Skyddade arter

Bilden visar mossa

Fridlysta arter

Om det finns risk för att en växt- eller djurart försvinner eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. Syftet med fridlysning är främst att skydda en växt- eller djurart som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring eller uppfylla internationella åtaganden.

De fridlysta arterna är:

  • 43 orkidéarter (alla Sveriges orkidéarter)
  • 232 andra blomväxtarter (kärlväxtarter)
  • 12 mossarter
  • 8 lavarter
  • 5 svamparter
  • 1 algart
  • 250 fågelarter (alla Sveriges fågelarter)
  • 27 däggdjursarter
  • 7 kräldjursarter (alla Sveriges kräldjursarter)
  • 13 groddjursarter (alla Sveriges groddjursarter)
  • 31 arter av ryggradslösa djur

Innebörden av fridlysningen ser lite olika ut för olika arter.

Växtarter

För växtarter innebär fridlysningen oftast att man inte får plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada de fridlysta växterna.

Djurarter

För djurarter innebär fridlysningen att man inte får döda, skada eller fånga de fridlysta djuren. Fridlysningen av fåglar gäller även deras ägg och bon. I fråga om jakt efter vilt ska istället bestämmelserna i jaktlagstiftningen tillämpas.

Vissa arter

Vissa arter har ett starkare skydd som innebär att man inte heller får störa djuren, eller skada deras fortplantningsområden eller viloplatser.

Sveriges samtliga orkidé-, grod- och kräldjursarter är fridlysta i hela landet. Det innebär att man måste ansöka om dispens hos länsstyrelsen om man vill samla in orkidéer, grodor eller kräldjur för sin forskning, eller för något annat syfte.

Fredning och andra skydd av arter

Förutom fridlysningen är alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) dessutom fredade enligt jaktlagen (SFS 1987:259) och jaktförordningen (SFS 1987:905).

Undantag från fredningen gäller för sådan jakt som är tillåten enligt jaktlagstiftningen.

Fiskar samt blötlevande kräftdjur och blötdjur, till exempel musslor och snäckor, omfattas av fiskelagstiftningen och kan skyddas med stöd av den.

Det är förbjudet att fiska mal och flodpärlmussla i hela landet enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (SFS 1994:1716). Förbudet omfattar även tjockskalig målarmussla och sirlig skivsnäcka, eftersom de listas som fridlysta enligt artskyddsförordningen.

Rödlistade arter

Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige och baseras en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. I rödlistorna grupperas arterna enligt ett internationellt system med kategorier och kriterier som översiktligt betecknar grad av utdöenderisk. Kategoriernas syfte är inte att utgöra en prioriteringsordning för praktiska bevarandeinsatser, utan att ge en översiktlig och objektiv bild av arters status.

Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) granskar och bedömer Sveriges växt- och djurarter vilket sedan resulterar i en rödlista. Den senaste rödlistan fastställdes 2020.

Som grund för granskningen har Artdatabanken flera kriterier som tagits fram av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Kriterierna finns för att kunna göra en objektiv bedömning av arternas risk att dö ut. När man tillämpar kriterierna på förhållandena i Sverige värderar de framför allt risken att arten ska försvinna från landet.

Kontakt

Självservice

På självservice kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.