Återvinningsstationer och källsortering

Att källsortera och återvinna avfall är viktigt, men viktigast av allt är att minska mängden avfall som uppstår.

Genom att sortera och återvinna eller återanvända material kan vi spara massor av energi och resurser samtidigt som farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt. Därmed skyddas både människor och miljö, idag och i framtiden. Vi är alla enligt lag skyldiga att sortera ut bland annat förpackningsmaterial från våra sopor för materialåtervinning.

Var gör jag av det som inte ska läggas i den vanliga soppåsen?

Eftersom det som du lägger i din soppåse går till förbränning, behöver du sortera ut det avfall som inte ska brännas. Följande typer av avfall ska antingen återvinnas eller omhändertagas på särskilda sätt:

  • Förpackningar lämnar du på någon av Vara kommuns 7 återvinningsstationer. På dessa stationer kan du som privatperson lämna förpackningar, tidningar, batterier och (på de flesta stationer) även gamla kläder och textilier. Stationerna drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), eftersom förpackningar och tidningar går under det så kallade producentansvaret.
  • Farligt avfall ska lämnas in på Ragn-Sells återvinningscentral i Vara. Läs mer om farligt avfall här.
  • Grovavfall kan du lämna på  Ragn-Sells återvinningscentral i Vara. Du som privatperson kan kostnadsfritt lämna nästan alla typer av avfall. Allt som lämnas tas om hand och återanvänds, återvinns eller oskadliggörs.
  • Trädgårdsavfall komposteras med fördel i den egna trädgården, läs mer om kompostering här. Du kan också lämna trädgårdsavfall på Ragn-Sells återvinningscentral i Vara eller på rismottagningen i Kvänum.

På avfallsportalen sopor.nu finns information om hur man sorterar sitt avfall.

Här hittar du närmsta Återvinningsstation

Vara Industrigatan/Kungsgatan 38, Brandstation
Kvänum, Järnvägsgatan 5, bakom ICA
Vedum, Norrgatan 4, bakom Laskegården
St Levene, Sportgatan, in mot fotbollsplanerna
Helås, Kvarnbacksvägen, vid lekplatsen
Tråvad, Ågatan 2, vid Tempo
Jung, Vattenverket (öppnas preliminärt 1 juli 2021)

Stökigt på återvinningsstationen?

På Förpacknings- och tidningsinsamlingens webbplats (FTI) kan du se när respektive station töms samt anmäla att stationen behöver städas och/eller tömmas. FTI:s kundtjänst finns på telefon 0200-88 03 11. Återvinningsstationerna ligger inte under kommunens ansvar.

Värmeljus

Tänk på att ta loss hållaren för veken och lägg den separat i behållaren för metall. Vekeshållaren är nämligen av järn, medan koppen är av aluminium. Om dessa inte separeras kan inte båda materialen återvinnas. I återvinningsprocessen fastnar järnet på magneter, sitter vekeshålleren ihop med aluminiumkoppen kommer båda delarna fastna i magneten. När järnet smälts ned i stålåtervinningen brinner aluminiumet upp och återvinns inte. Om du däremot separerar de två kan både järnet och aluminiumet återvinnas.

Sortera dina förpackningar

Plastförpackningar

Alla förpackningar av plast, exempelvis: tandkrämstuber, plastpåsar, frigolit, sylthinkar och chipspåsar. Lägg plasten löst i containern.

Pappersförpackningar

Alla förpackningar av papper, kartong och well läggs löst i containern. Vik ihop och platta till så får du plats med mer.

Tidningar

Tidningar, kataloger, magasin, skrivpapper, pocketböcker och reklamblad. Trycksakerna läggs löst i containern. Ta bort plastomslag runt reklam och tidningar.

Ofärgade glasförpackningar

Tomma burkar, flaskor, saft- och vinflaskor av ofärgat glas läggs löst i container för glasförpackningar.

Färgade glasförpackningar

Tomma burkar, flaskor eller behållare av färgat glas läggs löst i container för färgade glasförpackningar.

Metallförpackningar

Konservburkar, tomma sprayburkar, kaviartuber, aluminiumfolie, kapsyler och metallock. Metallen läggs löst i containern. Böj in vassa lock på konservburken. Burkar med färg- och limrester lämnas som farligt avfall på återvinningscentralen.

Batterier

Små batterier kan lämnas på återvinningsstationer i el-kretsens röda holk.

Myter om återvinning och avfallshantering

Det finns en hel del myter om återvinning och avfallshantering. Här förklarar vi hur det faktiskt går till.

Myt 1. Förpackningar behöver rengöras noggrant

Falskt. Många tror att förpackningar behöver vara noggrant rengjorda innan de läggs i återvinningen, men det räcker med att tömma förpackningarna och se till att de är fria från matrester. De behöver inte vara rengjorda. Skälet till att förpackningarna ska vara tömda är dels en hygienfråga och dels att det kan påverka återvinningen eftersom den automatiska sorteringsprocessen för vissa materialslag sorterar förpackningarna efter vikt.

Myt 2. Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material

Falskt. Tekniken har gått framåt och det går jättebra att återvinna förpackningar som består av flera olika material.

Många färskvaruförpackningar består av kartong, en plasthinna på insidan och ibland en plastkork längst upp. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen. Förpackningen ska därför sorteras som pappersförpackning, medan den löstagbara plastkorken hör hemma hos de andra plastförpackningarna. Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. De ska sorteras efter det viktmässigt dominerande materialslaget. En enkel tumregel är att man aldrig ska behöva använda ett verktyg för att separera två material.

Myt 3. Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen

Falskt. Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås.

I regeringsutredningen ”Resurs i retur” SOU 2001:102 konstaterades att återvinning av förpackningar är miljömässigt bra, det sparas både energi och material. Slutsatserna grundas på sju olika livscykelanalyser som genomfördes 1998-2001. I samma regeringsutredning konstaterades även att återvinning av tidningar är miljömässigt bra, slutsatserna grundas på tre olika forskningsrapporter genomförda 1999-2001.

Myt 4. Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll

Falskt. Många bäckar små – varje insats gör skillnad!

Några exempel på vilken nytta återvinning ger om vi gör det tillsammans:

Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år.
Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.

Myt 5. Det är ingen idé att sortera, allt blandas ju ändå bara ihop

Falskt. Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, utan allt skickas till återvinning eller energiutvinning.

De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser materialbolagen/FTI anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade och håller en viss kvalitet. Skulle materialet vara ihopblandat tas det inte emot och entreprenören tvingas åka till soptippen med förpackningarna. Där skulle de behöva betala deponiavgift för att få lämna materialet. Det vore ingen god affär.

Ibland kan en fraktion, till exempel en container med utsorterad plast, vara så felsorterad att den inte går att använda i återvinning, då används den istället till energiåtervinning. Det är därför viktigt att vi sorterar rätt där hemma så att materialet är så rent som möjligt när det kommer till återvinningen och inte behöver skickas till förbränning.

Myt 6. Soporna sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i sopnedkastet

Falskt. Återvinningstekniken är tyvärr inte så utvecklad än, om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och materialåtervinns alltså inte.

Att elda upp sopor och förpackningar generar värme eller el som kan användas för till exempel uppvärmning av bostäder, men det är betydligt mer resurseffektivt och bra för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas samt tidningar till nya produkter.

Återvinning av plast ger till exempel lägre miljöbelastning än att tillverka produkter av ny olja. Att slänga allt i brännbart ger energi bara en enda gång. Källsortering och återvinning av förpackningar och tidningar ger utökade möjligheter till resursutnyttjande under en längre tid. Det är först när materialet inte längre är möjligt att återvinna, som det går till förbränning.

Myt 7. Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans

Falskt. Det kan se ut som om allt blandas ihop, men de lastbilar som hämtar glasförpackningarna och flaskorna har två fack på flaket, ett för färgat och ett för ofärgat. Glas kan återvinnas obegränsat antal gånger utan att kvaliteten försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk – råvaror som finns i begränsad mängd. Det går även åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt. Återvunnet glas minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med råvara som används för första gången.

Myt 8. Aluminium och stål finns i stora mängder och kan knappast betraktas som ändliga resurser och motivera återvinning

Falskt. Miljövinsten av att återvinna aluminium och stål består framför allt av att man sparar stora mängder energi om man återanvänder gammalt material, jämfört med att tillverka nytt. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast 5 procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Motsvarande siffra för stål är 25 procent. Både aluminium och stål går dessutom att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Brytning av metaller orsakar även stor negativ inverkan på miljön då lokala ekosystem rubbas.

Myt 9. I Sverige finns gott om skog, därför behöver vi inte återvinna pappersförpackningar och tidningar

Falskt. Det är både billigare och mer energieffektivt att återvinna pappersförpackningar än att göra nytt papper av ny råvara. Skogen är hem för tusentals olika arter som störs av att träden tas ner. Träd utgör en viktig koldioxidsänka och det är därför bättre att de får stå kvar än att de huggs ner i onödan.

Textilinsamling

I Vara kommun kan du lämna textilier i PMUs insamlingsboxar vid våra återvinningsstationerna i Vedum, Vara, St Levene, Kvänum och Tråvad samt på återvinningscentralen i Vara. Där lämnar du gamla kläder och textilier oavsett om de är hela och kan gå till återanvändning/välgörenhet eller är trasiga. PMU arbetar just nu för att få till en fungerande återvinning av trasiga textilier för lumptillverkning. Underlätta deras arbete genom att tydligt märka din påse med trasiga textilier.

Vad gäller textil återvinning har tekniken en bra bit att gå för att lyckas materialåtervinna fibrerna. Detta beror på att våra kläder och annat textilt material består av oändliga variationer och blandningar av material av olika kvalitet. Det är därför svårt att återvinna textil och få ut fibrer som kan bli ett nytt tyg. Mycket textil återvinns eller återanvänds idag i så kallad lumptillverkning som blir till stoppning i ex, bilsäten, eller används som ljuddämpning. Just nu pågår insatser för att skynda på teknikutvecklingen för att materialåtervinna textil. Regeringen tillsatte i december 2019 en utredning som ska ge svar på hur ett producentansvar på textil bör utformas, i stil med det producentansvar som gäller för förpackningar och tidningar. Detta kommer sätta press på branschen att ta fram tekniken och infrastrukturen för att samla in och återvinna de material som inte kan återanvändas.

Det bästa du kan göra för miljön och de som arbetar för att producera våra kläder är dock att välja nya kläder med omsorg, välja kvalitet före kvantitet eller handla second hand istället för nytt. Viktigt är att ta hand om sina kläder och skor, laga och underhålla dem så de får ett längre liv. Sy om och förändra kläderna om du tröttnat på dem. Men tänk till innan inköp om plagget kommer vara lika uppskattat om 5-10 år som under de närmaste 10 dagarna.

Till dess att ett utvecklat system för textilåtervinning för trasiga textilier finns på plats är det bästa kanske att skapa flera sista anhalter på det där som är trasigt hemma hos dig? Trasiga nylonstrumpbyxor är exempelvis fenomenalt att putsa skor med! Ge kläderna längre liv utan att göra det själv!

I Vara Kan du lämna in kläder och annat för reparation hos:

Fagerbergs
Storgatan 3
534 31 Vara
Tel 0512-107 00

Maritas
Stora Torget 2
534 31 Vara
http://www.maritastextil.se/

Kontakta oss gärna om du känner till fler skräddare, skomakare eller liknande i kommunen.

Tänk på att ta loss hållaren för veken och lägg den separat i behållaren för metall. Vekeshållaren är nämligen av järn, medan koppen är av aluminium. Om dessa inte separeras kan inte båda materialen återvinnas. I återvinningsprocessen fastnar järnet på magneter, sitter vekeshålleren ihop med aluminiumkoppen kommer båda delarna fastna i magneten. När järnet smälts ned i stålåtervinningen brinner aluminiumet upp och återvinns inte. Om du däremot separerar de två kan både järnet och aluminiumet återvinnas.

Karta

Visa större karta (7)

Självservice

På självservice kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.