Västra Götaland ge upplysningar om. Det är länsstyrelsen som har tillsyn över djurskyddet.

Jordbruksverket: ormar och ödlor

Hantering av döda djur

Mindre sällskapsdjur

När du ska ta hand om din döda hund, katt eller kanin finns det flera olika alternativ. Har du anlitat en veterinär för att avliva ditt sällskapsdjur så fråga vilka alternativ som veterinären rekommenderar. Tänk på att även minigris och dvärgget räknas som sällskapsdjur. Det finns även minneslundar eller djurkyrkogårdar i Skövde, Skara och Mariestad.

När det rör sig om mindre sällskapsdjur får du under vissa omständigheter gräva ner ditt döda sällskapsdjur på din egen fastighet. Då gäller följande:

  • Graven ska vara så djup att andra djur hindras från att gräva upp kroppen.
  • Om du har egen vattentäkt så ska kroppen grävas ner minst 100 meter från vattentäkten.
  • Tänk på att du som fastighetsägare är ansvarig för att ta reda på var eventuella ledningar och rör går.

Större sällskapsdjur

Om du vill begrava din häst på din fastighet behöver du tillstånd från länsstyrelsen (ansökningsblankett finns här: Ansökan om att få gräva ned hästdjur). Men först behöver vi komma ut och godkänna platsen, så att den uppfyller våra riktlinjer: Riktlinjer för nedgrävning av häst

Skadedjur och ohyra

Ohyra

Ohyra och skadedjur kan orsaka stor förödelse på till exempel livsmedel och trä. De är också en tänkbar spridningskälla för smittsamma sjukdomar. Till skadedjuren räknas till exempel mjölbaggar, kackelackor och myror.

Fastighetsägeren ansvarar för att:

  • åtgärda skadedjur inom sin egen fastighet,
  • hålla lägenheter för uthyrning fria från ohyra

Vilda djur

Även grävlingar, råttor och fåglar kan ställa till med problem.

Grävlingar

Får du får problem med grävlingar vid ditt hus kan du försöka täppa till alla gluggar och liknande (när grävlingen inte är där). Eftersom grävlingen är en allätare är det bra att se till att hålla rent i trädgården och runt husen. Du kan även kontakta miljöenheten och de kommunala skyttarna för att låna en grävlingsfälla.

Råttor

Har du problem med råttor i det kommunala avloppsledningsnätet så kontaktar du gatu/parkenheten.

Är det i stället problem med råttor ovan mark är det du som fastighetsägare som behöver vidta åtgärder. Tänk på att hantera dina sopor så att de inte drar till sig råttor. Du bör till exempel:

  • förpacka soporna i påsar innan du lägger dem i sopkärlet,
  • ha ett tillräckligt stort kärl så att locket alltid går att stänga.

Om du ändå har problem så kontaktar du ditt försäkringsbolag för att höra om skadedjursförsäkring ingår i din villa- och hemförsäkring. Om du saknar skadedjursförsäkring kontaktar du själv ett saneringsföretag. (Se till exempel ”Gula sidorna” och sök på sanering.)

Skyddsjakt

Skyddsjakt handlar oftast om att ta bort något enstaka djur som skapar särskilt stora besvär för allmänheten eller annat vilt eller växtlighet. Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tyvärr blir effekten av en sådan åtgärd mot en större mängd vilt oftast tillfällig och det är därför viktigt att i första hand försöka hitta andra, mer långsiktiga lösningar.

Inom tätort eller på kommunal mark

Kommunen ansvarar för skyddsjakt som bedrivs på allmänna platser (parker, lekplatser, stränder med mera), där kommunen är fastighetsägare. På mark inom tätbebyggt område får enbart av kommunen utsedda så kallade kommunala skyttar bedriva skyddsjakt.

På egen fastighet

Om du fått djur som kan orsaka skador på din egendom eller sprida smitta, till exempel grävlingar i husgrunden eller skabbrävar, får du själv, eller med hjälp av jägare, ansvara för att ta bort djuren. Bestämmelserna om skyddsjakt i jaktlagen ska då följas.

Du kan kontakta kommunen om du behöver komma i kontakt med en kommunal skytt för problem på din egen fastighet.

Här är det dock viktigt att du tänker på att det är du som är beställare och inte kommunen. Det innebär att du får stå för eventuella kostnader till skytten när denne utför uppdrag på din fastighet.

Alternativ till jakt

Kommunen är restriktiv till att besluta om skyddsjakt. Det är bättre att istället arbeta för att försvåra tillvaron för fåglarna, exempelvis genom att ta bort lättillgängliga boplatser och minska fåglarnas möjligheter att hitta föda i området. (Läs mer under vilda fåglar)

Vilda fåglar

Vi får ofta klagomål på störande kajor och andra fåglar, framför allt under häckningen och när ungarna börjar flyga ut ur boet. Förr ansågs att enda sättet att lösa problem med störande fåglar var att skjuta av dem. Tyvärr visar erfarenheten att det sällan hjälper under någon längre period. Om man lyckas att skjuta några stycken fåglar så finns det ständigt nya fåglar utanför tätorterna som är redo att flytta in.

Ett mer långsiktigt sätt att lösa problemet är att på olika sätt göra så att fåglarna inte trivs. Här följer några olika förslag som har prövats på olika platser, ibland med gott resultat, ibland med inte lika bra resultat. Du få helt enkelt pröva dig fram beroende på vilken situation det gäller. Du kanske behöver kombinera flera olika åtgärder.

Det här kan du som fastighetsägare göra för att hålla borta kajor och andra störande fåglar:

  • Håll gårdar och grönytor rena från pinnar, kvistar med mera. Fåglarna använder sådant material för att bygga sina bon med.
  • Minska antalet fåglar genom att störa dem precis innan de ska till att häcka. Det kan du göra genom att till exempel täcka för skorstenar, nischer och andra lämpliga häckningsplatser. Det brukar fungera bra att täta med hönsnät. Ta så tidigt som möjligt bort rester av bon från tidigare häckningar.
  • Sätt upp rovfågelsattrapper på husets tak. Sådana kan du köpa i jaktaffärer.
  • En allmän uppfattning är att många fåglar skyr blå färg. Blå band kanske kan hjälp till att hålla skator borta. Reflekterande remsor kan ha samma effekt. De ger även ifrån sig ljud när det blåser.
  • Du kan använda ”ögonattrapper” och skrämselballonger.
  • Variera typen av skrämseltaktik eftersom fåglarna vänjer sig efter ett tag.
  • Sopkärl och papperskorgar ska vara försedda med lock och vara stängda så att fåglarna inte kan dra ut innehållet. Matavfall ska alltid förpackas i en påse och slängas i en behållare med lock.

Inom planlagt område krävs att du har tillstånd för att få ha dessa djur:

  • häst, get, får, svin eller nötkreatur
  • orm
  • pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur

Du måste alltid ha fastighetsägarens tillåtelse att ha djur, om du inte själv äger fastigheten. Dina närmaste grannar ska tillfrågas. För att du ska få tillstånd får din djurhållning inte leda till att det uppstår någon olägenhet för människors hälsa. Du ska hålla djuren på ett lämpligt sätt från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Och om du vill ha tupp måste du särskilt lämna uppgift om detta. Vi tar ut en handläggningsavgift för den tid det tar för oss att handlägga ditt ansökan.

Vad som gäller ur djurskydd- och djurhälsosynpunkt kan Länsstyrelsen i Västra Götaland ge upplysningar om. Det är länsstyrelsen som har tillsyn över djurskyddet.

Jordbruksverket: ormar och ödlor