Avfallsföreskrifter, gäller från och med 16 januari 2023

Beslutade Avfallsföreskrifter, gäller från och med 16 januari 2023

Avfallsföreskrifter

för Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Töreboda och Vara kommuner

Gäller från 16 januari 2023

Beslut i kommunfullmäktige
Essunga kommun: § 66 den 28 november 2022. Dnr: KS 2022/330
Falköpings kommun: § 131 den 28 november 2022. Dnr 2022/00451
Grästorps kommun: § 90 den 28 november 2022. Dnr: 2022/410
Gullspångs kommun: § 161 den 24 november 2022. Dnr: 2022-00407
Götene kommun: § 209 den 19 december 2022. Dnr: KSK 2022/529
Hjo kommun: Kf § 16 den 17 november 2022. Dnr: 2022-128
Karlsborgs kommun: § 134 den 28 november 2022. Dnr: 2022-000455
Mariestads kommun: Kf § 121 den 28 november 2022. Dnr: 2022/00222
Skara kommun: § 203 den 28 november 2022. Dnr: KS 2022/281
Skövde kommun: Kf § 172/22 den 12 december 2022. Dnr: KS2022.0243
Tibro kommun: Kf § 155 den 28 november 2022. Dnr 2022-000175 45
Töreboda kommun: Kf § 153 den 28 november 2022. Dnr: 2022/231
Vara kommun: § 87 den 28 november 2022. Dnr: KS 2022/161
Av kommunfullmäktige beslutade avfallsföreskrifter

Inledande bestämmelser

Bemyndigande

1 §

Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41§§ miljöbalken (1998:808) och 9 kap. 1–2§§ avfallsförordningen (2020:614) meddelar respektive kommuns kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Töreboda och Vara kommuner.

Tillämpliga föreskrifter

2 §

För avfallsförbundets avfallshantering gäller

• miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2020:614),
• föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900).
• andra författningar såsom t ex Arbetsmiljöverkets föreskrifter och EU:s förordningar såsom tex animaliska biproduktförordningen.

Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa avfallsföreskrifter.
Avfallsförbundet, miljönämnden och VA-verksamheten får meddela anvisningar till dessa föreskrifter.

Definitioner

3 §

Termer och begrepp i dessa avfallsföreskrifter har samma betydelse som de vid var tid gällande definitioner i 15 kap. miljöbalken samt förordningar och förskrifter meddelade med stöd av miljöbalken. Hänvisning till dessa samt i övrigt använda begrepp i dessa föreskrifter finns i bilaga 1.

Ansvar för avfall, information och tillsyn

4 §

Allt avfall ska tas om hand på ett korrekt sätt utifrån avfallets egenskaper och på ett sådant sätt att ett hållbart cirkulärt omhändertagande; återbruk och återvinning i giftfria system, främjas och att avfall inte skräpar ned. Omhändertagandet får inte orsaka skador på människor eller natur. Ansvaret är fördelat på:

• Innehavare av hushållsavfall och förpackningar: den som ger upphov till hushållsavfall eller förpackningar har ansvar för att sortera och lämna det enligt gällande nationella lagar, förordningar och föreskrifter samt i enlighet med dessa föreskrifter och anvisningar meddelade till dessa föreskrifter.
• Fastighetsinnehavare är skyldig att, hos avfallsförbundet, beställa hämtning och tömning av hushållsavfall. Detta gäller även, från det datum som regleras i nationell lagstiftning, för förpackningar. Fastighetsinnehavare ansvarar för att teckna abonnemang i tillräcklig omfattning för insamling och sortering. Fastighetsinnehavare ansvarar även för att, vid behov, ansöka om undantag enligt dessa föreskrifter. Fastighetsinnehavare ansvarar för innehåll och kvalitet på avlämnat avfall och ska informera den eller de som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshantering samt tillse att reglerna följs.
• Avfallsförbundet har det kommunala renhållningsansvaret som reglerats i miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter. För att främja ett hållbart cirkulärt omhändertagande samt för att motverka att avfall skräpar ned och andra olägenheter ska avfallsförbundet aktivt arbeta med att dessa föreskrifter följs
• Producenterna ansvarar för respektive produktgrupp med producentansvar. Ansvar för tömning, hämtning, mottagning samt behandling av olika produktgrupper regleras i gällande nationell lagstiftning
• Innehavare av verksamhetavfall: Avfallsinnehavaren ansvarar själv för att avfallet hanteras och omhändertas i enlighet med gällande lagar och regler. Verksamhetsavfall utgörs av olika typer av verksamhetsavfall, inklusive bygg- och rivningsavfall som uppkommit i yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsavfall ingår inte i det kommunala renhållningssansvaret.

5 §

Avfallsförbundet har ansvar för det hushållsavfall som uppkommer inom avfallsförbunds medlemskommuner. Hämtning av hushållsavfall och tömning av enskilda avloppsanläggningar utförs av renhållaren.

6 §

Miljönämnden utför tillsynen över avfallshanteringen i enlighet med 15 kap. miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter, samt i enlighet med dessa föreskrifter.
Kontroll av efterlevnad av dessa föreskrifter utförs även av avfallsförbundet och VA-verksamheten.

Ansvar för betalning

7 §

Avgift ska betalas i enighet med fastställd avfallstaxa. Ansvar för betalning framgår av avfallstaxan.

Hushållsavfall och avfall med producentansvar

Sortering av hushållsavfall och avfall med producentansvar

8 §

Avfallsinnehavare ska sortera hushållsavfall och avfall med producentansvar enligt nedan. De olika avfallsslagen ska hållas skilda från varandra.

• Olika typer av farligt avfall
• Olika typer av avfall som omfattas av producentansvar eller pant, till exempel:
  • Olika typer av förpackningar
  • Olika typer av elavfall, batterier och ljuskällo
  • Pantflaskor och -burkar
• Matavfall

I det fall gällande lagstiftning tillåter frivillig utsortering av matavfall avser detta enbart fastighetsinnehavare som valt att sortera matavfall. Medgivande om utsortering kan återkallas om sorteringen är bristfällig vad gäller kvalitet och/eller mängd.

• Returpapper (tidningar)
• Olika typer av grovavfall samt olika typer av återvinningsbart avfall från hushåll
• Olika typer av bygg- och rivningsavfall som uppkommer i icke-yrkesmässig verksamhet
• Olika typer av trädgårdsavfall
• Latrin
• Slam samt andra avfallsslag från enskilda avlopp
• Ytterligare avfallsslag som enligt lagstiftning eller beslut av avfallsförbund kan bli föremål för utsortering.

Avfallsinnehavare ansvarar för att avfall som smittförande avfall eller annat typ av avfall som uppstår vid hälso- och sjukvård i bostad eller motsvarande hanteras och omhändertas enligt Socialstyrelsens föreskrifter samt andra gällande regelverk inom smittskyddsområdet.

9 §

Utsorterade avfallsslag med kommunalt insamlingsansvar lämnas i särskild ordning vid fastigheten, vid gällande mottagningsplats för avfall med producentansvar, till en återvinningscentral eller till annan mottagningsplats som anvisats av avfallsförbundet.

Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

10 §

Fastighetsinnehavare ska säkerställa att sortering sker och att avfallsslag hålls åtskilda i enlighet med dessa föreskrifter och anvisningar från avfallsförbundet. Avfallet ska överlämnas till avfallsförbund, renhållare respektive producent

11 §

Avfallsförbundet får meddela anvisningar om sortering och mottagningsplats för det avfall som avfallsförbundet ansvarar för.

Skyldighet att överlämna hushållsavfall och förpackningar

12 §

Hushållsavfall och, från det datum som regleras i nationell lagstiftning, förpackningar ska lämnas i därför avsedd behållare till avfallsförbundet via dess renhållare eller till plats som anvisats av avfallsförbundet.

Fastighet eller enskild avloppsanläggning som utgår ur det kommunala renhållningsansvaret

13 §

En fastighetsinnehavare kan efter beslut om ändrad användning, erhållet rivningslov eller förändrad taxering som innebär att bostaden inte längre ska eller kan användas för bostadsändamål, begära att en fastighet med en eller flera bostadsbyggnader ska utgå ur det kommunala renhållningsansvaret. En sådan begäran ska skickas till avfallsförbundet.

Avfallsförbundet tar bort fastigheten från registret först efter att sådan begäran erhållits och godkänts. Faktureringen av förekommande avgifter i enlighet med avfallstaxan upphör först efter att en fastighet tagits bort ur registret.

14 §

Fastighetsinnehavare till enskild avloppsanläggning vars anläggning via beslut av miljönämnden tagits ur bruk, belagts med förbud av miljönämnden eller som inte längre ska användas till följd av att fastigheten kopplats till det kommunala avloppsnätet, eller annan av miljönämnden godkänd avloppsanläggning, ska meddela avfallsförbundet om att anläggningen tagits ur bruk.

Sluttömning av anläggningen ska ske innan den slutligt tas ur bruk. Fastighetsinnehavaren beställer sluttömning hos renhållaren.

Tömning av det enskilda avloppet upphör först efter att avfallsförbundet fått meddelande om att sluttömning skett. Meddelandet om att anläggningen tagits ur bruk ska på avfallsförbundets begäran styrkas med relevanta handlingar.

Byte av storlek på behållare samt delad eller gemensam behållare

15 §

Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot annan av avfallsförbundet godkänd behållarstorlek får ske om bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad, sortering och vikt kan beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår.

16 §

Två fastighetsinnehavare med bostäder på närliggande tomter kan efter ansökan hos avfallsförbundet medges rätt att dela kärl under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad, sortering och vikt kan beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Vid sådan ansökan ska en av fastighetsinnehavarna förbinda sig att ta på sig ansvaret som fastighetsinnehavare, i enlighet med 4§, för bägge fastighetsinnehavare.

Delat kärl för två fastighetsinnehavare med bostäder på närliggande tomter är inte tillåten i områden med gemensamma avfallsbehållare. Ansvar för betalning samt tillåten behållarstorlek framgår av avfallstaxan.

Medgivande om hämtning via delat kärl kan återkallas om avgift inte betalas, förutsättningarna för medgivandet inte längre är uppfyllda eller om dessa föreskrifter inte följs.

17 §

Avfallsförbundet kan besluta om gemensam avfallsbehållare till ett avgränsat antal hushåll inom ett geografiskt område.

Emballering, fyllnadsgrad och vikt

18 §

I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd.
Avfall som läggs i behållare ska vara förpackat i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Avfallet ska vara väl förslutet i påsen eller paketet så att avfallet inte kan spridas och i övrigt är skyddat så att det inte orsakar skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet. Aska, damm och liknande ska hanteras och emballeras på ett sådant sätt att avfallet inte kan förorsaka störningar genom att t ex fatta eld eller damma.

Latrinkärl, ska innan de ställs ut för hämtning, vara förslutna och rengjorda på utsidan.

Matavfall ska förpackas i särskilt avsedd påse som tillhandahålls eller anvisas av avfallsförbundet. Annan förpackning får inte användas. I hushållet ska särskild ventilerad hållare som tillhandahålls eller anvisas av avfallsförbundet för påsen användas.
Avfallsförbundet får meddela anvisningar för påsar, säckar och hållare för matavfall.

Avfallsförbundet få meddela anvisningar för matavfall i flerbostadshus, restauranger, storhushåll och liknande.

19 §

Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas och behållarens lock ska vara tillslutet.

Behållare får inte vara så tung att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses.

Behållaren ska genom fastighetsinnehavarens försorg stå upprätt och placeras så att den inte orsakar trafikfara, hinder eller nedskräpning. Fastighetsinnehavaren ska omgående åtgärda nedskräpning på hämtningsplatsen.

20 §

Glödande eller självantändande avfall får inte lämnas i behållare. Glödande avfall får inte heller lämnas på återvinningscentral.

21 §

Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhållaren ska buntas eller förpackas på lämpligt sätt. Grovavfallet ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall och ska inför hämtning vara sorterad i enlighet med avfallsförbundets anvisningar.

22 §

Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll när den lämnas på återvinningscentral eller annan mottagningsplats som anvisats av avfallsförbundet.

23 §

Avfallsförbundet får meddela ytterligare anvisningar kring emballering, fyllnadsgrad, vikt samt platser för tömning, hämtning och mottagning av olika typer av hushållsavfall och, om så regleras i nationell lagstiftning, förpackningar.

Anskaffande, underhåll och placering av behållare

24 §

Kärl och container ägs av avfallsförbundet. Kärl och containrar tillhandahålls genom renhållaren.
Fastighetsinnehavaren äger underjordsbehållare. Fastighetsinnehavaren ansvarar för utformning, märkning, placering, erforderlig service och underhåll i enlighet med avfallsförbundets anvisningar för underjordsbehållare. Fastighetsinnehavaren svarar även för, vid behov, utbyte av underjordsbehållare.

Fastighetsinnehavarens övrigt befintliga ägande av container, kärl och liknande kan i undantagsfall tillåtas under en övergångsperiod som i varje enskilt fall fastställs av avfallsförbundet. Fastighetsinnehavaren ansvarar för erforderligt underhåll.

Säckar, påsar och säck-/påshållare för insamling av matavfall vid restauranger och storkök anskaffas, bekostas och hanteras i enlighet vad som regleras i avfallstaxan och i anvisningar från avfallsförbundet. Detsamma gäller för säckar för annat avfall och kärl för latrin.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för, bekostar, installerar och underhåller övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering.

Utrustning och utrymmen ska vara utformade för sitt ändamål. Såväl behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.

Avfallsförbundet ersätter inte normalt slitage och skador som uppstår i samband med tömning eller hämtning.

Avfallsförbundet får meddela anvisningar kring anskaffande, utformning av behållare och annan utrustning, utrymme för avfallshantering och behållarstorlekar.

25 §

Användande av andra typer av behållare och utrustning än de som tillhandahålls av eller anvisats av avfallsförbundet får endast ske i undantagsfall och först efter skriftligt godkännande av avfallsförbundet.

26 §

Behållare ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt.

Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i avfallsförbundets renhållningssystem kan ske och så att tömning eller hämtning underlättas. Behållare ska placeras så att de kan tömmas med sidlastande fordon där sådan används, baklastande fordon där sådan används och kranbil där sådan används. Avfallsförbundet får besluta att fastighetsinnehavaren ska placera behållaren på motsatt sida av väg.

Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare.

27 §

Fastighetsinnehavaren ska se till att den väg som kärlet behöver dras av den som utför tömningen hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. Dragvägen ska inför tömning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri.

28 §

Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där tömnings- eller hämtningsarbetet ska utföras. Nycklar, koder till portar och grindar och liknande ska vid begäran om tömning eller hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar ska utan anmodan meddelas till renhållaren.

Anläggande, underhåll och placering av enskilda avlopp

29 §

Fastighetsinnehavaren ansvarar för, bekostar, anlägger och underhåller enskilda avlopp och tillhörande anläggningsdelar. Dessa ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt.

30 §

Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. Avfallsförbundet ersätter inte slitage och skador som normalt uppstår i samband med tömningen.

31 §

Manluckor, lock, nivågivare mm till enskilda avlopp och tillhörande anläggningsdelar ska vara utformade och lätt tillgängliga så att tömning kan ske utan att arbetsmiljöproblem uppstår. Manluckor, lock mm får inte vara övertäckta eller vara fastfrusna när tömning ska ske. Avloppsanläggningen och dess delar ska vara tillslutna på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och belägenhet. Fastighetsinnehavare ska vid behov montera anordning på lock eller manlucka för att underlätta öppning och stängning.

32 §

Fastighetsinnehavare ansvarar för att enskilda avlopp och tillhörande anläggningsdelar är tydligt markerade. Vid risk för förväxling med andra installationer ska markeringen vara särskilt tydlig.

33 §

Fastighetsinnehavaren ansvarar för att fosforfällor, som kräver byte av filtermaterial, placeras så att det kan hämtas/tömmas med de fordon som används. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. Innan hämtning/ tömning ska fastighetsinnehavaren förbereda fosforfällan så att hämtning eller tömning kan ske med det fordon som används. Alternativt kan fastighetsinnehavaren inför hämtning placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare till plats som kan hämtas med hämtningsfordon utrustad med kran.

Efter hämtning eller tömning av uttjänt filtermaterial ska fastighetsinnehavaren kontrollera och vidta de åtgärder som krävs för att säkra fosforfällans fortsatta funktion.

Avfallsförbundet får meddela anvisningar kring avstånd till tömnings- eller hämtningsfordon, storlek och vikt på behållare etcetera.

34§

Fastighetsinnehavaren ska utan anmaning, till renhållaren, tillhandahålla tömningsanvisningar för minireningsverk, fosforfällor eller andra anläggningsdelar som kräver särskild hänsyn i samband med tömning.

35 §

Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där tömningsarbetet ska utföras. Nycklar, koder till portar och grindar och liknande ska lämnas till renhållaren. Ändringar ska utan anmodan meddelas till renhållaren.

36 §

Avfallsförbundet får meddela anvisningar om utformning, överlämnande av tömningsanvisningar och placering för enskilda avlopp och tillhörande anläggningsdelar.

Transportvägar

37 §

Tömning och hämtning av hushållsavfall och, om så regleras i nationell lagstiftning, förpackningar sker normalt vid tomt- eller fastighetsgränsen alternativt vid en av fastighetsinnehavaren anordnad annan plats efter avfallsförbundets godkännande.

Behållare och enskilda avlopp med tillhörande anläggningsdelar ska placeras så att hämtning och tömning kan ske på ett arbetsmiljösäkert sätt.

Placeringen ska vara sådan att backning, utöver normalt vändnings- och tömningsarbete, inte behöver ske. Placeringen vid skolor, förskolor, äldreboenden och liknande ska utföras med särskild omsorg för undvikande av olyckor.

38 §

Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till tömnings- och hämtningsplatsen hålls i farbart skick. Transportvägen ska inför tömning eller hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid tömning och hämtning ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den, vid varje tömnings- eller hämtningstillfälle, är farbar för de fordon som används i tömnings- eller hämtningsområdet.

Avfallsförbundet beslutar i varje enskilt fall om vägens farbarhet. Bedömningen omfattar även farbarhet på broar, färjor och liknande. Om avfallsförbundet finner att vägen inte är farbar väg ska fastighetsinnehavaren placera behållaren på plats, respektive ordna en lösning för tömning av enskild avloppsanläggning, som kan godkännas av avfallsförbundet.

Erforderlig vändmöjlighet ska finnas i nära anslutning till sista tömningsplats- och hämtningsplats på respektive väg. Avfallsförbundet bedömer i varje enskilt fall om kravet på erforderlig vändmöjlighet är uppfyllt.

Fastighetsinnehavare ansvarar för skador på transportvägen som uppkommer vid tömning och hämtning samt för skador på tömnings eller hämtningsfordon som uppkommer till följd av brister i väghållningen.

39 §

Avfallsförbundet får meddela anvisningar om transportvägar och utformning av vändplatser.

Åtgärder om inte avfallsföreskrifter följs

40 §

Behållare som är överfull, för tung eller som innehåller otillåtet eller dåligt emballerat avfall töms eller hämtas inte. I sådana fall räknas avfallsförbundets skyldighet till borttransport som fullgjord och fastighetsinnehavaren underrättas om varför tömning eller hämtning inte utförts. Fastighetsinnehavaren ska rätta felen.

41 §

Avfallsförbundets skyldighet till borttransport räknas som fullgjord även om behållaren, slamavskiljaren etcetera, vid tömnings- eller hämtningstillfället inte varit tillgänglig. I det fall fastighetsinnehavaren vid upprepad otillgänglighet, och efter avfallsförbundets anmodan om åtgärd och efterföljande påminnelse ändå inte åtgärdat bristen överlämnas ärendet till miljönämnden för fortsatt handläggning utifrån risk för påverkan på människors hälsa och miljön.

42 §

Avfallet hämtas efter fastighetsinnehavarens rättelseåtgärder antingen vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller efter beställning av extrahämtning.

Tömnings- och hämtningsområde

43 §

Avfallsförbundets medlemskommuner utgör ett tömnings- och hämtningsområde.

Tömnings- eller hämtningsintervall

44 §

Ordinarie tömning av matavfall och restavfall sker enligt nedanstående

• Matavfall töms minst varannan vecka
• Restavfall, i de fall att matavfall sorterats bort, töms minst var fjärde vecka.
• Restavfall, i de fall matavfall inte sorterats bort, töms minst varannan vecka.

Intervall för tömning av restavfall för fastighetsinnehavare med godkänd varmkompost likställs med tömning av restavfall för fastighetsinnehavare med insamling av matavfall.

I övrigt gäller de behållarstorlekar och intervall för olika kundgrupper som regleras i gällande avfallstaxa.

45 §

Ordinarie tömning av förpackningar, från det datum som regleras i nationell lagstiftning, sker enligt nedanstående:

• Förpackningar töms vid bostäder i den omfattning som regleras i gällande avfallstaxa. Detsamma gäller för verksamheter samförlagda med bostäder.

Såvida inte den nationella lagstiftningen reglerat något annat, ska förpackningar från andra verksamheter tömmas/hämtas eller lämnas till producenterna i enlighet med deras ansvar och instruktion.

46 §

Hämtning av latrin sker med nedan angivna intervall:
a. Permanentbostäder i småhus: Hämtning av latrin minst sex gånger per år, i den ordning som avfallsförbundet fastställer.

b. Icke permanentbostäder i fritidshus, koloniområden och fritidsanläggningar:

Hämtning av latrin minst två gånger per säsong, i den ordning som avfallsförbundet fastställer.

47 §

Tömning av slam och annat avfall från enskilda avloppsanläggningar sker enligt nedan:

a. Slamavskiljare med toalettanslutning:

Tömning en gång per år eller med annat intervall som beslutas av miljönämnden.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för att hos renhållaren vid behov beställa ytterligare tömning för att upprätthålla en god funktion hos slamavskiljaren.

b. Slamavskiljare utan toalettanslutning:

Tömning normalt en gång vart tredje år eller med annat intervall som beslutas av miljönämnden. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att hos renhållaren beställa tömning vart tredje år och därutöver vid behov beställa ytterligare tömning för att upprätthålla en god funktion hos slamavskiljaren.

c. Sluten tank, minireningsverk och liknande:

Tömning minst en gång per år eller med annat intervall som beslutas av miljönämnden. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att hos renhållaren beställa tömning enligt ovanstående intervall och därutöver vid behov beställa ytterligare tömning för att upprätthålla en god funktion i anläggningen. Avfallsförbundet har rätt att schemalägga tömningen.

d. Fosforfällor:

Hämtning eller tömning av avfall i det intervall som anvisats av tillverkaren eller enligt beslut av miljönämnden. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att hos renhållaren i erforderlig omfattning beställa hämtning eller tömning för att upprätta god funktion hos fosforfällan.

48 §

Hämtning av annat hushållsavfall sker enligt nedan:

a. Grovavfall:

Fastighetsinnehavare som väljer att inte lämna grovavfall till av avfallsförbundet anvisad plats kan beställa särskild hämtning av grovavfall i enlighet med gällande avfallstaxa och anvisningar från avfallsförbundet.

b. Annat hushållsavfall som enligt gällande lagstiftning och föreskrifter ska samlas in av avfallsförbundet:

Hämtning sker i enlighet med gällande avfallstaxa och anvisningar från avfallsförbundet.

Särskilt om avfall från verksamheter

Sortering av annat avfall än hushållsavfall

49 §

Annat avfall än hushållsavfall ska hållas skilt från hushållsavfall, detta utgörs bland annat av:

• Olika typer av verksamhetsavfall
• Olika typer av verksamhetsavfall som utgör farligt avfall inklusive smittförande avfall från äldreboende, vårdinrättningar och liknande
• Olika typer av avfall med producentansvar
• Före detta livsmedel
• Bygg- och rivningsavfall från yrkesmässig bygg-, rivning- och renoveringsverksamhet.

Fettavskiljare

50 §

Tömning av fettavskiljare ska ske minst en gång per år. Tömning ska därutöver, i det fall fettavskiljaren inte är kopplad till det kommunala ledningsnätet, tömmas i enlighet anvisningar från den mottagande anläggningen.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för att hos renhållaren beställa tömning i den omfattning som krävs för att upprätthålla en god funktion i anläggningen. Avfallsförbundet har rätt att schemalägga tömningen. I övrigt gäller samma regler för fettavskiljare som för enskilda avloppsanläggningar.

VA-verksamheten får meddela anvisningar kring vad som avses med god funktion utifrån att motverka utsläpp från fettavskiljaren till avloppsnätet.

Uppgiftsskyldighet

51 §

Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet, som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall, ska på begäran av avfallsförbundet, miljönämnd och eller annan kommunal instans lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd, hantering med mera som behövs som underlag till avfallsplan.

Undantag från avfallsföreskrifterna

Allmänt om undantag

52 §

Eget omhändertagande av hushållsavfall, förlängt intervall för tömning eller hämtning av hushållsavfall samt uppehåll i tömning eller hämtning av hushållsavfall och, om så regleras i nationell lagstiftning, förpackningar utgör undantag från dessa föreskrifter. Beslut om undantag är personliga och knutna till fastigheten.

53 §

Undantag upphör att gälla med omedelbar verkan om förhållandena ändras och/eller förutsättningarna för undantaget inte uppfylls. Fastighetsinnehavare ska omgående meddela miljönämnden respektive avfallsförbundet om ändrade förhållanden eller annat som kan påverka beviljat undantag.

54 §

Ej tidsbegränsade undantag beviljade med dessa föreskrifter gäller som längst fram till dess dessa föreskrifter upphör.

Eget omhändertagande av hushållsavfall

Allmänt om eget omhändertagande

55 §

Miljönämnden fattar beslut om eget omhändertagande av avfall. Fastighetsinnehavare som själv avser ta hand om hushållsavfall ska skriftligen anmäla kompostering eller annat, på fastigheten, eget omhändertagande. Kravet på anmälan gäller inte kompostering av trädgårdsavfall.

Beslut om annat eget omhändertagande än kompostering av matavfall gäller under maximalt 5 år.

56 §

Hushållsavfall får endast tas om hand på den egna fastigheten under förutsättning att det utförs på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår.

57 §

Plast och andra typer av avfall som riskerar att ge upphov till ur hälso- och miljöskyddssynpunkt skadliga utsläpp får inte grävas ned eller eldas i tunna, vedpanna, kamin eller liknande.

58 §

Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten.

59 §

Miljönämnden får meddela vidare anvisningar rörande eget omhändertagande.

Eget omhändertagande av matavfall

60 §

Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker och isolerad behållare eller på annat likvärdigt sätt som kan godkännas av miljönämnden.

Avsättningsmöjlighet för miljöriktigt omhändertagande av komposterat material ska finnas på fastigheten.

Eget omhändertagande av avfall från toalettlösningar

61 §

Eget omhändertagande av latrin och fekalier från fastigheten ska ske i därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten.

Avsättningsmöjlighet för miljöriktigt omhändertagande av materialet ska finnas på fastigheten.

62 §

Eget omhändertagande av slam från slamavskiljare, sluten tank, minireningsverk och material från fosforfällor mm ska tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Omhändertagande ska ske på den egna fastigheten, i egen regi och med egen utrustning.

Annat eget omhändertagande av avfall

63 §

Annat eget omhändertagande utöver det som reglerats i dessa föreskrifter ska tas om hand på fastigheten på sådant sätt, med hänsyn till de behov som finns för olika slag av bebyggelse, att olägenheter för människors hälsa eller miljö inte uppstår.

64 §

Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och om det inte strider mot brandriskvarning, lokala kommunala föreskrifter, föreskrifter utfärdade med stöd av förordningen om skydd mot olyckor eller annan författning.

Förlängt tömnings- eller hämtningsintervall

Allmänt om förlängt tömnings- eller hämtningsintervall

65 §

Miljönämnden fattar beslut om förlängt tömnings- eller hämtningsintervall i enlighet med nedanstående.

Beslut om förlängt tömnings- eller hämtningsintervall gäller under maximalt 5 år.

Förlängt hämtnings- och tömningsintervall för sophämtning

66 §

Fastighetsinnehavare som har ett av miljönämnden godkänt eget omhändertagande av matavfall kan efter ansökan hos miljönämnden medges så kallat miniabonnemang. Miniabonnemang innebär hämtning eller tömning av restavfall upp till fyra gånger på ett år. Hämtning eller tömning sker i den ordning som avfallsförbundet bestämmer.

Förutsättning för medgivandet av miniabonnemang är att fastighetsinnehavaren kan visa att uppkommen avfallsmängd är mycket liten.

Miniabonnemang är inte tillåtet i områden med gemensam avfallsbehållare.

Miljönämnden får meddela vidare anvisningar rörande när miniabonnemang kan medges.

Förlängt tömningsintervall av enskilda avloppsanläggningar

67 §

Förlängt tömningsintervall för avfall från enskilda avloppsanläggningar, utöver det som framgår av den anläggningens tillståndsvillkor, kan medges om avloppsanläggningen är godkänd och överdimensionerad.

Miljönämnden får meddela vidare anvisningar rörande när förlängt tömningsintervall kan medges och när en anläggning kan anses vara överdimensionerad.

Uppehåll i tömning och hämtning

Allmänt om uppehåll

68 §

Avfallsförbundet fattar beslut om uppehåll. Ansökan om uppehåll ska vara avfallsförbundet tillhanda senast sex veckor före den avsedda ändringen.

Uppehåll medges av avfallsförbundet endast om det är ställt utom allt rimligt tvivel att fastigheten är helt outnyttjad under den sammanhängande tid som ansökan avser. Ansökan ska på avfallsförbundets begäran styrkas med intyg.

Uppehåll i sop- och latrinhämtning

69 §

Uppehåll i sop- och latrinhämtning medges normalt sett i maximalt 1 år. Vid särskilda skäl kan avfallsförbundet besluta om längre uppehållstid. Sådan uppehållstid kan maximalt medges till 3 år.

70 §

För fastighetsinnehavare med åretruntabonnemang med egen behållare kan uppehåll i tömning eller hämtning medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst 6 månader.

71 §

För fastighetsinnehavare med sommarabonnemang med egen behållare kan uppehåll i tömning eller hämtning medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under hela tömnings- eller hämtningssäsongen, vilken framgår av gällande avfallstaxa.

72 §

För fastighetsinnehavare som har del i en gemensam behållare kan uppehåll medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst 1 år.

73 §

Tömning eller hämtning startar automatiskt efter uppehållsperiodens slut.

Uppehåll i tömning av enskilda avloppsanläggningar

74 §

Uppehåll i tömning av enskilda avloppsanläggningar medges under minst 1 år och maximalt i 3 år.

75 §

Uppehåll i tömning av enskilda avloppsanläggningar kan medges under den tid som fastigheten inte kommer att nyttjas. Uppehåll medges endast om fastigheten inte kommer utnyttjas under en sammanhängande tid om minst 1 år. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att avloppsanläggningen är tömd när uppehållet påbörjas.

76 §

Tömning startar automatiskt efter uppehållsperiodens slut.

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder ikraft 2023-01-16. Dessa förskrifter ersätter tidigare gällande avfalls-/renhållningsföreskrifter/-ordning i Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Töreboda och Vara kommuner. Tidigare avfalls-/renhållningsföreskrifter/-ordningar upphör att gälla då dessa föreskrifter vunnit laga kraft.

Ej tidsbegränsade undantag som kommunen medgett med stöd av tidigare avfallsföreskrifter/renhållningsordningar omprövas i enlighet med dessa nya föreskrifter. Omprövning sker efter att de nya föreskrifterna börjat gälla.

Bilaga 1. Definitioner

Termer och begrepp i dessa avfallsföreskrifter har samma betydelse som de vid var tid gällande definitioner i 15 kap. miljöbalken samt förordningar och förskrifter meddelade med stöd av miljöbalken.

Nedan följer en hänvisning till definitioner gällande i januari 2022:

a. Avfall: 1§ 15 kap Miljöbalken (1998:808)

b. Hushållsavfall: Avfall med kommunalt ansvar enligt 20–22 §§ 15 kap Miljöbalken (1998:808). Om insamling ska ske i enlighet lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning ingår det inte i detta begrepp. Regleringar i andra förordningar kan även komma att begränsa begreppets tillämpning, se bland annat förordning (2021:998) om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter, förordning (2021:996) om engångsprodukter, förordning (2021:1000) om producentansvar för våtservetter, förordning (2021:999) om producentansvar för ballonger.

c. Grovavfall: 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall

d. Producent: 4§ 15 kap Miljöbalken (1998:808), 8§ förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, 9§ förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, 3§ förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer, 3 § förordning (2008:834) om producentansvar för batterier, 2§ förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel, 3§ förordning (1994:1236) om producentansvar för däck samt 14§ förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap.

e. Förpackning och förpackningsavfall: 7§ och 9§ förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar.

f. Returpapper: 10§ 1 kap Avfallsförordningen (2020:614)

g. Farligt avfall: 3 – 4§§ 2 kap samt bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614)

h. Elavfall: 13§ förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning

i. Batteri: 2 § förordning (2008:834) om producentansvar för batterier.

j. Ljuskällor: avses material som omfattas förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer

k. Läkemedel: 2§ förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel.

l. Däck: 2§ förordning (1994:1236) om producentansvar för däck.

m. Pantflaskor och -burkar: Plastflaskor och metallburkar som utgör avfall som har försetts krav på retursystem i enlighet med 2§ förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar.

n. Plastflaska och metallburk: 1 § förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar

o. Före detta livsmedel: butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU.

I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges:

1. Med avfallsförbund avses kommunalförbundet Avfall & Återvinning Skaraborg som inom sina medlemskommuner ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall i enlighet med det kommunala renhållningsansvaret i miljöbalken. Kommunalförbundet Avfall & Återvinning Skaraborg består av följande medlemskommuner; Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Töreboda och Vara.
2. Med renhållaren avses den eller de som utför avfallsförbundets hämtning av hushållsavfall. Detta avser även tömning av enskilda avloppsanläggningar.
3. Med miljönämnden avses den nämnd som i respektive kommun har tillsynsansvar enligt miljöbalken.
4. Med VA-verksamheten avses den nämnd som har ansvar för kommunens Vatten- och Avloppsnät eller annan huvudman som tillhandhåller avloppslösning för det enskilda fallet.
5. Med matavfall avses matavfall från olika typer av kök och serveringsställen. Här avses bland annat kök i privathushåll, kök i restauranger, storkök, centralkök. Med matavfall avses i detta sammanhang bara sådant som kommer från kök och serveringsställen, alltså inte från industrin eller från butiker. Butiksavfall klassas som före detta livsmedel.
6. Med restavfall avses återstående hushållsavfall som är kvar efter att sortering har skett i enlighet med 8§ i dessa föreskrifter.
7. Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt avfall som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus.
8. Med fettavskiljare avses anordning för att avskilja fett från spillvatten innan det når avloppsnätet eller en avloppsanläggning.
9. Med avfall med producentansvar avses det avfall som vid var tid omfattas av producentansvar enligt nationell lag, förordning eller förskrift.
10. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare samt nyttjanderättshavare som har nyttjanderätt i enlighet med definitionen nedan.
11. Med nyttjanderätt avses nyttjandeformer jämställda med ägande såsom till exempel arrendeavtal och tomträtt.
12. Med tomt avses tomt i enlighet med Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4§
13. Med behållare avses säck, kärl av plast, latrinbehållare, container eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. Enskilda avloppsanläggningar innefattas inte av detta begrepp.
14. Med enskilda avloppsanläggningar avses slamavskiljare, slutna tankar, minireningsverk, fosforfällor och andra typer av enskilda avloppsanläggningar som ger upphov till hushållsavfall. Oljeavskiljare och fettavskiljare innefattas inte av detta begrepp.
15. Med avfallstaxa avses avgifter fastställda med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.

Avfallsplan 2018-2028

Dokumentet finns endast som PDF

Avfallsplan 2018-2028

Bidrag till enskild väg

Bidrag till enskild väg

Bidrag till enskild väg

Gäller från och med: 28 oktober 2021

Beslutsinstans: Kommunfullmäktige 25 oktober 2021 § 110

Innehållsförteckning

• Bidrag till enskild väg
• Årligt driftsbidrag

1. Enskild väg med statligt driftsbidrag
2. Enskild väg utan statligt driftsbidrag

• Särskild driftsbidrag

1. Enskild väg med statligt driftsbidrag
2. Enskild väg utan statligt driftsbidrag

• Övriga villkor för kommunalt bidrag
• Vägarnas standard
• Vägarnas öppethållande
• Vägbesiktning
• Tolkning och tillämpning

Bidrag till enskild väg

Målsättningen är att genom kommunala bidrag verka för att det enskilda vägnätet kan hållas i godtagbart skick

A Årligt driftsbidrag

1 Enskild väg med statligt driftsbidrag

Kommunalt bidrag beviljas med följande procentsatser på den av Trafikverket beräknade underhållskostnaden inklusive moms.

Trafikverkets vägkategorier:

• A Utfartsväg för fast boende inom landsbygdsområde 15 procent
• B Väg för fast boende inom bebyggelseområde 0 procent
• C Genomfartsväg 10 procent
• D Väg som har betydelse för det rörliga friluftslivet 0 procent
• E Väg för fritidsbebyggelse 0 procent
• F Väg för näringslivet 0 procent

Bidrag betalas ut senast 31 mars baserat på Trafikverket föregående års utbetalningsbeslut.

2 Enskild väg utan statligt driftsbidrag

Bidrag beviljas med 3,00 kronor per meter väg och kalenderår, för väg-sträckor upp till 1 000 meter. Vägsträckan räknas mellan boningshusets omedelbara närhet och fram till anslutande allmän väg eller annan enskild väg som erhåller driftsbidrag. För vägsträckor över 1 000 meter kan stats-bidrag sökas hos Trafikverket.

Bidrag under 500 kronor betalas inte ut, vilket medför att kortare väg-sträckor inte beviljas bidrag.

Förutsättning för att bidrag ska beviljas är att vägen utgör utfartsväg från minst en fastighet med fast bosättning.

Om väg utgör utfartsväg från mer än en fastighet och fastigheterna inte är i en ägares hand, erfordras för att bidrag ska beviljas att skriftlig överenskommelse träffas mellan fastighetsägarna (väghållarna) med innebörden, att väghållarna förbinder sig att gemensamt svara för väghållningen.

Ansökan om driftsbidrag sker på särskild blankett som inlämnas till tekniska förvaltningen senast den 30 juni.

Bidragsperioden är 3 år. Efter varje period ska ny ansökan göras. Ingen påminnelse utgår om att ny ansökan ska lämnas.

Om bidrag inte kan utbetalas på grund av ändrade kontouppgifter eller motsvarande, utgår ingen påminnelse.

För de vägar till turistmål, som fått bidrag tidigare, beviljas även fortsättningsvis bidrag utan förnyad prövning, trots att de inte uppfyller kraven om fast bosättning.

Årligt bidrag betalas ut för innevarande kalenderår senast den 30 november.

Tekniska nämnden har rätt att reglera bidragets storlek.

B Särskilt driftsbidrag

1 Enskild väg med statligt driftsbidrag

Kommunalt bidrag beviljas med 25 procent på skillnaden mellan den av Trafikverket godkända kostnaden, inklusive moms, och utgående stats-bidrag dock högst 7,5 procent av kostnaden.

Bidrag betalas ut löpande baserat på Trafikverket beslut

2 Enskild väg utan statligt driftsbidrag

Kommunalt bidrag beviljas med 7,5 procent av kostnaden, inklusive moms, till de vägar till turistmål, vilka beviljas årligt driftsbidrag.

C Övriga villkor för kommunalt bidrag

1 Vägarnas standard

Enskild väg till vilken enbart kommunalt bidrag beviljas ska hållas i tillfred-ställande skick och vara farbar med bil och standarden ska i huvudsak fylla kraven för statlig bidragsgivning

2 Vägarnas öppethållande

Väg får inte avstängas för trafik utom under tjällossningsperioder och då inte under längre tid än vad som krävs för vägens goda bestånd.

3 Vägbesiktningar

Vägar som får vägbidrag kan komma att avsynas och besiktigas av kommunal besiktningsman.

Enskilda vägar med statligt driftsbidrag besiktigas genom Trafikverkets försorg.

D Tolkning och tillämpning

Tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser tillkommer tekniska nämnden.

Dessa regler ersätter författningen ”Bidrag till enskild väg” antagen av kommunfullmäktige den 22 februari 2021, § 2.

 

Lokala skyddsföreskrifter, skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde (Larv, Helås, Vedum, Jung) m.m.

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö

Innehållsförteckning

• Inledande bestämmelser
• Avloppsanordning
• Annan toalett än WC
• Djurhållning
• Tomgångskörning
• Gödselhantering
• Värmepumpar
• Eldning
• Bränning av halm
• Tvätt av motorfordon
• Gatumusik
• Ansökan och anmälan
• Sanktioner
• Dispens
• Avgifter
• Ikraftträdande

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Vara
kommun meddelade av kommunfullmäktige den 12 juni 2017 § 61

Med stöd av 9 kap. 7 – 8 §§ och 10-13 §§ miljöbalken (1998:808) samt 13, 17,
39 – 40 och 42-44 och 46 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd meddelar kommunfullmäktige följande lokala
föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Inledande bestämmelser

1§

Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) gäller följande lokala
föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Avloppsanordning

2 §

Enligt 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det
tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att
1. inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas
till, eller
2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning.

Enligt dessa föreskrifter krävs dessutom tillstånd av miljö- och
byggnadsnämnden för att

3. inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis
avloppsanordningar för bad-, disk- och tvättavloppsvatten, inom de områden
som har märkts ut på kartbilagorna

Enligt 13 och 14 §§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
krävs anmälan till miljö- och byggnadsnämnden för att
4. inrätta en annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-3,
5. ändra en avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av
avloppsvattnets mängd eller sammansättning.

Annan toalett än WC

3 §

Det krävs anmälan till miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta t ex.
1. förmultningstoalett,
2. förbränningstoalett,
3. torrtoalett med latrinkompostering

Djurhållning

4 §

Det krävs tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att inom områden
med detaljplan eller i tätbebyggda områden som inte omfattas av detaljplan,
även kallat områdesbestämmelser, se kartbilagor, hålla
1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,
2. pälsdjur, som inte är sällskapsdjur, eller fjäderfä
eller
3. orm

Tomgångskörning

5 §

En förbränningsmotor i stillastående motordrivet fordon får hållas i gång i
högst 1 minut. Detta gäller inte:
1. om trafikförhållandena föranlett fordonet att stanna, t.ex. i trafikkö,
eller
2. om motorn hålls i gång för att – i den mån det behövs för fordonets
ändamålsenliga brukande – driva annan anordning (på fordonet) än sådan
som avser uppvärmning.
Omedelbart tomgångskörningsförbud gäller dock fordon som stannats vid
järnvägsövergång.
Denna bestämmelse gäller inom områden med detaljplan eller i tätbebyggda
områden som inte omfattas av detaljplan, även kallat områdesbestämmelser,
se kartbilagor.

Gödselhantering

6 §

Vid spridning av naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom områden
med detaljplan eller i tätbebyggda områden som inte omfattas av detaljplan,
även kallat områdesbestämmelser, se kartbilagor gäller följande:
1. Tidpunkten för spridning ska anpassas till sådana väder och
vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter. Torrt och blåsigt
väder med vind från bebyggelsen innebär minst risk.
2. Nedbrukning ska ske så snart som möjligt och inom max 12 timmar efter
spridning.
3. Spridning får inte ske närmare än 20 meter från sjö eller annat vattendrag.

7 §

Den som avser att anordna gödselstad eller annan upplagsplats för
djurspillning inom områden med detaljplan eller i tätbebyggda områden som
inte omfattas av detaljplan, även kallat områdesbestämmelser, se kartbilagor,
ska enligt 37 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
anmäla detta till miljö- och byggnadsnämnden.

Värmepumpar

8 §

Värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller
grundvatten får inte inrättas utan anmälan till miljö- och byggnadsnämnden
enligt 17§ förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
För vattenskyddsområdena gäller särskilda regler som anges i
skyddsföreskrifterna för respektive vattenskyddsområde.

Eldning

Vid all eldning ska stor hänsyn tas till närboende som kan utsättas för
olägenhet av rök från eldningen. Eldningen ska i så stor utsträckning som
möjligt anpassas till väderleksförhållanden och tider så att olägenheter av
röken minimeras. All eldning ska ske med god lufttillförsel och under hög
temperatur så att en så fullständig förbränning som möjligt erhålls.

9 §

Småskalig eldning av fasta biobränslen* för uppvärmning och
varmvattenproduktion i en panna som inte är miljögodkänd enligt Boverkets
byggregler BFS 2011:6 eller försedd med ackumulatortank, är inte tillåten
under tiden 1 juni – 31 augusti inom områden med detaljplan eller i
tätbebyggda områden som inte omfattas av detaljplan, även kallat
områdesbestämmelser, se kartbilagor.

* Med småskalig eldning med fasta biobränslen menas eldning med ved, pellets, briketter, flis eller andra
liknande fasta biobränslen i eldningsanläggningar med en total installerad effekt mindre än 500 kW, och
i syfte att värma upp luft och/ eller vatten i en eller flera bostäder.

10 §

För skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att
lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska förvaras torrt.
Dokumentation över genomförd sotning och underhåll av
eldningsanordningen ska finnas hos ägaren av anläggningen under minst 5 år.

11 §

Eldning av torra löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom områden med
detaljplan eller i tätbebyggda områden som inte omfattas av detaljplan, även
kallat områdesbestämmelser, se kartbilagor, är förbjuden under tiden den 1
mars- den 30 september. Eldning får aldrig ske på sådant sätt att olägenheter
för närboende uppstår eller i strid med lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Räddningstjänsten bör kontaktas innan eldning påbörjas om oklarheter finns.

12 §

All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke,
spånskivor eller liknande material är förbjuden.

Bränning av halm

13 §

Det är förbjudet att bränna halm inom områden med detaljplan eller i
tätbebyggda områden som inte omfattas av detaljplan, även kallat
områdesbestämmelser, se kartbilagor.

Den som bränner halm på åker- eller betesmark har skyldighet att iaktta
erforderlig försiktighet för att inte orsaka olägenhet för människors hälsa.
Bränning av halm får inte ske när vinden ligger mot bostadsbebyggelse eller i
övrigt risk föreligger att rök från förbränn ingen tränger in i bostäder.

Eldning får inte ske i strid med lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Eldning
av balplast får inte ske. Räddningstjänsten bör kontaktas innan eldning
påbörjas om oklarheter finns.

Tvätt av motorfordon

14 §

För att undvika förorening av yt- och grundvatten ska tvätt av motorfordon
ske i för ändamålet avsedd anläggning.

Det är förbjudet att tvätta motorfordon på hårdgjorda ytor inom
vattenskyddsområden, se kartbilagor. Motorfordon ska alltid i första hand
tvättas i avsedda tvättanläggningar med godkänd reningsanläggning.

Tvätt av motorfordon ska inte ske:
På hårdgjorda ytor (belagda med asfalt eller betong) inom områden med
detaljplan eller i tätbebyggda områden som inte omfattas av detaljplan, även
kallat områdesbestämmelser, se kartbilagor, där tvättvattnet utan föregående
oljeavskiljning avleds till dagvattensystem, sjö eller vattendrag.

Avspolning av lera, grus, damm utan användande av tvättkemikalier kan ske
om fordonet står på mark utan avrinning till dagvattenbrunn, öppet dike,
vattendrag, sjö el. dylikt och det får heller inte finnas vattentäkter som kan
påverkas. Plan gräsbevuxen mark eller grusplan är godtagbart.

Gatumusik

15 §

Utövande av gatumusik på allmän plats får endast ske mellan kl. 14.00–18.00
dagligen och under förutsättning

• att ljudförstärkare eller högtalare inte används i samband med utövande av
  musiken och
• att utövandet av musiken inte sker i grupper av fler än fyra personer.

Begränsningen i första stycket gäller inte utövande av gatumusik som sker i
enlighet med tillstånd som polismyndigheten utfärdat enligt ordningslagen
(1993:1617).

Miljö- och byggnadsnämnden får i övrigt meddela de föreskrifter om
utövande av gatumusik på viss offentlig plats som i ett enskilt fall behövs för
att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer.

Ansökan och anmälan

16 §

En ansökan eller anmälan till miljö- och byggnadsnämnden ska vara skriftlig
och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet och uppfylla föreskrivna
krav. Det innebär att de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för
att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan
eller anmälan ska bifogas (25 och 46 §§ förordningen om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd och 19 kap. 5 § respektive 22 kap. 1 §
miljöbalken).

En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att
anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat.
En tillståndspliktig verksamhet får inte starta innan miljö- och
byggnadsnämnden har beslutat om tillstånd.

Sanktioner

17 §

I 29 kap. miljöbalken finns straffbestämmelser och i 30 kap. miljöbalken samt
förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter finns bestämmelser om
miljösanktionsavgifter.

Dispens

18 §

Miljö- och byggnadsnämnden få ge dispens från dessa föreskrifter, om det är
uppenbart att risk för olägenheter från miljö- och hälsoskyddspunkt inte
föreligger.

Avgifter

19 §

Miljö- och byggnadsnämnden får ta ut avgift för prövning av ansökningar om
tillstånd och dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt
enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom
miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit.

Ikraftträdande

20 §

Dessa lokala föreskrifter träder i kraft den 7 juli 2017. Äldre lokala föreskrifter
ska tillämpas på ärenden som inletts dessförinnan.

______________________________

Kartskiss Jungs skyddsområde

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön-kartor

Lokala-föreskrifter-Smedtofta-1975

Skyddsföreskrifter vattenskyddsområde Larv

Skyddsföreskrifter vattenskyddsområde Helås

Skyddsföreskrifter vattenskyddsområde Vedum

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Dagvattenpolicy

Dokumentet finns endast som PDF

Dagvattenpolicy för Vara kommun

Plan för försörjning av vatten och avlopp på landsbygden VA-plan 2012-2030

Plan för försörjning av vatten- och avlopp på landsbygden VA-plan 2012-2030

Renhållningsordning, del 1

Renhållningsordning 2021 del 1 – Föreskrifter om avfallshantering Vara kommun

Renhållningsordning, del 1. Föreskrifter om avfallshantering Vara kommun

Gäller från och med 1 januari 2021
Antagen av kommunfullmäktige den 26 oktober 2020 § 102

Innehållsförteckning

• Inledande bestämmelser
• Bemyndigande
• Definitioner
• Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information
• Betalning och information
• Sortering och överlämning av kommunalt avfall
• Sortering av avfall
• Skyldighet att överlämna kommunalt avfall
• Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning
• Anskaffande och ägande
• Emballering, fyllnadsgrad och vikt
• Anläggande av små avloppsanläggningar
• Rengöring och tillsyn av små avloppsanläggningar
• Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar
• Hämtnings- och transportvägar
• Hämtningsområde och hämtningsintervall
• Åtgärder om föreskrift inte följs
• Särskilt om kommunalt avfall från verksamheter
• Sortering av annat avfall än kommunalt avfall
• Uppgiftsskyldighet
• Undantag
• Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden
• Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna kommunalt avfall till kommunen
• Allmänt om eget omhändertagande
• Hemkompostering av matavfall
• Eget omhändertagande av avfall från toalettlösningar
• Utsträckt hämtningsintervall
• Miniservice
• Gemensamma avfallsbehållare
• Uppehåll i hämtning
• Ikraftträdande
• BILAGA 1. Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall

Inledande bestämmelser

Renhållningsordningen beskriver hur avfallshanteringen inom kommunen ska gå till. Det är de dokument som styr avfallshanteringen hos fastighetsägare, verksamhetsutövare och invånarna i kommunen, samt verksamheten för utföraren av avfallshantering.

I Vara kommun består renhållningsordningen av två delar, där en del är lokala föreskrifter om avfallshantering (denna författning) och en del är avfallsplanen (som finns i ett separat dokument).

Dessa föreskrifter inskränker inte producentansvaret enligt Förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar.

Bemyndigande

1 §

Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 §§ miljöbalken (1998:808) och 74-75 §§ avfallsförordningen (2011:927) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Vara kommun.

Definitioner

2 §

Termer och begrepp i dessa avfallsföreskrifter har samma betydelse som de vid var tid gällande definitioner i 15 kap. miljöbalken samt förordningar och förskrifter meddelade med stöd av miljöbalken.

1

Med kommunalt avfall avses avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, samma betydelse som i 15 kap. 3 § miljöbalken, gäller dock inte:

• avfall från tillverkning,
• avfall från jord- och skogsbruk,
• avfall från fiske,
• avfall från septitankar, avloppsnät och avloppsrening,
• bygg- och rivningsavfall, och uttjänta bilar.

a)

Med kärl- och säckavfall avses den del av kommunalt avfallet som får läggas i kärl eller säck.

b)

Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör kommunalt avfall. Förutom detta ingår också skal, ben och liknande som visserligen inte är mat men ändå intimt förknippas med mat. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (c) nedan. Till matavfall räknas även mindre mängder blad och växtrester från tex. Krukväxter eller buketter (OBS! ej jord).

c)

Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU.

d)

Med restavfall avses återstående kommunalt avfall efter att matavfall, förpackningsavfall, returpapper, farligt avfall, el-avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets kärl- och säckavfall.

e)

Med grovavfall avses kommunalt avfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.

f)

Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt avfall som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus.

g)

Med farligt avfall avses avfall som utgörs av ett ämne eller föremål som är markerat med * i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § avfallsförordningen.

h)

Med konsumentelavfall avses detsamma som i 13 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning.

i)

Med producentavfall avses sådant avfall som det finns ett lagstadgat ansvar för producenten att insamla.

2.

Med verksamhetsavfall avses avfall från verksamheter som inte är att betrakta som kommunalt avfall.

3.

Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.

4.

Med fritidshus avses ett bostadshus som används som semester- eller fritidsbostad och som bara är bebott under delar av året.

5.

Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet.

6.

Med avfallsansvarig nämnd avses kommunens tekniska nämnd.

7.

Med tillsynsansvarig nämnd avses kommunens miljö- och byggnadsnämnd.

8.

Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare, säck, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av kommunalt avfall.

9.

Med små avloppsanläggningar avses sluten tank, slamavskiljare, fosforfälla, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som ger upphov till kommunalt avfall.

För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken och till avfallsförordningen.

Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information

3 §

Den avfallsansvariga nämnden har verksamhetsansvar, enligt 15 kap. 20 § miljöbalken, för hanteringen av kommunalt avfall i kommunen, med särskilt ansvar för att kommunalt avfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning.

Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller dem som kommunen anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren.

4 §

Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av den tillsynsansvariga nämnden.

5 §

Den avfallsansvariga nämnden informerar hushållen om krav och hantering avseende förpackningar, returpapper och konsumentelavfall i enlighet med gällande producentansvar.

Betalning och information

6 §

Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning, bortskaffande av avfall samt avfallsplanering och uppföljning av verksamheten, administration och kundservice som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har antagit med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.

7 §

Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering.

Sortering och överlämning av kommunalt avfall

8 §

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska välja någon av tre nedanstående abonnemang för hämtning av kommunalt avfall. De som inte gör ett aktivt val tilldelas av kommunen abonnemanget:

Osorterat avfall.

1. Abonnemang Matavfall: insamling av matavfall och restavfall i separata kärl
2. Abonnemang Hemkompostering: matavfall sorteras ut och placeras i en varmkompostbehållare (på fastigheten) som ska vara anmäld till tillsynsansvarig nämnd. Restavfall samlas in och hämtas i separat kärl för restavfall.
3. Abonnemang Osorterat avfall: matavfall och restavfall i samma kärl osorterat.

Sortering av avfall

9 §

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut följande kommunalt avfall och hålla det skilt från annat avfall (Se bilaga 1 för mer information):

1.

Olika typer av farligt avfall

Olika typer av avfall som omfattas av producentansvar eller pant, till exempel:

• förpackningar
• tidningar och returpapper
• elutrustning samt olika typer batterier och ljuskällor
• pantflaskor och –burkar
• läkemedel
• bildäck

2.

Grovavfall

3.

Trädgårdsavfall

4.

Latrin

5.

Slam samt andra avfallsslag från små avloppsanläggningar

6.

Matavfall: Avser fastighetsägare som valt att sortera ut matavfall för borttransport av entreprenör eller hemkompostering. Medgivande om utsortering kan återkallas om sorteringen är bristfällig vad gäller kvalitet och/eller mängd.

7.

Läkemedel och liknande: För beskrivning av hantering av läkemedelsavfall se bilaga 1.
Verksamhet ansvarar för att smittförande avfall som uppstår vid hälso- och sjukvård hanteras och omhändertas enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFR 2005:26.

8.

Bygg- och rivningsavfall, exempelvis avfall som uppkommer när en privatperson utför renoveringar i hemmet.

9.

Ytterligare avfallsslag som enligt lagstiftning eller beslut av kommunfullmäktige kan bli föremål för utsortering.

10 §

Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilt olika former av avfall som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport.

Skyldighet att överlämna kommunalt avfall

11 §

Kommunalt avfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter.

1. Utsorterade avfallsslag hämtas vid fastigheten, vid överenskommen eller anvisad plats enligt 19 § eller lämnas på mottagningsplats anvisad av avfallsansvarig nämnd och/eller i enlighet med producents information om mottagningsplats.
2. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av kommunalt avfall från fastigheten.
3. Kontroll av renhet på källsorterat kommunalt avfall kan förekomma vid hämtning och i form av stickprovskontroller. Vid upprepad felsortering av matavfall har kommunen rätt att ändra abonnemangen Matavfall eller Hemkompostering till Osorterat avfall.
4. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska upplysa kommunen om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten.

Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning

Anskaffande och ägande

12 §

De behållare och annan utrustning som används i kommunen framgår av kommunens renhållningsavgifter.

13 §

Kärl, påshållare och påsar för matavfall ägs av kommunen och tillhandahålls av renhållaren. Kärl för restavfall samt trädgårdsavfall ägs och tillhandahålls av renhållaren.

Container ägs av renhållaren.

Andra behållare såsom slamtankar, små avloppsanläggningar och fettavskiljare anskaffas och installeras av fastighetsinnehavaren.

Ägare av behållare ansvarar för märkning, reparation och, vid behov, utbyte av behållare. När renhållaren ska utföra sådant underhåll ska behållaren vara tillgänglig. Märkning ska ske enligt anvisning från renhållaren.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen.

Emballering, fyllnadsgrad och vikt

14 §

Restavfall som läggs i behållare ska läggas i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Närmare krav på emballering med mera framgår av bilaga 1.

I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsedd.

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska vidta följande åtgärder inför hämtning av karl och säckavfall samt annat kommunalt avfall vid fastighetsgräns:

1. Behållare får inte fyllas mer än att den kan stängas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses.
2. Behållare som är överfull, för tung eller som innehåller otillåtet eller dåligt emballerat avfall töms inte.
3. Behållaren ska genom fastighetsägarens försorg stå upprätt och placeras så att den inte orsakar trafikfara, hinder eller nedskräpning. Fastighetsägaren ska omgående åtgärda nedskräpning på hämtningsplatsen.
4. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Kärl ska placeras och vändas så att de kan hämtas med renhållarens fordon.
5. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska meddelas renhållaren utan uppmaning.
6. Behållare bör vara fri från snö och is vid hämtningstillfället.
7. Vid abonnemang matavfall ska matavfallet sorteras ut i en av kommunen anvisad papperspåse och placeras i kärl avsett för matavfallsinsamling.
8. Glödande avfall får inte lämnas till kommunens avfallshantering.
9. Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll när den lämnas på kommunens återvinningscentral eller annan mottagningsplats som anvisats av den avfallsansvariga nämnden.
10. Den avfallsansvariga nämnden får meddela ytterligare anvisningar kring emballering, fyllnadsgrad, vikt samt platser för hämtning och mottagning av olika typer av kommunalt avfall.

Anläggande av små avloppsanläggningar

15 §

Vid anläggande av små avloppsanläggningar eller fettavskiljare ska avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning inte överstiga 25 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än 9 meter, om inte särskilda skäl föreligger.

Vid installation av slamtank ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran.

Anläggning som kräver byte av filtermaterial ska anläggas så att den är åtkomlig för hämtningsfordon. Anläggningar där hämtning av filtermaterial ska ske i filterkassett eller säck ska anläggas så att hämtning med fordon utrustat med kran kan utföras.

Anläggande ska ske så att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och filterkassett eller säck inte överskrider 10 meter för filterkassett eller storsäck, om inte särskilda skäl föreligger.

Vid installation och anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen.

Rengöring och tillsyn av små avloppsanläggningar

16 §

Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga störningar i anordningens funktion och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt.

Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.

Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar

17 §

Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda anläggningen så att tömning kan ske med det fordon som används.

1. Små avloppsanläggningar och fettavskiljare ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka som öppnas manuellt får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Om brunnen eller tanken öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger.
2. Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtningstillfället placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inom längsta tillåtna avstånd enligt 15 §.
3. Anläggningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och belägenhet.
4. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambrunn får vid hämtning inte överstiga 25 meter om inte särskilda skäl föreligger.
5. Instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. När anläggningen är belägen utanför fastigheten ska den vara markerad med skylt som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör.
6. Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning.
7. Renhållaren har rätt att lämna kvar vattenfasen i slamavskiljare efter verkställd slamtömning.
8. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg.
9. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen på fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska meddelas renhållaren utan uppmaning.

18 §

Efter anslutning till kommunalt avloppsnät eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Sluttömning ska beställas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren.

Hämtnings- och transportvägar

19 §

Hämtning av kommunalt avfall sker normalt vid fastighetsgränsen, vid en överenskommen plats eller vid en av kommunen anvisad plats.

Anvisning av plats görs av renhållaren.

20 §

Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning, hålls i farbart skick.

1. Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri.
2. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av kommunalt avfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet.
3. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren eller anvisas enligt 19 §.
4. Fastighetsinnehavaren ska se till att den väg som kärlet behöver dras av den som utför hämtningen hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. Dragvägen ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri.

Hämtningsområde och hämtningsintervall

21 §

Kommunen utgör ett hämtningsområde.

22 §

Ordinarie hämtning av kommunalt avfall sker med nedanstående intervall:

1. Från en- eller tvåbostadshus för permanentboende sker hämtning av kärl- och säckavfall normalt en gång varannan vecka.
2. Från flerbostadshus och verksamheter sker hämtning av kärl- och säckavfall normalt en gång varannan vecka. Renhållaren tillhandahåller även hämtning en gång i veckan eller tätare hämtning efter överenskommelse.
3. Från en- eller tvåbostadshus för fritidsboende sker hämtning av kommunalt avfall normalt en gång varannan vecka under perioden maj till september, samt under övrig tid efter beställning.
4. Renhållaren hanterar ärenden där fastigheter övergår mellan permanentbostad och fritidsbostad. Vid tvist avgörs frågan av den avfallsansvariga nämnden.
5. Tömning av små avloppsanläggningar sker minst en gång per år.
6. Tömning av slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten sker enligt tillsynsansvarig nämnds beslut eller i annat fall minst en gång vart fjärde år.
7. Sluten tank och minireningsverk: Tömning normalt en gång per år eller med annat intervall som beslutas av tillsynsansvarig nämnd.
8. Fastighetsägaren ansvarar för att hos renhållaren beställa tömning en gång per år och därutöver vid behov beställa ytterligare tömning för att upprätthålla en god funktion i anläggningen. Tillsynsansvarig nämnd har rätt att schemalägga tömning.
9. Fosforfällor: Tömning av avfall i det intervall som anvisats av tillverkaren eller enligt beslut av tillsynsansvarig nämnd/efter behov.
10. Fastighetsägaren ansvarar för att hos renhållaren i erforderlig omfattning beställa tömning för att upprätta god funktion hos fosforfällan.
11. Tömning av fettavskiljare sker minst en gång per år eller efter vad som krävs för att säkerställa anläggningens funktion.
12. Särskild hämtning kan beställas för nedanstående avfallsslag:

• Trädgårdsavfall
• Fett från fettavskiljare

Förutsättningar för hämtning efter beställning regleras närmare i avfallstaxan för Vara kommun.

Åtgärder om föreskrift inte följs

23 §

Renhållaren har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om föreskrifterna i 14 § 1-3 st., 6 st., 8 st. och 9 st., 16 § samt 17 § 2 st. inte följs.

Vid felsortering, överfull eller för tung behållare, otillåtet innehåll eller dåligt emballerat avfall kan renhållaren debitera felsorteringsavgift alternativt inte tömma kärlet och fastighetsägaren underrättas om varför tömning inte utförts. Fastighetsägaren ska rätta felen. Avfallet hämtas efter fastighetsägarens rättelseåtgärder antingen vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller efter beställning av extrahämtning mot avgift. Vid upprepad felsortering vid abonnemang Matavfall ändras abonnemanget per automatik till abonnemang Osorterat avfall.

Särskilt om kommunalt avfall från verksamheter

24 §

Kommunalt avfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än kommunalt avfall. För kommunalt avfall från verksamheter gäller 8-23 §§ om ej annat anges i dessa föreskrifter.

Konsumentelavfall lämnas vid kommunens insamlingsställe eller efter vad som anges i bilaga 1.
Tömning av slam från enskilda tankar, slamavskiljare och fettavskiljare sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren.

Sortering av annat avfall än kommunalt avfall

Uppgiftsskyldighet

25 §

Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än kommunalt avfall ska lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.

Annat avfall än kommunalt avfall ska hålls skilt från kommunalt avfall, detta utgörs främst av:

1. Verksamhetsavfall, vilket även inkluderar före detta livsmedel från livsmedelsbutiker.
2. Bygg- och rivningsavfall från omfattande byggverksamhet på fastigheten.
3. Avfall från jakt.

Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

Undantag

Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden

26 §

Anmälan om hemkompostering, ansökan om annat omhändertagande av kommunalt avfall på den egna fastigheten och andra undantag från avfallsföreskrifterna handläggs av den tillsynsansvariga nämnden enligt vad som anges nedan.

27 §

Anmälan och ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas.

Av ansökan eller anmälan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna.

Ansökan enligt bestämmelserna i 28, 32 och 33 §§ ska ske senast en månad före den avsedda uppehållsperioden.

Uppehåll i hämtning av kommunalt avfall medges för maximalt fem (5) år per ansökningstillfälle. Den tillsynsansvariga nämnden får besluta om kortare uppehållsperiod. Kriterier för godkänt uppehåll tas fram av tillsynsansvarig nämnd.

Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna kommunalt avfall till kommunen

Allmänt om eget omhändertagande

28 §

Kommunen får efter ansökan till den tillsynsansvariga nämnden, om det finns särskilda skäl, medge dispens för fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare från förbudet i 15 kap. 24 § 1 st. miljöbalken om den som ska hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i 28-33 §§ och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.

Beslut om dispens för annat eget omhändertagande än kompostering av matavfall ges för maximalt fem (5) år åt gången. Fastighetsägaren ansvarar själv för att vid utlöpande av dispensperiod göra ny ansökan om dispens fortfarande önskas.

29 §

Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan.

Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Brandriskvarning måste beaktas samt förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön meddelade med stöd av stöd av 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning.

Hemkompostering av matavfall

30 §

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall och lik¬nande avfall från fastigheten på sin fastighet, ska anmäla detta till den tillsynsansvariga nämnden.

31 §

Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten, så kallad hemkompostering, ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden.

Eget omhändertagande av avfall från toalettlösningar

32 §

Eget omhändertagande av latrin och fekalier från fastigheten ska ske i där för avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten.

Avsättningsmöjlighet för miljöriktigt omhändertagande av materialet ska finnas på fastigheten.

33 §

Eget omhändertagande av slam från slamavskiljare, sluten tank, minireningsverk och material från fosforfällor mm ska, efter godkänd ansökan hos tillsynsansvarig nämnd, tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Omhändertagande ska ske på den egna fastigheten, i egen regi och med egen utrustning.

Utsträckt hämtningsintervall

34 §

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som efter godkänd ansökan till tillsynsansvarig nämnd komposterar allt matavfall från det kommunala avfallet på den egna fastigheten eller sorterar ut allt matavfall för separat hämtning, medges att restavfallet hämtas var fjärde vecka (enligt gällande avfallstaxa) under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår.

Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att matavfall trots uppgifterna om hemkompostering eller utsortering, lämnas i behållaren för restavfall för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller konstaterar att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits eller uppgivits.

35 §

För små avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anlägg¬ningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att den tillsynsansvariga nämnden utifrån ansökan med uppgif¬ter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Medgivandet gäller i högst sex (6) år, därefter måste en ny ansökan lämnas in.

Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov.

Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda.

Miniservice

36 §

Nedsatt hämtningsfrekvens till sex hämtningar per år (Miniservice) kan efter ansökan till den tillsynsansvariga nämnden beviljas, under förutsättning att fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren själv kan ta hand om sitt övriga avfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön. Det innebär att:

1. Allt matavfall som uppstår på fastigheten ska komposteras i godkänd kompost enligt bestämmelser i denna föreskrift om kompostering.
2. Avfall som ingår i producentansvar, ska lämnas på Förpacknings- och tidningsinsamlingens återvinningsstationer (ÅVS).
3. Grovavfall och farligt avfall, som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten, ska lämnas på kommunens återvinningscentral (ÅVC).
4. Att lämna sitt avfall på annan fastighet än den där avfallet uppstått är inte tillåtet enligt miljöbalken.

Gemensamma avfallsbehållare

37 §

Två närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan till den tillsynsansvariga nämnden under viss tid medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats.

Medgivande om gemensam avfallsbehållare kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda.

Uppehåll i hämtning

38 §

Den tillsynsansvariga nämnden fattar beslut om uppehåll i sop- och slamhämtning. Ansökan om uppehåll ska vara den tillsynsansvariga nämnden tillhanda senast en månad före den avsedda ändringen. Ansökan ska på den tillsynsansvariga nämndens begäran styrkas med dokumentation.

39 §

Uppehåll i sop- och slamhämtning medges av den tillsynsansvariga nämnden endast om den sökande kan styrka att fastigheten är helt outnyttjad under den sammanhängande tid som ansökan avser.

40 §

Godkänt uppehåll i sop- och slamhämtning innebär inte total befrielse från avfallsavgift. Vid godkänt uppehåll i sophämtningen uteblir endast den rörliga hämtningsavgiften. Fastighetsägaren debiteras alltid en grundavgift som täcker kostnader för av kommunen tillhandahållna tjänster så som återvinningscentral och andra administrativa avgifter.

41 §

Uppehåll i hämtning av kommunalt avfall vid permanentbostad kan efter ansökan till den tillsynsansvariga nämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. Uppehåll i hämtning av kommunalt avfall medges för maximalt fem år per ansökningstillfälle (i enlighet med 27 §).

42 §

Uppehåll i hämtning av kommunalt avfall vid fritidsbostad kan efter ansökan till den tillsynsansvariga nämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under hela hämtningssäsongen maj – september.

43 §

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som inte kommer att nyttja fritidsbostad under hela hämtningssäsongen maj – september kan efter ansökan till den tillsynsansvariga nämnden medges inställd hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning. En förutsättning för sådant uppehåll är att hämtning av avfall från anläggningen har skett i anslutning till föregående hämtningssäsong.

Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2021.

______________________________

Bilaga – Föreskriftbilaga för sortering och lämning av avfall

Restavfall som läggs i behållare ska läggas i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer.

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Matavfall (frivilligt)

Krav på utsortering:

Utsorteringen är frivillig. Avser allt biologiskt lätt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshantering. Förutom detta ingår också skal, ben och liknande som visserligen inte är mat men ändå intimt förknippas med mat.

Krav på emballering med mera:

Utsortering sker i för syftet framtagna matavfallspåsar i papper som tillhandahålls av kommunen/renhållaren.

Instruktion för hämtning/lämning:

Lämnas i de för ändamålet avsedda ventilerade kärl som tillhandahålls av renhållaren. Hämtning/tömning sker minst varannan vecka av renhållaren.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Förpackningar av plast, papper, metall, färgat och ofärgat glas ska sorteras ut.

I enlighet med definitionen av förpackning i förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar.

Krav på utsortering:

Förpackningarna ska vara tömda och rengjorda. Om förpackningarna består av flera material, ska de om det är möjligt separeras efter materialslag. I annat fall sorteras förpackningarna efter det viktmässigt dominerande materialet

Krav på emballering med mera:

Lämnas lösa i de behål­lare/kärl som tillhanda­hålls/anvisas.

Instruktion för hämtning/lämning:

Ska lämnas i de insamlingssystem/ återvinningsstationer som tillhandahålls av Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Bygg- och rivningsavfall från privathushåll, som inte produceras i en yrkesmässig verksamhet, exempelvis avfall som uppkommer när en privatperson utför renoveringar i hemmet.

Krav på utsortering:

Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i dessa föreskrifter, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:

1. trä,
2. mineral som består av betong, tegel, klinker,keramik eller sten,
3. metall,
4. glas,
5. plast, och
6. gips.

Krav på emballering med mera:

Lämnas efter sortering lösa i de behål­lare/kärl som tillhandahålls/ anvisas på kommunens åter-vinningscentral

Instruktion för hämtning/lämning:

Bygg- och rivningsavfall från privata hushåll lämnas vid återvinningscentral. På återvinningscen­tralen ska avfallet sorteras och lämnas enligt instruktioner på plats.

____________________
Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Bygg- och rivningsavfall som produceras i en yrkesmässig verksamhet faller inte under det kommunala ansvaret för avfall och ska därför hanteras separat.

Krav på utsortering:

Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i dessa föreskrifter, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:

1. trä,
2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller ste
3. metall,
4. glas,
5. plast, och
6. gips.

Krav på emballering med mera:

–

Instruktion för hämtning/lämning:

Lämnas till lämplig transportör för behandling och återvinning före slutligt omhändertagande. Det får lämnas på återvinningscentralen efter överenskommelse med centralens ägare.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Bilbatterier, kasserade

Krav på utsortering:

I enlighet med definitionen av batteri i batteriförordningen.

Krav på emballering med mera:

Ställs upp på ett sätt som förhindrar att batterisyra/inne-håll rinner ut.

Instruktion för hämtning/lämning:

Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av kommunen eller av producent. Kommunen hänvisar till återvinningscentralen.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Bärbara batterier, kasserade.

I enlighet med definitionen av bärbart batteri i batteri­förordningen (2008:834).

Krav på utsortering:

Om kas­serade produkter innehåller lösa bärbara batterier ska dessa plockas ur. Är de bärbara batterierna inbyggda i produkten hanteras de som av­fall från elutrustning.

Krav på emballering med mera:

–

Instruktion för hämtning/lämning:

Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av kommunen eller producent. Kommunen hänvisar till återvinningscentralen.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Små döda djur samt mindre mängd avfall från jakt.

Krav på utsortering:

–

Krav på emballering med mera/Instruktion för hämtning/lämning:

Mindre mängder får läggas i behållare för restavfall, om det är väl förpackat och ingen misstanke om smittsam sjukdom föreligger. Min­dre sällskapsdjur (max ­storlek hund) får grävas ner på den egna fastigheten, förutsatt att graven är så djup att djur hindras från att gräva upp kroppen, att ingen miss­tanke om smitta förelig­ger samt att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Större djur eller större mängd avfall från jakt.

Krav på utsortering:

–

Krav på emballering med mera/Instruktion för hämtning/lämning:

Föreskrifter från Jordbruksverket ska beaktas.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Farligt avfall.

Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall:

• Färg, lackavfall samt hartser,
• Limavfall (exempelvis kon­taktlim, epoxilim, spackel),
• Lysrör (exempelvis lågener­gilampor, solarierör, halo­genlampor)
• Lösningsmedel
• Fotokemikalier (exempelvis fix och framkallare)
• Bekämpningsmedel
• Sprayburkar
• Annat starkt surt eller alkaliskt avfall (exempel­vis frätande ämnen som kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel)
• Avfall som innehåller kvick­silver (exempelvis termome­trar, barometrar, reläer)

Krav på utsortering:

Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Olika typer av farligt avfall får inte blandas.

Krav på emballering med mera:

Farligt avfall lämnas vid återvinningscen­tralen.

Instruktion för hämtning/lämning:

–

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Fett från fettavskiljare

Krav på utsortering:

Ska vara åtkomligt för töm­ning i den anläggning där det genereras.

Krav på emballering med mera:

–

Instruktion för hämtning/lämning:

–

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Grovavfall

Krav på utsortering:

Grovavfall som utgör kommunalt avfall behöver på grund av avfallets egenskaper hanteras separat från annat kommunalt avfall.

Krav på emballering med mera:

Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhål­laren ska i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt em­ballage. Grovavfallet ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall.

Instruktion för hämtning/lämning:

Grovavfall från hushållen lämnas vid återvinningscentral. På återvinningscen­tralen ska avfallet sorteras och lämnas enligt instruktioner på plats

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Konsumentelavfall, till exempel glödlampor, elektriska apparater, kyl och frys.

Krav på utsortering:

Skrymmande konsumentelavfall ska sorteras ut och hållas skiljt från annat grovavfall. Smått elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från restavfall.

Krav på emballering med mera:

–

Instruktion för hämtning/lämning:

Konsumentelavfall lämnas vid återvin­ningscentralen, enligt instruktioner på plats

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Läkemedel

I enlighet med definitionen av läkemedel i förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel.

Krav på utsortering:

–

Krav på emballering med mera:

Ska lämnas i behållare/påse som tillhandahålls av apoteket, eller likvärdig transparent påse.

Instruktion för hämtning/lämning:

Lämnas till apotek.

Läkemedelsförpackningar som innehåller synliga rester av läkemedel lämnas till apoteket. Tomma läkemedelsförpackningar sorteras och lämnas som andra förpackningar. Lämna läkemedelsplåster, både använda och oanvända, till apoteket.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Matfetter och frityr­oljor

Krav på utsortering:

–

Krav på emballering med mera:

Ska förvaras i behållare med tätslutande lock. Maximalt 3 liter flytande emballerat avfall får läg­gas i behållare för restav­fall, om det kan ske utan att emballaget går sönder.

Instruktion för hämtning/lämning:

Större mängd matfetter eller frityroljor lämnas på återvinningscentralen.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Returpapper och tidningar

Krav på utsortering:

I enlighet med definitionen av returpapper i Förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper.

Krav på emballering med mera:

Lämnas löst i de behålla­re kärl som tillhandahålls/
anvisas.

Instruktion för hämtning/lämning:

Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Slam och fosforfil­termaterial från små avloppsanläggningar

Krav på utsortering:

Ska vara åtkomligt för töm­ning i den anläggning där det genereras.

Krav på emballering med mera:

Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska vara förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran eller suganordning.

Instruktion för hämtning/lämning:

Hämtas av fordon avsett för slamhantering, och hanteras vidare enligt överenskommelse mellan kommunen och entreprenören.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Stickande och skärande avfall

Krav på utsortering:

Bland annat kanyler och sprutor.

Krav på emballering med mera:

Ska förpackas i skyd­dande hölje innan det läggs i behållare för restavfall, så att inte skärskador eller annan olägenhet uppstår.

Instruktion för hämtning/lämning:

Läggs i behållare för restavfall efter emballering.

____________________

Typ av avfall som ska sorteras ut och hållas skiljt från annat avfall:

Trädgårdsavfall

Krav på utsortering:

Ska sorteras ut och hållas skilt från annat grovavfall.

Krav på emballering med mera:

På återvinnings­centralen ska avfallet lämnas enligt instruktioner på plats.

Vid abon­nemang på hämtning av trädgårdsavfall i kärl, ska avfallet läggas löst i kärlet och inte packas så hårt att tömningen försvåras.

Instruktion för hämtning/lämning:

Trädgårdsavfall från hushållen lämnas vid återvinningscentralen eller på annan plats anvisad av kommunen. Hämtning från fastighet kan be­ställas separat enligt kommunens avfalls­taxa.

Riktlinje för bostadsförsörjning 2020-2024

Finns endast som PDF.

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2020-2024

Riktlinje för dagvattenhantering - Vara kommun

Riktlinjer för dagvattenhantering

Riktlinje Kommunal hyresgaranti i Vara kommun

Kommunal hyresgaranti – riktlinjer

Riktlinje Kommunal hyresgaranti i Vara kommun

Antagen av kommundirektör Gert Norell 2007-12-07
Reviderad 2010-03-11

För att hyresgarantin ska omfattas av det statliga bidraget ska hyresgarantin
ställas ut för en person som har ekonomisk förmåga att klara boendekostnaderna
men som ändå inte får kontrakt för en hyresrätt med besittningsskydd,
d.v.s förstahandskontrakt. Det kan t ex röra sig om ungdomar som saknar fastanställning
eller har någon betalningsanmärkning. Hyresgarantin kan även omfatta
andra grupper med ekonomisk förmåga vilka har svårt att röra sig på bostadsmarknaden.
Restriktiv bedömning ska gälla.

Borgen

Enkel borgen tillämpas. Borgensmannen d v s kommunen, blir betalningsskyldig
först sedan hyresvärden uttömt alla möjligheter att driva in skulden. Det vill
säga att man genom utmätningsförsök konstaterat att personen inte kan betala.

Borgensåtagande

Borgensåtagandet omfattar minimikravet 6 månadshyror under 2 år per ärende.
För att det statliga bidraget ska utgå krävs att kommunen har gjort en behovsprövning
och gjort bedömningen:

• att hushållet inte får hyra en bostad utan garantin.
• att hushållet har ekonomiska förutsättningar att klara sitt boende.

Behovsprövningen ska omfatta en bedömning av hushållets betalningsförmåga
och ska grundas på skriftliga uppgifter. Det är lämpligt att göra en budget för
hushållet för att kunna bedöma om det finns utrymme för att betala hyran.
I riskanalysen ska beaktas tidigare, nuvarande och prognostiserad betalningsförmåga.

Antal beviljade ärenden som uppfyller ovanstående krav sker utifrån beviljade
medel.

För den som beviljas kommunal borgen ska uppföljning ske kontinuerligt.

Riktlinjer för markanvisningar och exploateringar i Vara kommun

Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal i Vara kommun KF 180226

Antagen av kommunfullmäktige den 26 februari 2018

Markanvisningar och exploateringar i Vara kommun

Nybyggnation och utveckling av befintlig bebyggelse och verksamheter är viktiga delar i kommunens tillväxt, oavsett om det sker på privat eller kommunal mark. I Vara kommun (fortsättningsvis kallad kommunen) är kommunstyrelsen ansvarig för mark- och exploateringsfrågor. I syfte att skapa tydlighet gentemot exploatörer och byggherrar i hur kommunen strategiskt arbeta med mark, samt uppmuntra till samarbeten, utvecklingsprojekt och privata initiativ har kommunen antagit föreliggande riktlinjer. Vid exploatering av mark som kommunen äger eller när kommunen deltar i exploatering av mark i enskild ägo anger föreliggande dokument riktlinjer för hur kommunen agerar.

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att alla exploatörer och intressenter bemöts på ett likvärdigt sätt. Riktlinjerna förtydligar hur kommunen avser agera för att förverkliga prioriteringar i kommunala strategiska dokument vid exploatering av kommunal mark. Riktlinjerna förtydligar även ställningstaganden avseende kommunens roll, åtaganden och användande av exploatörsbestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL) i samband med exploateringar av privat mark.

I detta dokument finns riktlinjer för markanvisningar avseende:

• Utgångspunkter och mål för markanvisningar
• Principer för kommunens användande av olika typer av markanvisningar (markanvisning genom anbud, direktanvisning eller markanvisningstävling)
• Principer för markprissättning
• Grundläggande villkor för markanvisningar
• Formella krav och handläggningsrutiner för intresseanmälningar och förslag från byggherrar .
• Bedömningsgrunder för utvärdering av intressenter

I detta dokument finns riktlinjer för exploateringar avseende.

• Principer för kommunens roll i samband med exploateringar
• Ställningstaganden för kommunens åtaganden
• Grundläggande villkor för kommunalt deltagande i samband med exploateringa
• Formella krav och handläggningsrutiner för intresseanmälningar och förslag från byggherrar.

Begrepp

Markanvisning är ett avtal som ger exploatör ensamrätt att förhandla med kommunen under en bestämd tidsperiod. Det är ett sätt för kommunen att förmedla sin mark för bostäder och verksamheter till marknadens aktörer utifrån politiska ställningstaganden. Riktlinjerna anger vilka mål och
utgångspunkter som särskilt beaktas inför varje markanvisning samt hur så sker.

Exploateringsavtal är ett avtal mellan kommunen och en exploatör som reglerar genomförandet av exploatering på mark i enskild ägo. Det är ett sätt för kommunen att påverka allmänna platsers utformning samt finansiera kommunala investeringar i samband med genomförande av detaljplaner. Riktlinjerna anger vilka mål och utgångspunkter som särskilt beaktas inför varje exploatering samt hur så sker.

Exploatör är den fastighetsägare eller byggherre som ansvarar för utvecklingen (exploateringen) av marken i ett byggprojekt.

Markanvisningar i Vara kommun

Utgångspunkter och mål för markanvisningar

Markanvisningar ska främja ett agerande i enlighet med kommunens styrdokument ”Strategisk plan”.

Genom ställningstagandet säkerställs att politiska mål och ställningstaganden varje mandatperiod överförs till utgångspunkter i utformandet av markanvisningar och ligger till grund för tilldelning av mark. Utformning och utvärdering av anbud vid anbudsförfarande och markanvisningstävlingar ska med andra ord ske i hur väl anbudet främjar mål och framgångsfaktorer i kommunens strategiska plan.

Markanvisningar ska vara i enlighet med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning och Vara kommuns översiktsplan.

Genom ställningstagande tydliggörs att kommunens arbete med markanvisningar grundas på politiskt antagna riktlinjer och ställningstaganden avseende mark. Det gör att Vara kommun får ett tydligt, transparent och långsiktigt strategiskt arbete med markfrågor.

Gestaltning av allmänna platser och byggnader ska i strategiskt viktiga områden utgå från kommunens gestaltningsprogram.

Ställningstagandet syftar till att främja kommunens långsiktiga satsning på det offentliga rummet, konst och kultur.

Vid särskilda förutsättningar eller unika projekt ska en bedömning av byggherre utgå ifrån kriterier och övriga förutsättningar för det enskilda projektet.

Eftersom det finns platsspecifika projekt eller unika förutsättningar för vissa projekt kan specifika mål, utgångspunkter eller andra kriterier behöva värderas högre i samband med en markanvisning.

Principer för markanvisningar

Kommunen tillämpar i grunden tre principer för markanvisningar:

1. Markanvisning genom anbud
   Används när flera aktörer uttryckt intresse för utveckling av samma område. Flera olika aspekter påverkar vilket anbud som väljs. Hur anbuden uppfyller de utgångspunkter och mål för markanvisningar som anges ovan ges stor vikt.
2. Direktanvisning
   Kan användas då endast en exploatör uttryckt intresse för exploatering av mark som ägs av kommunen och (beslutande) bedömer att det inte finns några konkurrenter som kan ha intresse av att förhandla med kommunen om samma mark. Direktanvisning kan göras efter att en skriftlig anmälan av intresse lämnats.
3. Markanvisning genom tävling
   På mark där utformningen av bebyggelsen är av särskild vikt kan fördelningen av mark ske genom en markanvisningstävling. Särskilda kriterier för bedömning av anbud utformas och dessa tillmäts sedan betydelse vid valet av anbud. Markanvisningstävling kan genomföras som öppen eller riktad till utvalda exploatörer.

Kommunen gör en unik bedömning ur flera aspekter vid varje enskild markanvisning och projekt utifrån ovanstående mål och utgångspunkter vid val av markanvisningsmetod.

Principer för markprissättning

Tre olika principer för markprissättning används: värdering, anbud eller taxa.

Värdering

Priset bestäms genom värdering av auktoriserad oberoende värderare. Värdering används vid direktanvisning.

Anbud

Priset bestäms genom anbud från byggherre/exploatör. Anbud används vid markanvisningstävling och vid markanvisning genom anbud.

Taxa

Där det finns en taxa fastställd av kommunfullmäktige avgörs priset av den. Taxa kan användas vid vilken som helst av de tre principerna för markanvisning.

Kommunen kan i en markanvisning reservera sig för höjningar av taxa eller marknadsvärdesstegring om markanvisningen gäller över en period där det finns anledning att förvänta sig förändringar.

Grundläggande villkor för markanvisningar

Vid val av byggherre ska hänsyn tas till tidigare genomförda projekt där hur byggherren eller exploatören har fullföljt tidigare åtaganden är av stor vikt. Nytänkande, långsiktigt engagemang och önskan om att skapa en god bebyggd miljö och främja näringslivets utveckling är också av väsentlig betydelse.

Markanvisning ges för en bestämd tidsperiod och ger exploatören ensamrätt att under denna tid förhandla med kommunen om genomförande av ett exploateringsprojekt. Tidsperioden bestäms vid utformandet av markanvisningen och utgår från de förutsättningar som gäller för situationen. Kommunen kan medge en förlängning av markanvisningen om försening inte beror på byggherren.

Ett markanvisningsavtal kan återtas i förtid om det är uppenbart att exploatören inte förmår eller inte avser att genomföra projektet på det sätt eller inom den tidsram som varit avsett vid tecknandet av markanvisningen. Om en markanvisning återtas kan inte exploatören kräva ersättning för nedlagda kostnader om inte hinder för genomförandet beror på något som kommunen råder över.

Vid tecknandet av markanvisningsavtal betalas en handpenning på 10 procent av uppskattad köpeskilling till kommunen. Om ett projekt blir avbrutet innan det slutförts på grund av myndighetsbeslut, eller om det blir avbrutet innan tiden för markanvisning gått ut, återbetalas nedlagd handpenning. Om ett avbrott sker på grund av andra faktorer efter att tiden för markanvisning gått ut har inte exploatören någon rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller rätt till ny markanvisning som kompensation.

En markanvisning får inte överlåtas utan medgivande från kommunen.

Kommunen kan i enskilda fall göra avvikelser från dessa riktlinjer om det är nödvändigt för ett exploateringsprojekt med speciella behov för dess genomförande.

Handläggningsrutiner

För att bli tilldelad en markanvisning ska en skriftlig intresseanmälan skickas in till kommunen. Kraven på vad en intresseanmälan ska innehålla är beroende av vilken princip för markanvisning som tillämpas. Vid direktanvisning och markanvisning genom anbud räcker det med en kort översiktlig beskrivning av vad intresseanmälan gäller. Vid markanvisning genom tävling ska intresseanmälan innehålla beskrivning av hur de kriterier som kommunen ställt upp för tävlingen tillmötesgås.

Tilldelning av markanvisning beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige beroende på värdet av markanvisningen. Beslut om markanvisning kan tas inom två månader efter att intresseanmälan inkommit.

Om markanvisningen gäller icke detaljplanelagd mark begär exploatören planbesked efter att beslut om tilldelning av markanvisning tagits. Det tar cirka en månad. Därefter tecknas ett plankostnadsavtal.

Marköverlåtelseavtal tecknas innan tiden för markanvisningen går ut. Marköverlåtelseavtalet beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige beroende på värdet av markanvisningen.

Exploateringar i Vara kommun

Utgångspunkter och mål för kommunalt deltagande i exploateringar

Kommunalt deltagande i samband med exploateringar ska främja ett agerande i enlighet med kommunens styrdokument ”Strategisk plan”.

Genom ställningstagandet säkerställs att politiska mål och ställningstaganden varje mandatperiod överförs till utgångspunkter i utformandet av avtal i samband med exploateringar. Utformning och utvärdering av avtal ska med andra ord ske i hur väl exploateringen främjar mål och framgångsfaktorer i kommunens strategiska plan.

Exploateringar ska främja ställningstaganden i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning och Vara kommuns översiktsplan.

Genom ställningstagande tydliggörs att kommunens arbete med exploateringar grundas på politiskt antagna riktlinjer och ställningstaganden avseende mark. Det gör att Vara kommun får ett tydligt, transparent och långsiktigt arbete med markfrågor.

Gestaltning av allmänna platser och byggnader ska i strategiskt viktiga områden utgå från kommunens gestaltningsprogram.

Ställningstagandet syftar till att främja kommunens långsiktiga satsning på det offentliga rummet, konst och kultur.

Vid särskilda förutsättningar eller unika projekt ska en bedömning av ett exploateringsprojekt utgå ifrån kriterier och övriga förutsättningar i det enskilda ärendet.

Eftersom det finns platsspecifika projekt eller unika förutsättningar för vissa projekt kan specifika mål, utgångspunkter eller andra kriterier behöva värderas högre i samband med exploateringar.

Reglering av kostnader för anordnande av allmänna platser vid exploatering av privat mark ska debiteras och regleras i ett exploateringsavtal.

Genom ställningstagande möjliggörs för Vara kommun att debitera kostnader för anordnande av gator och andra allmänna platser i samband med exploateringar, ny- eller ombyggnationer inom privatägd mark.

Principer för kommunens roll i samband med exploateringar

Kommunen intar i grunden tre roller för deltagande vid genomförandet av exploateringsprojekt på mark som inte ägs av kommunen:

1. Stöttande genom kontaktförmedling och tillhandahållande av underlag och information, ej ansvarig part för allmän plats (enskilt huvudmannaskap).
2. Deltagande, utförande och ansvarig part för allmän plats (kommunalt huvudmannaskap).
   Medfinansierande, men inte utförande part för allmän plats (kommunal huvudmannaskap).

Kommunen gör en unik bedömning ur flera aspekter vid varje enskild exploatering avseende grad av deltagande utifrån hur väl projektet främjar det allmänna intresset, kommunens vision och politiska mål.

Avgifter i samband med exploatering av mark och iordningsställande av allmän plats

Kommunen har genom exploatörsbestämmelserna (PBL 6:39-42 §§) möjlighet att ta ut avgifter för iordningsställande av allmänna platser i samband med exploateringar eller planläggning.

Exploatören ska stå för samtliga kostnader för kvartersmark vid planläggning, projektering, och utbyggnad. Kommunen ska bidra med kostnader för allmän plats i den mån som nyttan inte enbart är direkt kopplad till planområdet. I övrigt ska exploatören stå för alla kostnader vid planläggning, projektering och utbyggnad av allmän plats. Exploatören ska även stå för kostnader för allmän plats utanför planområdet om det finns en direkt koppling till nytta för planområdet.

Grundläggande villkor för kommunalt deltagande i exploateringar

Kommunen avser ingå exploateringsavtal inom hela kommunen i alla situationer när det krävs för att säkerställa genomförandet av en detaljplan.

Före ett beslut om ett kommunalt deltagande ska ett exploateringsavtal upprättas. Ett undertecknat exploateringsavtal ska klargöra en parallell uppgörelse kring ett detaljplanearbete.

Om exploatör åläggs ansvar som huvudman för allmän plats i detaljplan kommer kommunens krav på utformning och standard beskrivas i exploateringsavtalet.

Kommunen kan i enskilda fall göra avvikelser från dessa riktlinjer om det är nödvändigt för ett exploateringsprojekt med speciella behov för dess genomförande.

Handläggningsrutiner

Den som vill utveckla/exploatera egen mark anmäler sitt intresse till kommunen. Efter ett initialt möte där projektet diskuteras begär exploatören planbesked vilket tar cirka en månad. Därefter tecknas plankostnadsavtal. Kommunen avser inleda förhandlingar om exploateringsavtal vid innan eller vid påbörjandet av ett detaljplanearbete. Senast inför plansamråd ska kommunen redovisa exploateringsavtalets huvudsakliga innehåll. Inför planens antagande ska förhandlingarna slutföras och parterna tecknar ett exploateringsavtal i samband med att detaljplanen antas.

Riktlinje för nedgrävning av häst

Riktlinje för nedgrävning av häst

Riktlinje för nedgrävning av häst.

Riktlinjer antagna av Miljö och byggnadsnämnden den 27 februari 2020, § 24

Häst får grävas ned under förutsättning att:

1. Nedgrävning får inte ske inom vattenskyddsområde.
2. Avstånd till grundvattenyta och/eller berggrunden ska vara minst 1
   meter.
3. Avstånd till närmaste bostad och/eller vattentäkt ska vara minst 200
   meter.
4. Avstånd till sjöar, vattendrag och/eller dräneringar ska vara minst
   30 meter.
5. Djuret ska täckas med minst 1,5 meter jordmassor, gärna med lite
   större stenar och annat för att hindra vilda djur från att komma åt
   djurkroppen. Detta är särskilt viktigt om djuret läggs ytligt på grund
   av hög grundvattennivå eller berg.
6. Nedgrävningen ska göras innan förruttnelsen påbörjats. Sommartid
   ska nedgrävning ske snarast efter det att djuret dött. Vid låga
   temperaturer kan en viss begränsad väntetid accepteras om
   djurkroppen förvaras på lämplig plats och ses efter dagligen.

Riktlinje för uppdelning av anläggningsavgift i enlighet med 36 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV)

Riktlinje för uppdelning av anläggningsavgift i enlighet med 36 § lagen 2006.412 om allmänna vattentjänster LAV

Antagen av Tekniska nämnden 17 oktober 2022 § 143. Gäller från och med 21 oktober 2022.

Inledning

Vattentjänster är en sammanfattande benämning på olika tjänster för vattenförsörjning och avloppsvattenhantering. När sådana tjänster tillhandahålls genom en kommunal va-anläggning är de allmänna vattentjänster. Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster reglerar rättsförhållandet mellan huvudmannen för den kommunala va-anläggningen och fastighetsägare som använder denna anläggning. Med va-anläggning avses en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse.

För de fastighetsägare som inte har möjlighet att själva finansiera anläggningsavgiften för vattentjänster genom till exempel eget kapital eller banklån kan kommunen under vissa förutsättningar erbjuda att en anläggningsavgift får delbetalas.

Förutsättningar för delbetalningar

Förutsättningarna för delbetalning utgår från bestämmelser i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 36 §. Av bestämmelserna framgår att en anläggningsavgift ska fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om

1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,
2. fastighetsägaren begär att avgiften ska fördelas, och
3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.

För att kommunen ska vara skyldig att upprätta en avbetalningsplan för anläggningsavgiften så krävs det att avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter. Denna regel vänder sig endast till privatpersoner och endast till de fastighetsägare som inte ska betala avgiften i samband med nybyggnation.

Enligt proposition (2005/06:78) till vattentjänstlagen så är denna regel tänkt att användas mycket restriktivt, eftersom både fastighetens ekonomiska bärkraft ska vara låg samtidigt som fastighetsägaren har låg betalningsförmåga.

Villkor för delbetalning av anläggningsavgift

Förutsättningar

1. Delbetalning beviljas endast om annan finansiering inte är möjlig, detta oaktat om kommunens villkor för delbetalning är förmånligare än bankens.
2. Vara kommun kan bevilja delbetalning för hela eller del av anläggningsavgiften.
3. Finns det flera ägare till fastigheten ska samtliga delägare stå som solidariskt betalningsansvariga för skulden.

Ansökan

1. Ansökan om delbetalning ska vara skriftlig.
2. Fastighetsägaren ska genom skriftligt intyg styrka att lån av bank inte har beviljats. Kommunen avgör vad som i detta fall är godtagbart som intyg.
3. Betryggande säkerhet, i form av pantbrev i fastigheten eller annan godtagbar säkerhet, ska ställas till Vara kommuns förfogande. När det gäller pantbrev ska pantbrevet vara inom fastighetens marknadsvärde. Om betryggande säkerhet inte kan lämnas medges inte delbetalning.

Borgen, proprieborgen, ska lämnas som komplement om inte pantsäkerheten täcker delbetalningen eller vid osäker återbetalningsförmåga. Borgensmannen ska godkännas och kreditprövas av kommunen. Kommunen har rätt att neka borgensman om denne bedöms sakna betalningsförmåga.

Kommunens handläggning

1. Oavsett vilka uppgifter den sökande har kommit in med angående sitt behov av lån är det alltid kommunen som avgör om möjligheterna att finansiera avgiften på annat sätt är uttömda.
2. Kommunen har rätt att begära en kreditupplysning på fastighetsägaren.
3. Kommunen kan avslå en ansökan om delbetalning om betalningsförmågan hos fastighetsägaren bedöms vara osäker.
4. En särskild avbetalningsplan inklusive fastighetsägarens betalningsåtagande (skuldebrev) ska upprättas.
5. Beslut om att bevilja eller avslå delbetalning fattas av förvaltningschef för serviceförvaltningen.

Ränta och avgifter

1. Räntan för skulden är referensräntan + 2 %. Ränta vid delbetalning bestäms av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 36 §, 2 stycket, 1:a meningen, d.v.s. ränta ska utgå enligt 5 § räntelagen (1975:635). Ränta ska betalas på den del av avgiften som inte har betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker.
2. På delbelopp som har förfallit till betalning skall dröjsmålsränta betalas enligt 6 § räntelagen (1975:635) från delbeloppets förfallodag till dess betalning sker. Dröjsmålsräntan uppgår till referensränta + 8 %.
3. Uppläggningsavgift, eventuella faktureringsavgifter, aviavgifter och anda förekommande avgifter samt kostnad för pantbrev betalas av fastighetsägaren.

Återbetalning

1. Hela anläggningsavgiften ska vara betald senast inom tio år.
2. Om fastigheten överlåts, helt eller delvis, till annan ägare ska hela det då återstående skuldbeloppet betalas till Vara kommun på överlåtelsedagen, varpå kommunen återlämnar avbetalningsplan (skuldebrev) och pantbrev.
3. Fastighetsägaren har rätt att betala hela skulden, utan extra kostnad, vid vilken tidpunkt som helst under betalningstiden.
4. Om avbetalningsbeloppet, skuldränta och fakturerings-/aviavgifter inte betalas enligt plan efter normal påminnelsehantering, upphör avbetalningsplanen att gälla och hela återstående skuld förfaller till omedelbar betalning. Vid försenad betalning tillkommer dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen (1975:635), se punkt 13.

Policy för bostadsbyggnation

Policy för bostadsbyggnation

Bakgrund

Vara kommun, liksom resten av Sverige, står inför helt nya utmaningar gällande behov av nya bostäder. Urbaniseringen är en stark global trend som återfinns både i Sverige och i Vara kommun. Även om den geografiska fördelningen i Vara kommun under lång tid skiljt sig från många andra kommuner så sker nu även här en ökad folkförflyttning från glesbygden till tätorterna. En direkt konsekvens av detta är att det många av tätorterna är svårt (i vissa fall omöjligt)att få tag på lägenheter och enbostadshus. Särskilt så i Vara småstad. Det försvårar (i vissa fall eliminerar) inte bara inflyttning från andra kommuner utan begränsar kraftigt möjligheten för unga vuxna att flytta hemifrån inom kommunen. Parallellt med ovan beskrivna situation är behovet av bostäder till nyanlända stort i hela Sverige. Migrationsverket har svårt att få fram boende för alla nya asylsökande. För att kunna ta till vara humankapitalet hos dessa nyanlända behövs bra bostäder i välplanerade boendemiljöer.

Vara kommuns strategiska plan och Översiktsplan 2012 utgör grunden för Policy för bostadbyggnation. Allt arbete i kommunen ska resultera i att visionen och det övergripande målet nås samt att framgångsfaktorerna stärks. Kommunen har ett lagkrav på sig att upprätta ett bostadsförsörjningsprogram och att först ta fram en policy för bostadbyggnation underlättar jobbet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet. Med policyn för bostadbyggnation som utgångspunkt kan bostadsförsörjningsprogrammet blir mer konkret.

Handlingsplan

Med hjälp av följande handlingsplan ska Vara kommun säkerställa bostadsförsörjningen i kommunen.

1. Planberedskap
   Vara kommun ska ha obebyggd planlagd mark för både villor och flerbostadshus. I de fall då nya planer behöver tas fram ska planprocessen vara effektiv och snabb.
2. Markinnehav för bostadsbyggnation
   Vara kommun ska ha mark för bostadsbyggnation och vara beredd att göra strategiska markinköp.
3. Samverkan med Vara Bostäder AB
   Genom Vara Bostäder AB har kommunen möjlighet att påverka produktion och förvaltning på den lokala marknaden. En komplettering av Vara Bostäder ABs bestånd med nya hyreslägenheter är önskvärd. Vara Bostäder AB har också en viktig roll när det gäller att tillhandahålla bostäder till grupper med särskilda behov.
4. Marknadsföring av kommunens möjligheter till bostadsbyggande
   Vara kommunen ska informera och marknadsföra de planer och idéer gällande bostadsbyggandet som finns till en vidare krets av byggherrar. En större krets av intresserade byggherrar kan få till följd att konkurrensen ökar på byggmarknaden samtidigt som nya attraktiva boendeformer och boendemiljöer kan komma till.
5. Ha en god kommunal service och infrastruktur
   Vara kommun ska ha god service och infrastruktur för att attrahera byggherrar och för att locka människor att bosätta sig i de nybyggda bostäderna. Exempel på bra service och infrastruktur är barnomsorg, livsmedelsaffärer, kollektivtrafik och fiber.
6. Social hållbarhet
   Vara kommun ska i sina markansvisningsavtal skriva in att 20 procent av lägenheterna i flerbostadshus ska vara reserverade för inkluderingsboende1
7. Ändrad användning av tomma lokaler
   Vara kommun ska arbeta för att tomma lokaler i attraktiva lägen ska omvandlas till bostäder.

1 Med inkluderingsboende menas bostäder avsedda för grupper som kan ha svårt att ta sin in på bostadsmarknaden så som unga, studenter, äldre, funktionsnedsatta och nyanlända. Dessa lägenheter kan hyras av kommunen, statliga myndigheter, privata företag eller privatpersoner.

Schaktbestämmelser för Vara kommun

Dokumentet finns endast som PDF

Schaktbestämmelser-TN-2020-06-08-§-103