Avfall och farligt avfall

Vad är avfall?

Med avfall avses alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Avfallsdefinitionen är gemensam för hela EU. Ekonomiskt värde, användning eller återanvändning spelar inte någon roll för om något definieras som avfall eller inte. Vad som anses vara en restprodukt respektive en biprodukt är dock en viktig fråga inom olika branscher och har betydelse för vilka regler som styr hanteringen.

I första hand ska uppkomsten av avfall förebyggas. Men det avfall som ändå uppstår måste hanteras på ett miljö- och hälsomässigt säkert sätt. Målet med lagstiftningen på avfallsområdet är att vi ska gå från avfallshantering till resurshushållning. EU:s avfallshierarki ska styra hanteringen och åskådliggörs i avfallstrappan nedan. Hierarkin innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas, och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.

Bygg- och rivningsavfall

Bygg- och rivningsavfall är avfall som uppstår vid olika typer av byggnation-, renoverings- och rivningsverksamheter och det finns särskild lagstiftning som styr hanteringen av detta avfall. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Även inom ramen för miljökvalitetsmålen är detta område prioriterat, där ett av etappmålen är just Ökad resurshushållning i byggsektorn.

Det är i första hand byggherren som ansvarar för avfallshanteringen vid bygg- och rivningsverksamhet. Inför en rivning eller nybyggnation ska byggnadsnämnden kontaktas för att ta reda på om åtgärden kräver lov. Om åtgärden är lovpliktig söks lovet hos miljö- och byggnadsnämnden som därefter beslutar om lov kan beviljas.

De åtgärder som kräver antingen rivningslov, bygglov eller anmälan till miljö- och byggnadsnämnden omfattas av kontrollsystemet i plan- och bygglagen (PBL 2010:900), vilket normalt innebär krav på bland annat kontrollplan, kontrollansvarig och tekniskt samråd med kommunen. I kontrollplanen ska företaget bland annat redogöra för hur avfallet som uppstår kommer att hanteras. Bygg- och rivningsavfallet omfattas samtidigt av miljöbalken samt förordningar och föreskrifter som förtydligar balken.

Hantering av bygg- och rivningsavfall

För att uppfylla kraven i plan- och bygglagen och miljöbalken ska alla som bygger och river sortera avfallet. Miljöbalkens hänsynsregler innebär till exempel att avfallshierarkin ska styra avfallshanteringen, och därmed ska avfallsförebyggande arbete eftersträvas i första hand genom att minska uppkomsten av avfall. Där avfall ändå uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Följande prioriteringsordning gäller:

  1. Förebyggande
  2. Förberedelse för återanvändning
  3. Materialåtervinning
  4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning
  5. Bortskaffande

Sortering vid källan

Nya regler i avfallsförordningen (SFS 2020:614) började gälla den 1 augusti 2020, som innebär att den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera avfallet i minst sex fraktioner vid den plats där avfallet uppstår. Följande fraktioner är obligatoriska:

  • trä
  • mineraler (som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten)
  • metall
  • glas
  • plast
  • gips
  • övrigt brännbart
  • farligt avfall

Dessutom finns krav på att sortera ut brännbart avfall, farligt avfall och eventuellt förpackningsavfall. Syftet är att öka möjligheterna till återanvändning och återvinning av materialet. Sortering ska ske redan vid källan för att minska risken för nedsmutsning och förorening av produkter och material som kan återanvändas eller återvinnas. Sortering ska ske i alla olika skeden av byggande: nyproduktion, underhåll, ändrings- samt rivningsarbeten. Den som samlar in bygg- och rivningsavfall som har sorterats ut ska också samla in de avfallsslagen separat.

Undantag från krav på utsortering

Det finns två generella undantag från kraven på att sortera avfallet. Undantagen finns i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:7) från krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall och gäller sammanfogade konstruktioner som inte är tekniskt möjliga att separera med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling och förorenade avfallsslag. Om det finns andra fall där avfallsproducenten bedömer att det inte är möjligt att sortera ut bygg- och rivningsavfall enlighet med de nya bestämmelserna, krävs en dispens från tillsynsmyndigheten. Miljö- och byggnadsnämnden har i det enskilda fallet därmed möjlighet att meddela dispens från kravet på att sortera bygg- och rivningsavfall vid källan.

Farligt avfall i bygg- och rivningsverksamhet

Det finns ett flertal särskilda regler för farligt avfall som också gäller för bygg- och rivningsverksamheter, bland annat ska farligt avfall alltid sorteras ut från annat avfall. Olika slag av farligt avfall ska också hållas åtskilda från varandra, vilket gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. Vad som utgör farligt avfall definieras och listas i avfallsförordningen (Avfallsförordningen 2020:614), men kortfattat utgörs farligt avfall av sådant avfall som innehåller eller består av ämnen som har farliga egenskaper. En viktig anledning till att farligt avfall ska sorteras ut handlar om att få bort farliga ämnen och material ur kretsloppet, för att på så sätt minska risken för att de sprids på olika sätt.

Sedan den 1 november ställs också nya krav på verksamheter och företag att rapportera in uppgifter om farligt avfall till Naturvårdsverkets avfallsregister. Detta gäller även bygg- och rivningsverksamheter.

Nya regler kring rapportering av farligt avfall — Vara kommun

Materialinventering vid rivning och renovering

Det är viktigt att farliga ämnen, komponenter och material identifieras vid en materialinventering redan innan rivning och renovering startar. Det är en förutsättning för att bygg- och rivningsavfallet ska kunna tas omhand på ett säkert sätt. Resultatet från inventeringen är ett viktigt underlag vid framtagande av kontrollplanen enligt plan- och bygglagen.

Exempel på farligt avfall som enligt Naturvårdsverket ska inventeras före rivning och som ska omhändertas som farligt avfall inför/vid rivning och renovering är:

  • elektriska och elektroniska komponenter och utrustningar (elavfall)
  • asbest
  • lysrör, natriumlampor och termometrar med kvicksilver i
  • oljehaltiga kablar
  • fogmassor samt isolerrutor med PCB-tätning
  • kondensatorer med PCB
  • akrydurgolv med PCB
  • kylskåp, frysar, klimatanläggningar, brandsläckningsutrustningar (utgör elavfall, kan också innehålla ozonnedbrytande ämnen så som CFC, HCFC, halon)
  • isolering med CFC
  • träskyddsbehandlat virke, exempelvis kreosotimpregnerat virke
  • strålkällor
  • kvarlämnade kemikalier

Utsorteringen ska ske direkt på plats och det farliga avfallet ska förvaras väderskyddat och på sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt det. Att förbehandla elavfall på rivningsplatsen är inte tillåtet. Om förvaringen av elavfall och övrigt farligt avfall är bristfällig kan det leda till utsläpp av skadliga ämnen på plats samt stölder och vandalisering som kan påverka miljön negativt.

Byggisolermaterial kan innehålla CFC och klassas därmed som farligt avfall vid rivning. Exempelvis innehåller cellplast, som kan finnas i markskivor, isolering i väggar, i flytande golv och i kylrum, CFC. Även vid isolering av fjärrvärmerör har cellplast används. Undersökningar visar också att en liten del av det rivningsavfall som innehåller CFC idag tas om hand på rätt sätt.

En rostig tunna som ligger ner.

Nya regler kring rapportering av farligt avfall

Nya krav på verksamheter och företag att rapportera in uppgifter om farligt avfall till Naturvårdsverkets avfallsregister Sverige behöver ha bättre kontroll på sitt farliga avfall. Från och med den 1 november 2020 ska därför företag och verksamheter rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall till det nya avfallsregistret hos Naturvårdsverket. Anteckningsskyldigheten gäller de flesta verksamheter…

Kontakt

Självservice

På självservice kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.