Köldmedia

Ett köldmedium är ett ämne som används för att transportera värme och det kan användas både för att värma och för att kyla. Köldmedier används bland annat i luftkonditioneringsanläggningar, kylskåp, frysar och värmepumpar. De här köldmedierna innehåller fluor och benämns därför ofta fluorerade växthusgaser (f-gaser). Om f-gaser läcker ut ur köldmedieanläggningarna kan de ha negativa effekter på miljön, dels genom att bidra till den globala uppvärmningen och dels genom att bryta ner ozonskiktet. För att minska utsläppen av f-gaser och skydda människors hälsa och miljön finns det därför bestämmelser som reglerar hanteringen av utrustningar som innehåller köldmedia.

Bilden visar gaser

Lagstiftning
Köldmedier som bidrar till växthuseffekten, f-gaserna, regleras genom EU:s f-gasförordning, EU 517/2014, och den trädde i kraft 2015. Målet med förordningen är att EU ska minska sina utsläpp av f-gaser med två tredjedelar. I förordningen regleras exempelvis vem som får installera system med f-gaser, hur f-gaser ska återvinnas, i vilka fall det krävs läckagekontroller och hur mycket f-gaser ett system får innehålla. Det är den som ansvarar för anläggningen som även har ansvar för att bestämmelserna följs.

Sverige har implementerat EU:s lagstiftning i två förordningar, som den 1 januari 2017 ersatte köldmedieförordningen SFS 2007:846. Det är dels med svenska f-gasförordningen (SFS 2016:1128) och dels förordningen som reglerar ozonnedbrytande ämnen SFS 2016:1129). Båda är nationell lagstiftning som kompletterar den europeiska lagstiftningen.

Förbud mot användning av vissa köldmedier
Det finns förbud mot att använda flera av de köldmedier som har mycket negativa effekter på ozonskiktet, vilket är köldmedier som innehåller klor (till exempel CFC och HCFC). Köldmediet CFC är idag förbjudet, med ett undantag; befintliga stationära anläggningar med som mest 900 gram CFC får användas till dess de tjänat ut. HCFC är förbjudet sedan 2015 i köldmedieanläggningar som innehåller tre 3 kilo eller mer och det innebär att sådana anläggningar ska ha skrotats och tömts på köldmedier, alternativt ersatts med tillåtna köldmedier.

GWP – Global Warming Potential
Köldmediers påverkan på klimatet mäts genom ett tal kallat GWP (Global Warming Potential) och det anger hur stor växthuseffekt det specifika köldmediet har jämfört med koldioxid (CO2). Även om de flesta f-gaser har en mycket större påverkan på klimatet än CO2 finns det stora variationer, där ett köldmedium med högt GWP-värde bidrar mer till växthuseffekten än ett köldmedium med lågt GWP-värde. F-gasförordningen reglerar också hur köldmedier med höga GWP-värden succesivt ska fasas ut.

Från och med den 1 januari 2020 är det förbjudet att fylla på aggregatet innehållande motsvarande 40 ton CO2-ekvivalenter eller mer med köldmedia som har ett GWP-värde som överstiget 2500 (t ex R404A). Återvunnet köldmedium får fyllas på till och med 31 december 2029.

Vem berörs av lagstiftningens krav?
Reglerna gäller dig som bedriver yrkesmässig verksamhet och som har kylar, frysar, luftkonditionering eller värmepump installerade i verksamheten. Enligt miljöbalken är det du som verksamhetsutövare som ska känna till bestämmelser som gäller för din verksamhet och det är därför viktigt att du har kunskap om bestämmelser kring installation, skötsel och rapportering av aggregat som innehåller köldmedier.

Utrustning
Som verksamhetsutövare är du skyldig att ta hänsyn till miljöpåverkan som utrustningen du använder i verksamheten kan ha. Det är därför viktigt förhålla sig till detta även vid köp av köldmedieutrustning, till exempel typ och mängd köldmedia och hur stor elförbrukningen är. Väljs helst det köldmedia och den utrustning som innehåller ger lägst påverkan på miljön.

Utrustningen ska ha en märkning där det framgår köldmedietyp och köldmediemängd. Det måste även finnas drift- och skötselinstruktioner på svenska för varje utrustning och du ska också föra register över all utrustning. I registret ska det bland annat framgå om köldmedia tappats av eller fyllts på, när läcksökning genomförts och uppgifter om de som genomfört kontrollerna.

Anmälan vid installation och konvertering
Verksamheten är skyldig att informera tillsynsmyndigheten i god tid innan installation av köldmedieutrustning som innehåller 14 ton CO2-ekvivalenter köldmedia eller mer, för att nämnden ska hinna samråda med er om val av köldmedier. Detsamma gäller för konvertering av befintlig utrustning, då ett köldmedium ersätter ett annat. Vid utebliven information är nämnden skyldig att besluta om miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.

Här hittar du anmälningsblankett: Miljö — Vara kommun

Rapportering
Om en köldmedieanläggning innehåller 14 ton CO2-ekvivalenter köldmedia eller mer ska du varje år skicka in en årsrapport för köldmedia till miljö- och byggnadsnämnden. Det är aggregat som omfattas av kravet på periodisk läckagekontroll, dvs. aggregat som innehåller 5 ton CO2-ekvivalenter eller mer, som ska räknas med i sammanställningen av installerade aggregat. Kravet på rapportering gäller både stationära anläggningar och mobila utrustningar för kyla, luftkonditionering och värme.

Årsrapporten ska skickas in till tillsynsmyndigheten senaste den 31 mars året efter det kalenderår som årsrapporten gäller. Om rapporten inte skickas in i tid kan nämnden besluta om miljösanktionsavgift.

Rapporten ska redovisa alla kontroller och åtgärder som gjorts på kylsystemet under det föregående året. Dessutom ska installerade, påfyllda och omhändertagna mängder av köldmedier uppges. Även skrotade aggregat ska redovisas i årsrapporten.

Läckagekontroll
Gränsen för periodisk läckagekontroll ligger vid en fyllnadsmängd av 5 ton CO2-ekvivalenter. Som ansvarig för anläggningen ska du se till att läcksökning görs av en certifierad kylkontrollant enlig följande:

  • 5 – 49,9 ton CO2-ekvivalenter – ska läcksökas minst en gång per år. Om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var 24:e månad.
  • 50 – 499,9 ton CO2-ekvivalenter – ska läcksökas minst en gång var sjätte månad. Om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var tolfte månad.
  • 500 ton CO2-ekvivalenter eller mer – ska läcksökas minst en gång var tredje månad. Om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var sjätte månad.

Utrustning med tre kilo eller mer men mindre än fem ton CO2-ekvivalenter fråntas kravet på periodisk läckagekontroll och ska därmed inte redovisas i årsrapport för köldmedia. Även hermetisk sluten utrustning som innehåller mindre än tio ton CO2-ekvivalenter är undantagna kraven på läckagekontroller (under förutsättning att utrustningen är märkt som hermetiskt sluten).

Vid installation, utbyte, ombyggnation eller reparation av köldmedieanläggningar ska läckagekontroll genomföras av certifierade kylfirmor. Detta ska redovisas i årsrapporten.

När ett läckage av f-gaser uppstår ska operatör se till att utrustningen kontrolleras av certifierad person inom en månad efter reparationen, för att bekräfta att reparationen har fungerat.

Krav på person- och företagscertifiering
Företag och personer som arbetar med f-gaser, till exempel läckagekontroll, installation, underhåll, service och omhändertagande av köldmedium, ska vara certifierade.. Uppgifter om vilka företag och personer som är certifierade hittar du på INCERTs webbplats.

Skrotning
Skrotning av aggregat får endast utföras av ett certifierat företag. Kopia av skrotningsintyget som utfärdas ska skickas in till miljö- och byggnadsnämnden. Alla aggregat som skrotas under ett år ska också redovisas i årsrapporten.

Miljösanktionsavgifter
I miljöbalken finns bestämmelser om miljösanktionsavgift, som är en administrativ sanktionsavgift. Avgiften ska betalas till staten när en verksamhetsutövare har åsidosatt vissa specificerade bestämmelser. Nämnden är skyldig att ta ut miljösanktionsavgift bland annat för utebliven anmälan (information), utebliven eller försenad läckagekontroll, försenad rapportering eller läckagekontroller som genomförts utan att kontrollören haft ett giltigt certifikat.

Kontakt

E-tjänster och Självservice

I vår självserviceportal kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.