Dokument tillhörande kommun och politik

Mer information om kommun och politik finns här.

Allmänna lokala ordningsföreskrifter

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vara kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-16 § 45
Reviderad av kommunfullmäktige 2011-12-19 § 83

Innehållsförteckning

  • Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde
  • Lastning av varor m.m.
  • Schaktning, grävning m.m.
  • Störande buller, fyrverkerier m.m.
  • Containrar och andra anordningar
  • Markiser, flaggor och skyltar
  • Affischering
  • Högtalarutsändning
  • Insamling av pengar
  • Förtäring av alkohol
  • Hundar
  • Adressnummerskyltar
  • Ridning
  • Avgift för att använda offentlig plats
  • Överträdelse av lokal ordningsföreskrift

Vara kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala före-skrifter enligt ordningslagen (1993:1617).

Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde

  • 1 § Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. Ordningslagen (1993:1617).
    Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Vara kommun ska upprätthållas.
  • 2 § Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1-4 Ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelsen i 6 § andra stycket är även tillämplig på andra än offentliga platser inom kommunen.
    Kommunen har upplåtit Stora Torget i Vara, Torget i Kvänum och Torget i Vedum till torghandel. För torgen gäller också kommunens föreskrifter om torghandel.
  • 3 § Vid tillämpningen av 3 kap. Ordningslagen och dessa föreskrifter, ska med offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 – 4 Ordningslagen likställas andra till allmänt användande upplåtna områden belägna dels inom sådana icke detaljplanelagda delar som innesluts av detaljplane-lagda områden, dels skolgårdar, dels idrottsanläggningar belägna inom detaljplanelagt område, dels järnvägsstationen i Vara, dels badplatser i Vara kommun.

Lastning av varor m.m.

  • 4 § Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt.
    Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras.

Schaktning, grävning m.m.

  • 5 § Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet.

Störande buller, fyrverkerier m.m.

  • 6 § Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd.
    Enligt 3 kap 7 § ordningslagen får pyrotekniska varor inte användas utan tillstånd av polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens läge och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom.
    Pyrotekniska varor som smäller eller på annat sätt avger störande ljud får inte användas inom detaljplanelagt område. Förbudet gäller även i närheten av detaljplanelagt område om ljudet förorsakar olägenhet som inte är obetydligt inom sådant område. Förbudet gäller inte under skärtorsdag fram till klockan 24.00 och under påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton fram till klockan 01.00 påföljande dygn. Polismyndigheten får lämna tillstånd att använda pyrotekniska varor även på annan tid om särskilda skäl föreligger.

Containrar och andra anordningar

  • 7 § Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, byggställning eller annan anordning, som ska ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka denna med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer.

Markiser, flaggor och skyltar

  • 8 § Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,20 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter.
    Detsamma gäller för banderoller, juldekorationer och liknande anordningar.
    När skyltar placeras på trottoaren ska framkomligheten för personer med olika funktionsnedsättningar beaktas.

Affischering

  • 9 § Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats.
    Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns.

Högtalarutsändning

  • 10 § Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten.

Insamling av pengar

  • 11 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
    När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd.

Förtäring av alkohol

  • 12 § Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras på offentlig plats annat än i samband med tillåten utskänkning av sådana drycker.
    Enligt 1 § 3 st. lag (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ska spritdrycker, vin eller starköl, som påträffas hos den som förtär eller förvarar sådana drycker i strid mot dessa ordningsföreskrifter , förklaras förverkade, om inte särskilda skäl talar mot det.

Hundar

  • 13 § Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 14 och 15 §§. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, service- och signalhund för funktionshindrad person, hund i offentlig tjänst eller hund som an-vänds av jakträttshavaren eller av annan person med jakträttshavarens medgivande vid tillåten jakt och vid jaktträning enligt 16-19 §§ jakt-förordningen (1987:905).
  • 14 § Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats samt i och i närheten av anlagda motionsspår.
    Tikar ska under löptid hållas kopplade inom hela kommunen, dock inte inom inhägnade områden.
    Hundar får inte vistas på badplatser, annat än på anvisad plats.
  • 15 § På offentlig plats och i motionsspår ska föroreningar efter hundar plockas upp.

Adressnummerskyltar

  • 16 § Byggnad, som tilldelats adressnummer, ska vara försedd med särskild adressnummerskylt.

Ridning

  • 17 § Ridning får inte ske i följande motionsspår: Emtunga (Mossbrott), Kvänum (Oltorp), Ryda och Vedum.

Avgift för att använda offentlig plats

  • 18 § För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats, har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige.

Överträdelse av lokal ordningsföreskrift

  • 19 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 4-8 §§, 9 § första stycket, 10, 11 § första stycket, 12, 14, 15 och 17 §§ kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 § andra stycket Ordningslagen.
    I Ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och förverkande.

Arbetsinstruktion för kommundirektör

Arbetsinstruktion kommundirektör i Vara kommun

Arbetsinstruktion för kommundirektör i Vara kommun

Utfärdad av kommunstyrelsen den 29 november 2017 § 156

Från och med den 1 januari 2018 träder den nya kommunallagen (2017:725) i kraft. I lagen står det att kommunstyrelsen ska fastställa hur kommundirektören ska leda förvaltningen under kommunstyrelsen samt fastställa kommundirektörens övriga uppgifter genom en instruktion.

Syftet med instruktionen är att skapa ett bra samspel mellan de förtroendevalda och kommundirektören.

Kommundirektörens uppdrag

Befattningen som kommundirektör i Vara kommun innebär att ha den ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under kommunstyrelsen.

Uppdraget i allmänhet

Kommundirektören är anställd av kommunstyrelsen och rollen som kommundirektör innebär bland annat att:

  • Ansvara för principerna för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll
  • Leda tjänstemannaorganisationen, där förvaltningscheferna är underställda kommundirektören
  • Verka för en tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän
  • Utveckla kommunens verksamheter och Vara kommun
  • Ha det yttersta tjänstemannaansvaret för beredning av alla ärenden till kommunstyrelse, utskott och nämnder

I kommundirektörens uppdrag ingår även att vara verkställande direktör för Vara kommuns koncernmoder och därigenom ha det yttersta ansvaret för samordning av de kommunala bolagen i kommunen.

Externa kontakter och media

Kommundirektören ska företräda kommunen som högste tjänsteman i kontakter med andra myndigheter och organisationer, massmedia och medborgare.

I regionala och nationella organ ska kommundirektören representera och företräda Vara kommun i strategiska och övergripande frågor och sammanhang. Kommundirektören har även ett övergripande ansvar för att Vara kommun i övrigt är representerad på ett ändamålsenligt sätt i externa sammanhang.

I kommundirektörens uppdrag ingår att skapa öppenhet i bemötande av massmedia, med utgångspunkt från bland annat offentlighetsprincipen. Kommundirektören ansvarar för att kommunens samtliga verksamheter strävar efter en god relation med massmedia samt att de tillhandahåller korrekt information på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Säkerhet

Vid en extraordinär händelse har kommundirektören rätt att bestämma över all verksamhet i kommunen i enlighet med vad krisledningsnämnden beslutar. Det är kommundirektören som ska leda, samordna och planera arbetet i krisledningsgruppen, samt vara kontakt till krisledningsnämnden.

Vid extraordinär händelse där krisledningsnämnden inte behöver aktiveras sammankallar kommundirektören krisledningsgruppen och beslutar om vilka åtgärder som ska vitas.

Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy-Vara-kommun

Antagen av kommunfullmäktige den 30 mars 2020 § 25.

Bakgrund

En arbetsmiljöpolicy1 ska beskriva hur arbetsförhållandena ska vara i
verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och skapa en
tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljöpolicyn, som är ett övergripande
styrdokument, ska beskriva arbetsgivarens övergripande målsättning och
viljeinriktning med sitt arbetsmiljöarbete. Den ska vara så konkret att den kan
följas upp och vara känd ute i verksamheterna.

Policyn ska vara i linje med Vara kommuns övergripande mål för
arbetsmiljöarbetet.

Kommunens arbetsmiljöpolicy

I Vara kommun är det viktigt att våra medarbetare trivs och kan utvecklas
både yrkesmässigt och som individer. Hos oss arbetar vi aktivt med att främja
hälsa och välmående samt förebygga ohälsa och olyckor till följd av arbetet.
En god arbetsmiljö är en grundläggande förutsättning för att Vara kommun är
en attraktiv arbetsgivare.

Arbetsmiljöarbetet genomsyrar alla beslut som fattas och alla aktiviteter som
genomförs. Fackliga organisationer och skyddsombud är en tillgång för
organisationen där samverkan är viktig för en väl fungerande arbetsmiljö i
Vara kommun.

Vår arbetsmiljö präglas av respekt för varje människas unika och lika värde.
Vi accepterar ingen form av mobbning eller trakasserier på vår arbetsplats.

Vi lever upp till arbetsmiljölagstiftningen och strävar efter att ligga i framkant
när det gäller såväl fysisk som organisatorisk och social arbetsmiljö.

På våra arbetsplatser innebär det:

  • att arbetsmiljöarbetet är en naturlig del i allt vi gör,
  • att arbetsmiljöarbetet görs i samverkan mellan arbetsgivare,
    arbetstagare och skyddsombud,  att alla anställda har rätt kunskaper, kompetens och resurser för att
    kunna verka för en bra och säker arbetsmiljö,
  • att alla anställda får introduktion och utbildning som de behöver för
    att kunna arbeta säkert och hälsosamt,
  • att vi regelbundet och vid förändringar undersöker och riskbedömer
    såväl vår fysiska som vår organisatoriska och sociala arbetsmiljö
  • att alla tillbud och olyckor som inträffar rapporteras och utreds så att
    vi kan vidta åtgärder för att förebygga olyckor och förbättra
    arbetsmiljön,
  • att vi årligen följer upp vårt systematiska arbetsmiljöarbete.

Giltighetstid och uppföljning

Kommunfullmäktige ansvarar för att besluta om en övergripande
arbetsmiljöpolicy för Vara kommun. Arbetsmiljöpolicyn gäller tills vidare och
revideras vid behov.

Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp och utvärdera arbetsmiljöarbetet
och vid behov föreslå förändringar i den fastslagna Arbetsmiljöpolicyn.
Arbetsmiljöpolicyn tas upp varje år på APT enligt rutin för årschecklista. I
den årliga uppföljningen av SAM följs det upp att samtliga enheter gått
igenom arbetsmiljöpolicyn.

Arkivreglemente

Arkivreglemente, reviderat190617

Antagen av kommunfullmäktige den 31 oktober 2016 § 70

Förutom de i Arkivlagen (SFS 1990:782) och Arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom Vara kommun följande reglemente, meddelat med stöd av 16 § Arkivlagen.

§ 1 Tillämpningsområde

Detta reglemente gäller för alla myndigheter i Vara kommun. Med myndigheter menas fullmäktige och dess revisorer, nämnder och styrelser med förvaltningar, andra styrelseformer med självständig ställning, juridiska personer som exempelvis aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommunen utövar eget rättsligt bestämmande, samt de samägda företag för vilka kommunen har arkivansvar enligt särskild överenskommelse.

§ 2 Myndighetens arkivansvar

Varje myndighet ska ansvara för att dess arkiv vårdas enligt Arkivlagen och på det sätt som framgår av § 4 – 10 av detta reglemente.

Hos myndigheten ska finnas arkivansvarig och övrig personal för fullgörande av arkivuppgifter hos myndigheten.

§ 3 Arkivmyndigheten

Kommunstyrelsen är arkivmyndighet.

Arkivmyndigheten ska utöva tillsyn över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildningen och dess syften samt över arkivvården i kommunen.

Hos arkivmyndigheten ska finnas ett kommunarkiv.
Kommunarkivet ska vårda hos sig förvarat arkivbestånd samt främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning. Kommunarkivet ska ge myndigheterna råd i arkivvårdsfrågor.

§ 4 Redovisning av arkiv

Varje myndighet ska redovisa sitt arkiv dels genom information om vilka slag av handlingar som kan finnas och hur arkivet är organiserat (arkivbeskrivning), dels i en systematisk förteckning över de handlingar som förvaras i myndighetens arkiv (arkivförteckning). Redovisningen får även ske per verksamhetsområde med processbeskrivningar.

Arkivmyndigheten får utfärda riktlinjer för upprättande av arkivbeskrivning och arkivförteckning.

§ 5 Rensning

Akter ska fortlöpande, eller senast i samband med arkivläggning, rensas så att till exempel onödiga dubbletter och kopior tas ut. Myndigheten ska också ta ställning till om exempelvis minnesanteckningar som finns i akten ska arkivläggas, i vilket fall de blir allmänna handlingar, eller rensas ut.

§ 6 Dokumenthanteringsplan

Kommunfullmäktige ska meddela föreskrifter om gallring, samt upprätta en plan som beskriver samtliga myndigheters handlingar och hur dessa hanteras (dokumenthanteringsplan).

§ 7 Överlämnande

Arkivmyndigheten ska ansvara för ett gemensamt arkiv för kommunen, centralarkivet.

Av dokumenthanteringsplanen ska framgå när handlingar ska överlämnas till centralarkivet.

§ 8 Bevarande och gallring

Varje myndighet ska ansvara för att genomföra gallring av sina handlingar i enlighet med dokumenthanteringsplanen. För de handlingar som har överlämnats till arkivmyndigheten ska denna genomföra gallring efter samråd med överlämnande myndighet.

Handlingar som gallras ska utan dröjsmål förstöras.

§ 9 Arkivbeständighet och arkivförvaring

Handlingar som ska bevaras ska framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet.

Därvid ska av Riksarkivet till statlig myndighet utfärdade föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav tjäna som norm.

Arkivhandlingar ska alltid förvaras under betryggande former.

Närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring meddelas av arkivmyndigheten.

§ 10 Utlåning

Utlåning av arkivhandlingar ska ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer.
Arkivhandlingar får lånas ut för tjänsteändamål till annan myndighet och för vetenskapligt ändamål till institutioner som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet.

Förutsättning för utlån är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighet- och sekretesslagen.

All utlåning av arkivhandlingar ska registreras.

§ 11 Samråd

Myndigheten ska samråda med kommunarkivet i viktigare frågor rörande arkivbildning och arkivvård. Med viktiga frågor avses t ex inrättande och inredning av arkivlokaler eller förändring i arbetssätt som bygger på införande av elektronisk informationshantering eller omorganisationer.

Attestreglemente

Attestreglemente Vara kommun, antagen av KF 2021-05-31, § 57

 

Avknoppning

Avknoppning

Antagen av kommundirektör Gert Norell den 16 april 2009

Bakgrund

Avknoppning innebär att kommunalt anställda kan bilda egna företag, t ex
personalkooperativ med verksamhet som tidigare utförts i förvaltningsform.

Vara kommun är positiv till valmöjlighet för brukare och personal, och ser en
ökad mångfald av arbetsgivare som ett led i att åstadkomma detta.

I Vara kommuns styrdokument 2007-2011 anges i avsnittet om konkurrens
”anställda i Vara kommun som vill bilda egna företag med verksamhet som i
huvudsak motsvarar deras tidigare arbetsuppgifter ska utan hinder och med
stöd från kommunen ges möjlighet till detta”

Nedan redovisas förslag till hur detta stöd från kommunen kan se ut.

Riktlinjer

Initiativrätt

Medarbetare som är anställd kan ansöka om att få avknoppa den verksamhet
där de själva arbetar, och driva den i egen regi.

Företagsform

Följande företagsformer kan förekomma för avknoppat företag:

  • Aktiebolag
  • Handelsbolag
  • Kommanditbolag
  • Ekonomisk förening
  • Ideell förening
  • Enskild firma

Förberedelser för avknoppning av verksamhet kan genomföras med företag
under bildande. När avknoppningsprocessen är avslutad och avknoppat
företag tar över driften krävs att företaget är registrerat.

Ansökan

Skriftlig ansökan om avknoppning ställes till berörd nämnd. Till ansökan ska
bifogas registreringsbevis och F-skattebevis.

Av ansökan skall framgå vilken verksamhet i kommunen som ska avknoppas,
om det avser hela eller delar av verksamheten, samt verksamhetsidé för det
avknoppade företaget.

Företaget ska kunna dokumentera sin ekonomiska förmåga och sina
finansiella och praktiska förutsättningar att genomföra uppdraget, samt bifoga
en plan för kvalitetssäkring av verksamheten.

Prövning

Förvaltningschefen prövar vilken företagsform som kan godkännas i varje
enskilt fall beroende på verksamhetens omfattning och karaktär.

I de fall personal startar ett nytt företag kan kommunen komma att hämta
kreditupplysningar på de personer som ska ingå i företaget.

Förvaltningschefen kan besluta att den som vill driva en kommunal
verksamhet i enskild regi ska genomgå en prövning för att se om sökande
uppfyller de förutsättningar som fordras.

Erhållande av uppdrag

Avknoppade företag får uppdrag från kommunen på samma villkor som
externa företag, d v s efter upphandling enligt reglerna i lagen om offentlig
upphandling.

Personalens medbestämmande

Beslutet skall föregås av gängse process enligt samverkansavtal/Lag om
medbestämmande.

Övergång av verksamhet

Avknoppning betraktas som övergång av verksamhet. För personal som följer
med till den avknoppade/upphandlade verksamheten gäller enligt § 6B i
Lagen om Anställningsskydd (LAS), att de rättigheter och skyldigheter som
följer av anställningsavtalet övergår till den nya arbetsgivaren. Huvudregeln är
att den nya arbetsgivaren är skyldig att tillämpa villkoren i överlåtarens (Vara
kommuns) kollektivavtal i ett år.

Personal kan avstå att följa med till den nya arbetsgivaren och har då kvar sin
anställning i Vara kommun. Eventuell övertalighet till följd av detta hanteras i
kommunen enligt reglerna i LAS.

Tjänstledighet

Arbetstagare kan, efter arbetsgivarens prövning, beviljas ett års tjänstledighet
från Vara kommun för att följa med till den nya arbetsgivaren.

Lokaler

För att möjliggöra avknoppning krävs normalt att utföraren också hyr eller
övertar lokalerna av kommunen.

Kommunen tecknar i dessa fall hyresavtal enligt de regler som följer av
hyreslagstiftningen, eller överlåter, efter särskild prövning, lokalerna enligt
kommunens policy.

Inventarier

Överenskommelse om övertagande av inventarier och befintligt material görs
med förvaltningschef. Huvudprincipen är att utföraren köper de inventarier
och det material som finns i verksamheten. Försäljningen genomförs på
affärsmässiga grunder, efter värdering gjord i samråd med kommunens
ekonomifunktion samt vid behov med stöd av externa konsulter.

Betalningsvillkor inventarier

Om det avknoppade företaget inte har eget kapital eller saknar möjlighet att få
lån i bank, kan kommunen erbjuda företaget en avbetalningsplan.

Utbildning

Kommunen erbjuder, i samarbete med Coompanion, information och
utbildning om bildande av personalkooperativ till intresserade medarbetare.

Stöd

Kommunen kan förmedla kontaktuppgifter till Arbetsgivarförbundet Pacta,
som har ett kostnadsfritt komma-igång-stöd för avknoppare. Pacta
organiserar kommunalförbund och företag, och tillämpar samma
kollektivavtal som SKL.

Medarbetare som tar initiativ till avknoppning erhåller stöd från kommunen i
form av hjälp med ekonomiska kalkyler och juridisk rådgivning i den
omfattning kommunen har resurser till.

Gert Norell
Kommundirektör

Berit Hallersbo
Personalchef

Bestämmelser om digitalt bevarande av allmänna handlingar

Bestämmelser om digitalt bevarande av allmänna handlingar 2019-11-27 § 161

Bestämmelser om digitalt bevarande av allmänna handlingar i Vara kommun

Utfärdade av arkivmyndigheten den 27 november 2019 § 161

Innehållsförteckning

  • Arkivmyndighetens bestämmelser om digitalt bevarande av allmänna handlingar i Vara kommun
  • Begränsa information i pappersformat
  • När ska en handling skannas in
  • Undantag från skanning
  • Gallring av pappersoriginal
  • Handlingstyper som inte får gallras
  • Godkända filformat för bevaring
  • Förbjudna filformat för bevaring

 

Riksarkivets föreskrifter om hantering av digitala handlingar

Arkivmyndighetens bestämmelserom digitalt bevarande av allmännahandlingar i Vara kommun

Arkivmyndigheten har genom antaget arkivreglemente § 9 getts möjligheten att utfärda bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring av allmänna hand-lingar. Mot bakgrund av det samt att verksamheter i kommunen uttryckt öns-kemål om att gå över till en digital ärendehantering och möjlighet att digitalt bevara allmänna handlingar har arkivmyndigheten tagit fram bestämmelser som reglerar gemensamma krav för digitalt bevarande av handlingar.

Varje nämnd ansvarar för sin dokumenthantering och i det ingår att fatta beslut om handlingars gallringsfrister och förvaring. Handlingar ska alltid förvaras under betryggande former. Många av kommunens verksamheter har uttryckt önskemål om att handlingar endast ska kunna bevaras digitalt för att slippa dubbelarbetet med dubbla arkiveringsformer (både fysisk och digitalt beva-rande).

I takt med att kommunens ärendehantering övergår till en mer digital form finns behov av gemensamma standarder för att säkerställa att en digital förva-ring av allmänna handlingar blir så korrekt som möjligt.

Bestämmelserna syftar till att:

  1. Tydliggöra vilka krav som finns på den digitala information som lagras i ärendehanteringssystemet i förhållande till kvalitet och beständighet för att vara läsbar lång tid framöver.
  2. Tydliggöra för hur kommunen uppnår så hög kvalitet som möjligt på den digitala informationen som ska bevaras.
  3. Vara ett stöd för att kommunens ärendehantering i så stor utsträckning som möjligt kan vara digital. Därmed begränsas den omfattning av all-männa handlingar som behöver dubbellagras (både digitalt och i fysiskt pappersoriginal).

Alla verksamhetssystem som övergår till en digital förvaring av allmänna hand-lingar och som bevarar information som ska bevaras för all framtid behöver planera för en framtida anslutning till kommunens e-arkiv.

Begränsa information i pappersformat

Handlingar som digitalt inkommer eller upprättas i kommunen ska inte skrivas ut i syfte att de också ska arkiveras i pappersform efter att de har diarieförts. Endast de handlingar som inkommit eller upprättats i pappersform ska bevaras på papper (om inte den enskilda nämnden har fattat ett särskilt beslut om att gallra pappersoriginal vid inskanning av digital kopia).

Om en nämnd beslutat att gallra pappersoriginal efter inskanning av handlingen kommer vissa dokument fortfarande att vara ett undantag för gallringsbeslutet. De handlingar som bevaras i pappersformat begränsas på så sätt till ett fåtal handlingstyper.

När ska en handling skannas in

Handlingar som registreras i ett ärendehanteringssystem ska endast skannas in om en digital version av handlingen inte finns till förfogande. Det innebär att det endast är handlingar som finns tillgängliga i pappersoriginal som ska skannas in för registrering.

Rätt hantering: En handling som inkommer digitalt skickas digitalt till ärendehanteringssystemet för diarieföring.

Fel hantering: En handling som inkommer digitalt skrivs ut och skannas in till ärendehanteringssystemet.

Undantag från skanning

Det finns handlingar som ska diarieföras men som på grund av sitt format är olämpliga för inskanning. Detta är bland annat dokument som är allt för om-fattande eller inbundna.

Dessa dokument i sin helhet undantas från skanningen. För att den digitala akten ska bli komplett bör första sidan av dokumentet skannas in och tillföras det digitala ärendet med en hänvisning att dokumentet i sin helhet arkiveras i fysiskt original.

Rätt hantering: En allt för omfattande eller inbunden handling arkiveras i fysiskt original och första sidan skannas in och tillförs det digitala ärendet.

Fel hantering: En allt för omfattande eller inbunden handling gallras i fysiskt original efter att första sidan har skannats in och tillförts det digitala ärendet.

Upprättade justerade protokoll med underskrifter undantas också från inskan-ningskravet. De justerade protokollen arkiveras i pappersoriginal medan en sökbar version av protokollet i pdf eller wordformat registreras som en upprät-tad handling i ärendehanteringssystemet.

Gallring av pappersoriginal

För att pappersoriginalet ska kunna gallras krävs att den digitala kopian har framställts på ett sätt som säkerställer ett elektroniskt bevarande.

Ett pappersoriginal ska bevaras fram till dess att en granskning av den inskan-nade kopian har genomförts. I granskningen ingår följande:

Läskontroll och färgkontroll av handlingen

  1. Om inskanning ska ske i färg eller svartvitt beror på följande: – En handling som i originalformat innehåller viktig information i gråskala eller färger exempelvis fotografier eller diagram ska skannas in i färg. – En handling som i originalformat är helt i svartvitt utan gråskala, ex-empelvis svart text på vitt papper ska skannas in i svartvitt.
  2. Ingen information i den digitala kopian ska gå förlorad. Resultatet ska vara likalydande med originalet.
  3. Resultatet på den inskannade kopian ska vara tydligt så att det enkelt går att läsa.
  4. Nedanstående tekniska krav ska vara uppfyllda:

Tekniska krav (inställning görs på skannern)

  1. Format på inskannat dokument ska vara PDF A-1.
  2. Upplösningen på inskannat dokument ska vara minst 300 dpi (dots per inch).
  3. Ett pappersoriginal ska alltid skannas in i det format pappersoriginalet är i. Dvs A4 ska alltid skannas in i A4 format, A3 skannas in i A3 for-mat, A5 skannas in i A5 format osv.

Rätt hantering: Handlingar i pappersoriginal får endast gallras om de inte ingår i några av de handlingstyper som inte får gallras samt att skanningsresul-tatet blir godkänt efter granskning.

Fel hantering: Handlingar i pappersoriginal gallras direkt efter genomförd inskanning.

Handlingstyper som inte får gallras

Det finns handlingar som behöver arkiveras i pappersoriginal på grund av olika lagbestämmelser. Dessa handlingar ska både skannas in och tillföras det digitala ärendet samt bevaras i pappersoriginal i en fysisk akt.

Handlingar som alltid ska bevaras i pappersoriginal är bland annat (listan är inte uttömmande):

  • Avtal/kontrakt
  • Justerade protokoll och beslut
  • Överklaganden
  • Köpehandlingar som upprättas i samband med fastighetsköp
  • Bekräftelser rörande faderskap

Därutöver kan det finnas andra skäl för att bevara vissa handlingar i pappers-form vilket bland annat kan vara:

  • Delegationsbeslut och beslut om vidaredelegation
  • Dokument som har olika typer av handskriven information
  • Handlingar som på grund av färg, gråskala, format, innehåll eller andra bildegenskaper inte kan bevaras på ett tillfredsställande sätt endast i form av ett inskannat dokument.

Godkända filformat för bevaring

Genom att sätta en begränsning över godkända filformat för digital bevaring i ärendehanteringssystem eller andra verksamhetssystem säkerställs att filerna ska kunna konverteras till filformat som kan slutarkiveras digital. Begränsningen säkerställer även att informationen i de digitala handlingarna är läsbara i kommunens IT-infrastruktur.

Följande filformat är godkända format för de handlingar som registreras i verksamhetssystem:

  • Filformat: PDF
    PDF A-1
    Filändelse: .pdf
    Typer av dokument/handlingar: Bilagor i e-postmeddelanden Textdokument Bilddokument
  • Filformat: PDF A-1
    Filändelse: .pdf
    Typer av dokument/handlingar: Inskannade dokument
  • Filformat: Word
    Filändelse: .docx
    Typer av dokument/handlingar: Textdokument
  • Filformat: Outlook
    Filändelse: .msg
    Typer av dokument/handlingar: e-postmeddelanden
  • Filformat:
    TIFF
    JPEG
    JPG
    Filändelse:
    .tif
    .jpeg
    .jpg
    Typer av dokument/handlingar: Bildfiler
  • Filformat:
    WAW
    MP3
    Filändelse:
    .waw
    .mp3
    Typer av dokument/handlingar: Ljudfiler
  • Filformat: MPEG-4
    Typer av dokument/handlingar: Filmfiler
  • Filformat: XML
    Filändelse: .xml
    Typer av dokument/handlingar: Exempelvis databaser

Följande format är tillåtna i verksamhetssystem men ska användas sparsamt:

  • Filformat: Excel
    Filändelse:
    .xls .xlsx
    Typer av dokument/handlingar: Beräkningsdokument Textdokument

Förbjudna filformat för bevaring

ZIP-filer är otillåtet format för digital bevaring av allmänna handlingar. Detta för att inte riskera informationsförluster om man extraherar filerna i framtiden. En inkommen ZIP-fil som ska tillföras en digital akt behöver extraheras först och dokumenten i ZIP-filen registreras var för sig.

Riksarkivets föreskrifter om hantering av digitala handlingar

Riksarkivet har utfärdat två allmänna föreskrifter (RA-FS 2009:1 och RA-FS 2009:2) gällande krav på hur statliga myndigheter ska hantera sina digitala handlingar. Dessa är obligatoriska endast för statliga myndigheter men sam-rådsgruppen för kommana arkivfrågor rekommenderar kommuner att använda föreskrifterna som norm för deras hantering av digitala handlingar.
Vara kommun ska i tillämpliga delar följa Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om hantering av digitala handlingar.
https://riksarkivet.se/rafs?pdf=rafs/RA-FS%202009-01.pdf
http://www3.ra.se/ra-fs/ra-fs_2009-02.pdf

Digitaliseringspolicy

Digitaliseringspolicy

Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2019 § 100

Innehållsförteckning

Definition och bakgrund
Syfte
Övergripande inriktningar
Digitalt som förstahandsval
Digital infrastruktur
Ledning och styrning
Samverkan
Skapa förutsättningar för att användare ska bli delaktiga
Automatisera processer och digitala tjänster
Tänk nytt
Återanvänd från andra
Arbeta aktivt med juridiken
Organisation och ansvar
Finansiering

Definition och bakgrund

Digitalisering har under de senaste åren helt ritat om kartan inom flera områden i samhället. Den vardag som varit en sanning under en lång tid utmanas hela tiden när nya tjänster och beteenden utvecklas mycket snabbt. Digitalisering, artificiell intelligens (AI) och automatisering påverkar idag både på individ-, organisations- och samhällsnivå. Användandet av avancerad teknik flyttas från experter till vanliga användare i en allt snabbare takt. Digitalisering kan definieras som en pågående moderniserings och omvandlingsprocess av stora delar av samhället. Att med hjälp av teknik erbjuda helt nya produkter och tjänster.

De senaste åren har det tagits fram flera nationella vägledningar som beskriver hur offentlig verksamhet bör förhålla sig till digitalisering. Digitaliseringspolicyn för Vara kommun tar sin utgångspunkt i dessa nationella vägledningar där valda delar som anses mest relevanta har plockats ut och sammanställts. (se: SKL – Förutsättningar för digital utveckling, SKL – Utveckling i en digital tid, eSam – Svenskt ramverk för digital samverkan.)

Syfte

”Vara kommun utvecklar välfärden med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Digitalisering gör att service och tjänster kan ske på ett nytt sätt. Digitalisering bidrar till effektivisering och kvalitetshöjning för kommunens verksamheter.” (se Övergripande mål och framgångsfaktorer för Vara kommun gällande perioden 2020-2023. KF 2019-06-17)

I Vara kommun är digitalisering en av framgångsfaktorerna, som är vägledande och viktig för en hög måluppfyllelse. Vara kommuns Digitaliseringspolicy syftar till att skapa en samsyn kring hur digitaliseringsarbetet ska bedrivas samt beskriva ett gemensamt förhållningssätt till det fortsatta arbetet. Digitaliseringspolicyn innehåller ett antal övergripande uttalanden. Dels i form av inriktningar för arbetet men även i form av förhållningssätt att ta i beaktande. För medarbetare och chefer i kommunen ska Digitaliseringspolicyn utgöra en grund att förhålla sig till och luta sig mot i den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Digitalisering är ett av flera redskap för att erbjuda en så bra service som möjligt och att göra vardagen bättre för alla som bor, verkar i och besöker Vara.

Övergripande inriktningar

Digitalt som förstahandsval

När det är relevant och möjligt ska Vara kommun använda digitala tjänster i kontakt med privatpersoner, organisationer och företag. Digitala lösningar ska vara det naturliga förstahandsalternativet samtidigt som personlig service ska erbjudas när det behövs. Internt i kommunen ska digitala lösningar användas i så stor utsträckning som möjligt med syftet att uppnå en effektivare administration. Där det är möjligt och inte innebär att det skapas ett digitalt utanförskap, ska det digitala alternativet utgöra det enda alternativet.

Digital infrastruktur

Tillgången till en säker och robust digital infrastruktur är en grundförutsättning för kommunens digitaliseringsarbete. Digital infrastruktur omfattar inte bara fysisk hårdvara i form av digitala arbetsredskap utan även tjänster exempelvis annat digital signering och digitala betallösningar. Den digitala infrastrukturen skapar förutsättningar för digital utveckling.

Ledning och styrning

Vara kommun ska införa en övergripande styrning för digitaliseringsarbetet i syfte att säkerställa samordning och prioritering över pågående eller planerade projekt samt att undvika att det skapas flera parallella lösningar på samma problem.

Integrera digitaliseringsarbetet i den ordinarie verksamheten

Digitalisering är en ”tvärfråga” som berör allt förändringsarbete inom offentlig sektor – inte en separat ”it-fråga”. Kommunens ledning har ett ansvar för att digitaliseringsfrågorna är integrerade i organisationens arbete och att man har och tillämpar styr-, arbets- och uppföljningsformer som stödjer digitalisering i samverkan.

Samverkan

Digitaliseringsarbetet ska där det är möjligt och ger nytta bedrivas i samverkan med andra. Samverkan behöver dels ske inom kommunen mellan förvaltningarna men även tillsammans med andra kommuner. Det är naturligt att arbeta för en ökad samverkan med kommunerna inom V6.

Skapa förutsättningar för att användare ska bli delaktiga

Digitaliseringsarbetet ska skapa förutsättningar för att användare ska bli delaktiga. Inför arbetssätt och verktyg som gör användarna delaktiga i analysen, utformningen, den kontinuerliga utvärderingen och vidareutvecklingen av kommunens digitala tjänster. Med användare menas såväl medborgare, näringsliv, besökare samt anställda i kommunen.

Automatisera processer och digitala tjänster

Ta tillvara automatiseringens möjligheter. Automatisering av processer och tjänster skapar förutsättningar för en mer effektiv och kvalitativ service. Automatisering kan innebära betydande effektiviseringsvinster. Regelstyrd verksamhet har goda förutsättningar för att automatiseras, medan verksamhet som kräver bedömningar kan vara mer komplexa att automatisera.

Tänk nytt

Många processer som finns i kommunal verksamhet har uppstått i en tid där det inte fanns tillgång till dagens digitala redskap. När processer digitaliseras är det därför viktigt att tänka nytt och inte enbart lägga asfalt på gamla stigar och göra mindre justeringar i befintlig process. Hur skulle den aktuella processen/tjänsten se ut om den skapades för första gången idag utan något arv att ta hänsyn till?

Återanvänd från andra

Dra nytta av andra organisationers erfarenheter och ta tillvara befintliga lösningar och produkter. Utgå från befintliga tjänster och utveckla bara egna tjänster om det inte finns tjänster att köpa.

Arbeta aktivt med juridiken

Digitala verktyg och tjänster möjliggör nya former och sätt att erbjuda service och tjänster. När sådana verktyg och tjänster utvecklas krävs rättsliga bedömningar för att kombinera teknik och juridik på ett rättsenligt och i övrigt lämpligt sätt. Det innebär att juridiska bedömningar bör göras tidigt i utvecklingsprocesserna.

Organisation och ansvar

Kommunfullmäktige

Ansvarar för att besluta om en övergripande Digitaliseringspolicy för vara kommun.

Kommunstyrelsen

Ansvarar för att samordna arbetet kring digitalisering i Vara kommun. Ansvarar för att följa upp och utvärdera digitaliseringsarbetet och vid behövs föreslå förändringar i den fastslagna Digitaliseringspolicyn.

Kommunens ledningsgrupp (KLG)

Ansvarar för att det övergripande arbetet hålls ihop. Vid behov gör ledningsgruppen prioriteringar och beslutar om resurser inom befintliga ramar. KLG ansvarar för att driva den förändringsledning som är nödvändig för att leda och styra kommunens digitalisering.

Förvaltningarna

Respektive förvaltning ansvarar för att upprätta handlingsplaner årligen där planerade aktiviteter presenteras. Förvaltningarna ansvarar för att realisera nyttan med genomförda satsningar och följa upp dess resultat. Förvaltningarna har utsedd resurs som håller samman förvaltningens digitaliseringsarbete.

Digitaliseringsstrateg

Digitaliseringsstrategen (DS) på Förvaltningen för utveckling och service nsvarar för kommunens övergripande strategiska arbete inom digitalisering. DS stöttar och vägleder verksamheterna i digitaliseringsarbetet. DS arbetar för en ökad samordning inom kommunen och övrig samverkan där kommunen är representerad, främst via kommunalförbundet Göliska IT och dess medlemskommuner. DS informerar kommunstyrelsen om det pågående digitaliseringsarbetet i kommunen och dess resultat.

Finansiering

Finansiering för digitaliseringsarbetet finansieras i första hand inom respektive nämnds egen budget. Vid större kommunövergripande satsningar där det blir fråga om prioriteringar behandlas detta genom den ordinarie budgetprocessen.

Dokumenthanteringsplan

Dokumentet finns endast som PDF

Dokumenthanteringsplan Vara kommun, KF 2017-11-27, § 108

Dokumenthanteringsplan för val och folkomröstningar, VN 2021-03-25, § 2

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program

Antaget av kommunfullmäktige den 16 juni 2014 § 45

Bakgrund

Beroendeframkallande medel påverkar hälsan på ett negativt sätt och därför har målområdet alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT- frågor) prioriterats på både nationell, regional och lokal nivå1 (1 Länsstyrelsens hemsida. 2010. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-
och tobakspolitiken).

Det övergripande nationella målet för ANDT-politiken är:

”ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och social skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk”2. (2 Regeringens hemsida. 2011. Alkohol, narkotika, dopning och tobak i Sverige.)

Folkhälsomål 11 samt regeringens mål kring det drogförebyggande arbetet står bakom ANDT-politiken.

Vara kommuns arbete med ANDT-frågor

Vara kommun har ansvar för att förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda
olika drogproblem. Det är av stor vikt att kommunen har ett drogpolitiskt program, som utgör grunden för de samlade insatserna mot bruket av droger. Detta drogpolitiska program ska ligga till grund för nämndernas handlingsplan.

Definitionen av ”drog”

Drog är en substans som är sinnesförändrande (berusande, euforiserande) och/eller beroendeframkallande. Droger är med denna definition: tobak, alkohol, narkotika, läkemedel som ej är ordinerade av läkare, flyktiga lösningsmedel, tändargas samt anabola steroider och därmed jämförbara substanser.

Målgrupper

Det drogpolitiska programmet riktas mot samtliga invånare i Vara kommun, dock ses ungdomar som en särskilt prioriterad målgrupp. Personer i nära kontakt med ungdomar, såsom skolpersonal, vuxna i egenskap av föräldrar, försäljare av tobak och alkohol samt restaurangägare ses som ytterligare en viktig målgrupp.

Syfte

Vara kommuns drogpolitiska program med dess handlingsplan syftar till: Att ange den politiska viljan för hur ett långsiktigt förebyggande arbete kring drogfrågan ska utformas.

Mål

  • Tillgången till och användningen av droger såsom narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska.
  • Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska succesivt minska.

Handlingsplan

För att uppnå de övergripande målen kopplas en handlingsplan till det drogpolitiska programmet.

En förutsättning för att drogpolitiken ska leva och få genomslagskraft i verksamheten är att nämnder/förvaltningar följer upp, utvärderar och utvecklar insatserna. Lika viktigt är att uppdragsgivaren, kommunstyrelsen, följer upp programmet i sin helhet. De synbara effekterna av ett drogförebyggande arbete tar ofta tid. För att nå målen är det av stor vikt att de insatser som föreslås i programmet följs upp.

Årlig revidering

Uppdatering, komplettering och utvärdering av handlingsplanen sker i samband med årsredovisningen från verksamheternas arbete. Folkhälsorådet ansvarar för den årliga sammanställningen. Varje mandatperiod ska det drogpolitiska programmet revideras.

Kommunstyrelsen ska genom folkhälsorådet ha ett övergripande uppföljningsansvar för att det drogpolitiska programmet med dess handlingsplan genomförs. Varje nämnd och förvaltning ansvarar inom sitt område för att det drogpolitiska programmets intentioner och föreslagna åtgärder i handlingsplanen fullföljs. Varje nämnd ansvarar även för att budgetera de kostnader som är förenliga med genomförande av programmet inom sina delar av den kommunala verksamheten.

Det åligger kommunstyrelsen att i dialog med övriga nämnder arbeta fram och anta en handlingsplan och revidera denna årligen.

Folkhälsoplan 2020-2022

Folkhälsoplan 2020-2022

Antagen av Folkhälsorådet 2019-09-20

Inledning

Folkhälsoarbetet strävar mot en jämlik hälsa genom att minska påverkbara skillnader i livsvillkor och hälsa. Ett socialt hållbart samhälle består av en god folkhälsa och är avgörande för det totala hållbarhetsarbetet i arbetet med de globala målen för hållbar utveckling- Agenda 2030 1. (De globala målen www.globalamalen.se)

Nationellt

Övergripande nationellt folkhälsomål

Den statliga folkhälsopolitiken 2 (2 Proposition 2017/18:249 God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik, antagen i juni 2018) ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och består av åtta målområden:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kompetenser, kunskaper och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Regionalt

Västra Götalands vision Det goda livet

Den regionala visionen antogs 2005 och tar fasta på god livskvalitet i helheten kring varje människa och effekterna på samhället.

Skaraborg

Prioriterade folkhälsoområden

  1. Fullföljda studier
  2. Friska barn- Övervikt hos barn
  3. Psykisk hälsa
  4. After work- Äldres hälsa

HSNÖ

Östra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål och Inriktningar 2020-2022;
En god och jämlik hälsa i befolkningen och verka för att minska de påverkbara hälsoklyftorna.

Fokusområden

  1. Stödja barn och ungas livsvillkor
  2. Fullföljda studier
  3. Främja goda levnadsvanor

Vara

Vision 2030

Vara vågar! I Vara finns det goda livet, hos oss är alla välkomna, här ser vi lite längre. Vi bygger för framtiden.

Övergripande mål:

2020-2023 Ett av Varas fyra övergripande mål är; Attraktivt Vara med god livskvalitet för alla är ett jämställt och jämlikt samhälle där alla lever ett gott liv och känner tillit och förtroende till varandra, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med acceptans där människors lika värde står i centrum. Det handlar om att bygga ett långsiktigt och hållbart samhälle där alla känner delaktighet och möjlighet att påverka. Ett samhälle som skapar goda förutsättningar att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Näringslivet och kommunen samverkar för att uppnå ett gott företagsklimat, goda förutsättningar för tillväxt och utveckling samt möjlighet för medborgare och näringsliv att agera miljövänligt.

Framgångsfaktorer 2020-2023

En av de sju framgångsfaktorerna är folkhälsa; Vara kommuns invånare ska ha en god hälsa. Här erbjuds goda livsvillkor, levnadsförhållanden och livsmiljöer vilket skapar förutsättningar för ett tryggt, socialt hållbart samhälle med god livskvalitet för alla.

Folkhälsorådet i Vara

Folkhälsorådet 3 (Samverkansavtal 2018-21 mellan Västra Götalandsregionen och Vara kommun) är ett samverkansorgan för Vara kommun och Västra Götalandsregionen med uppgift att initiera, utveckla och samordna resurser för hälsofrämjande och förebyggande arbete i Vara kommun. Folkhälsoarbetet är organisatoriskt placerat under kommunstyrelsen och rådet består av politiker och tjänstemän från Vara kommun och Västra Götalandsregionen.

Vara kommun och Västra Götalandsregionen avsätter årligen vardera 15 kr per invånare, vilket innebär en årlig budget på totalt 472 900 kr.

Folkhälsan i Sverige är generellt god, men ojämnt fördelad. Folkhälsan i Vara följer ett liknande mönster. Negativa folkhälsoindikatorer i Vara är sjukskrivningstal, brist på eftergymnasiala studier, rökning hos småbarnsföräldrar, psykisk ohälsa hos unga, samt stillasittande vardag och ensamhet hos äldre.

  • Målområde:
    Fullföljda studier
    Indikatorer:
    Stärkt psykisk och fysisk hälsa hos barn och ungdomar
    Ökat antal elever med godkända betyg
    Budget
    200 000 kronor
  • Målområde:
    Förbättrade levnadsvanor
    Indikatorer:
    Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor
    Minskat bruk av alkohol, narkotika och tobak
    Budget:
    272 900 kronor.
  • Summa
    472 900

Internkontroll - rutiner

Internkontroll – rutiner

Intern kontroll – Rutiner i Vara kommun

Innehållsförteckning

  • Inledning
  • Arbetssätt
  • Riskanalys
  • Planerade åtgärder och kontroller
  • Uppföljning

Inledning

Ett övergripande gemensamt arbetssätt med tillhörande rutiner är en förutsättning för att säkerställa en god intern kontroll. Detta dokument ämnar beskriva årliga rutiner, vilka såväl nämnder, kommunstyrelse och kommunala bolag har att följa. Nedan beskrivna rutiner utgår från gällande reglemente för intern kontroll, antaget av KF 2019 (§ 113).

Arbetssätt

Arbetet med intern kontroll utgår från gällande lagar/regler/mål etc. för respektive verksamhet och är därmed en del av styrningen. Processen kring intern kontroll består av följande moment:

  • riskanalys som riktar arbetet,
  • planerade åtgärder och kontroller,
  • uppföljning.

Intern kontroll görs på ordinarie processer eller rutiner som förekommer i verksamheten. Rutinerna utgår från årshjulet för intern kontroll

En bild visar flödet rutiner och processer under ett år och hur internkontrollen följer dessa.

Riskanalys

Att göra en riskanalys är ett reflekterande och utredande arbete för att inringa, bedöma och hantera risker. Samtliga nämnder, inklusive kommunstyrelsen i egenskap av nämnd, och kommunala bolag ska årligen göra en riskanalys för
sin verksamhet. Riskanalysen görs genom att följa nedan beskrivna steg.

  1. Utifrån beslutade mål /lagar/riktlinjer etc. definieras processer,
    arbetsmoment eller rutiner som utgör ett riskområde.
  2. Utifrån de olika riskområden som tagits fram definieras vad som kan gå fel vilket riskerar leda till att mål, lagar, regler etc. inte följs eller nås. En bedömning görs av såväl sannolikheten att det inträffar och konsekvensen om så sker. Bedömning av sannolikhet och konsekvens görs på en skala mellan 1-5 där 1 är låg sannolikhet/konsekvens och 5 är hög sannolikhet/konsekvens.
    Detta genererar i ett riskvärde (sannolikhet multiplicerat med konsekvens). För varje riskområde görs därefter en aktiv prioritering genom att besluta om risken ska hanteras eller accepteras. Samtliga nu dokumenterade riskområden utgör en så kallad ”bruttolista”.
  3. Framtagen riskanalys (bruttolista) presenteras samt diskuteras i respektive nämnd, kommunstyrelse samt kommunalt bolag. Revidering görs om så behövs.

Planerade åtgärder och kontroller

  • Utifrån riskanalysen, och däri prioriterade riskområden (ska hanteras), planeras samt dokumenteras åtgärder och/eller kontrollmoment för att minimera sannolikheten att risken inträffar. Ett kontrollmoment är en handling eller aktivitet som genomförs löpande inom en process. Ett kontrollmoment är en del av det dagliga arbetet och den reguljära processen och därmed inte något som genomförs i den interna granskningen. Ett kontrollmoment kan ses som ett facit för hur verksamheten borde arbeta för att hantera en viss risk. Det kan handla om dagliga rutiner eller automatiserade kontrollmoment i IT-system etc. I de fall rutiner eller dylikt saknas kan ett kontrollmoment utgöra åtgärd att upprätta rutiner/riktlinjer eller handlingsplaner.
  • Utefter planerade/etablerade kontrollmoment bestäms vilka
    uppföljande kontroller (granskningar av kontrollmoment) som ska göras; när (frekvens) samt utav vem (ansvarig). Granskningar kan utgöra stickprov på kontrollmoment, såsom dagliga rutiner och arbetssätt. Det kan även utgöra en granskning av att planerade åtgärder vidtagits.

Kommentar:
Vad gäller kommunövergripande processer, exempelvis rörande
upphandlingsfrågor, tar förvaltningen för utveckling och service (FUS) fram eventuella förslag på kontrollmoment med rekommendation till nämnder/bolag att inkludera dessa i sina respektive internkontrollplaner.

  • Prioriterade riskområden utifrån riskanalys med planerade
    kontrollmoment (inklusive eventuella kommunövergripande
    kontrollmoment) samt granskningar utgör nämndens/kommunstyrelsens/bolagets internkontrollplan.
    Internkontrollplanen beslutas i respektive
    nämnd/kommunstyrelse/bolag i slutet av året för nästkommande år.
    Beslut skickas till kommunstyrelsen för kännedom.

Uppföljning

Löpande under året

Uppföljande kontroller (granskningar) ska dokumenteras och ske
kontinuerligt under året av ansvarig tjänsteperson/personer. Detta för att kunna fånga upp brister i kontrollmoment och vidta åtgärder. Avstämning av granskningar ska ske minst en gång under pågående kalender inom respektive förvaltning/bolag och senast i samband med att riskanalys införnästkommande år upprättas. I samband med att avstämning av granskningar
görs antar samtliga nämnder/bolag en uppföljningsrapport, vilken anmäls till kommunstyrelsen för kännedom.

Uppkomna eller befarade allvarliga brister ska rapporteras till respektive nämnd/styrelse snarast samt till kommunstyrelsen för kännedom.

Vid bokslut

Samtliga nämnder/bolag samt kommunstyrelsen ska årligen, i samband med årsbokslut, anta en uppföljningsrapport. I uppföljningsrapporten redovisas genomförda granskningar, utefter de i internkontrollplanen beslutade kontrollmomenten. I uppföljningsrapporten ska resultaten för respektive granskning presenteras med tillhörande analys. Förslag på åtgärder ska åtfölja analysen. Beslutad uppföljningsrapport ska anmälas till kommunstyrelsen för kännedom.

I de fall allvarliga brister framkommer i uppföljningsrapporten ska dessa särskilt rapporteras till kommunstyrelsen.

IT - infrastrukturplan

Dokumentet finns endast som PDF

IT infrastrukturplan

Landsbygdsutveckling 2016-2019

Riktlinje Landsbygdsutveckling 2016-2019

Antagen av kommundirektör den 12 augusti 2016

Inledning

Föreliggande riktlinje syftar till att säkerställa riktigt agerande och god kvalitet i kommunens arbete. Här precisera hur den politiska inriktningen i Program Landsbygdsutveckling ska uppnås.

Program Landsbygdsutveckling 2016 – 2019 antagen av kommunstyrelsen 2016-02-10.

Insatser, rollfördelning och tidplan

Förbättringsvandring (ersätter Tätortsvandring + trygghetsvandring)

  • Ansvarig: Tekniska utskottet
  • Medverkan: teknisk chef, gatuchef, gatuingenjör samt folkhälsoplanerare och planarkitekt.
  • Målgrupp: Intresseföreningar, invånare. Möten hålls i 13 tätorter/småorter årligen.
  • Syfte: Tar fram underlag till investering i icke drifthöjande åtgärder i allmän (kommunägd) platsmark så som gator, parker, lekplatser. Ofta beviljas pengar till material, medan föreningarna gör arbetet själva. Uppfyller även behov av en årlig trygghetsvandring per tätort/småort.
  • Innehåll: Platsbesök och inventering av önskemål i 13 tätorter/småorter. Det kommer utöver själva platsbesöket att finnas digitala forum för att lämna in förslag på förbättringar.
  • Tid för aktivitet: Platsbesök under våren och därefter fattas beslut om innevarande år i tekniska utskottet. Platsbesöken genomförs framförallt under dagtid.

Årlig Föreningsträff med definierat tema (ersätter Kulturråd och Bygdegruppsmöte)

  • Ansvarig: KulturVara
  • Medverkan: Tjänstemän från KulturVara primärt föreningsansvarig, samt tjänstemän från olika förvaltningar utifrån aktuellt tema.
  • Målgrupp: Alla föreningar i Vara kommun.
  • Syfte: Dialog med kommunens tjänstemän om föreningsutvecklingsfrågor. Inspiration och ny kunskap inom olika teman till föreningsaktiva. Möjlighet för föreningsaktiva att träffas, utbyta och sprida goda idéer, inhämta ny information, lära av varandra och se större sammanhang.
  • Innehåll: Varje träff kommer att utgå från föreningsspecifika teman, t.ex. hur föreningar kan utveckla sin verksamhet och sina idéer, var det finns ekonomiskt stöd att söka med mera.
  • Tid för aktivitet: 1-2 gång per år på olika platser runt om i kommunen.

Idrottsföreningsträff

  • Ansvarig: SISU idrottsutbildarna
  • Medverkan: föreningsansvarig KulturVara
  • Målgrupp: Idrottsföreningar i Vara kommun.
  • Syfte: Information från SISU
  • Innehåll: Information och föreningsdialog
  • Tid för aktivitet: 1 gång per år, februari/mars

Bygdepeng 2.0

  • Ansvarig/medverkan: KulturVara
  • Målgrupp: Lokala utvecklingsgrupper (föreningar i samverkan) eller intresseföreningarna
  • Syfte: stimulansbidrag för lokala utvecklingsgrupper (föreningar i samverkan) eller intresseföreningar som arbetar för en ökad trivsel i bygden/på orten.
  • Innehåll: Stödet ska användas till specificerade aktiviteter för att höja trivseln i bygden/på orten.
  • Tid för aktivitet: Ansökan ska vara KulturVara tillhanda 31 mars.

Årets nytänkare (ersätter Bygdefesten)

  • Ansvarig: KulturVara
  • Målgrupp: Lokala utvecklingsgrupper (föreningar i samverkan) eller intresseföreningarna
  • Syfte: Uppmärksamma en lokal utvecklingsgrupp (föreningar i samverkan) eller intresseförening som arbetat innovativt med bygdens utveckling under året. Samverkan mellan föreningar premieras.
  • Innehåll: Nominering kan ske av enskilda personer eller föreningar, en lokal utvecklingsgrupp eller intresseförening kan även nominera sig själv. En jurygrupp bestående av 1 representant från KSAU, 1 representant från KulturVara samt Varas 3 representanter i LAG för Leader NordVästra Skaraborg utser vinnaren.
  • Tid för aktivitet: Nomineringen ska vara KulturVara tillhanda senast den 31 mars innevarande år. Priset bestående av en check på 20 000 kr delas ut på Nationaldagen.

Pensionspolicy

Pensionspolicy för Vara kommun

Antagen av kommunfullmäktige den 28 maj 2015 § 65

Innehållsförteckning

Sammanfattning
Pension till anställda
Tryggande av kommunens pensionsåtagande
Beslutsordning
Inledning
Bakgrund
Syfte
Uppdatering
Beslutsordning
Pension till anställda
Hel särskild avtalspension enligt överenskommelse
Partiell särskild avtalspension enligt överenskommelse
Pensionsförstärkning vid förtida uttag
Löneväxling till pension
Pension till förvaltningschefer och motsvarande
Pensionsinformation till anställda
Pension till förtroendevalda
Förtroendevalda på hel- och deltid
Fritidspolitiker
Tryggande av kommunens pensionsåtagande

Sammanfattning

Pension till anställda

  • Särskild avtalspension på heltid eller deltid kan i enlighet med fastställda riktlinjer beviljas efter individuell prövning.
  • Samtliga tillsvidareanställda i kommunen har möjlighet att löneväxla till
    pensionsförsäkring.
  • Förvaltningschefer och motsvarande har möjlighet att välja alternativ KAP-KL/AKAP-KL

Pension till förtroendevalda

  • Förtroendevalda på heltid samt förtroendevalda vars uppdragstid motsvarar minst 40 procent av heltid och som har haft förtroendeuppdraget före valet 2014 omfattas av PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda). Förvärvsinkomster motsvarande två prisbasbelopp per år undantas från samordning.
  • Fritidspolitiker erhåller ersättning för förlorad tjänstepension. Ersättningen motsvarar 4,5 procent av utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättningen utbetalas kontant en gång per år.
  • Förtroendevalda som nyvalts fr.om. valet 2014 omfattas av OPF-KL.

Tryggande av kommunens pensionsåtagande

  • Kommunen tryggar avgiftsbestämd ålderspension, alternativ KAP-KL /AKAP-KL genom tjänstepensionsförsäkring
  • Kommunen tryggar förmånsbestämd ålderspension, särskild avtalspension, pension till efterlevande, intjänad pension före 1998 samt pensionsförmåner enligt PBF genom beskattningsrätten.

Beslutsordning

  • Kommunstyrelsen är pensionsmyndighet när det gäller förtroendevaldas pensionsvillkor.
  • Kommunfullmäktige beslutar om pensionspolicyn.
  • Kommunstyrelsen är högsta beslutande instans när det gäller anställdas pensionsvillkor.
  • HR-chefen beslutar om särskild avtalspension enligt överenskommelse.
  • Pensionshandläggaren beslutar i normala och löpande ärenden.

Inledning

Bakgrund och syfte

Bakgrund

Intresset för pensionsfrågor har ökat på senare år. Anledningen är bland annat de individuella valmöjligheter som införts inom såväl det allmänna pensions-systemet som i de kommunala och även andra sektorers tjänstepensionsavtal.
Andra bidragande faktorer är den utvidgade möjligheten till alternativa pensionslösningar inom tjänstepensionsområdet samt möjligheten att använda tjänstepension som instrument i samband med personalavveckling.
Nytt tjänstepensionsavtal AKAP-KL samt nya bestämmelser kring omställningsstöd och pension för förtroendevalda är anledning (OPF-KL) till denna revidering av pensionspolicyn.

Syfte

I kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare och därmed skapa fortsatt goda möjligheter att rekrytera och behålla anställda, är det viktigt med långsiktiga och tydliga riktlinjer för pensionsrelaterade frågor.
Pensionspolicyn beskriver på ett samlat sätt kommunens åtaganden i pensions-hänseende gentemot anställda och förtroendevalda. Den beskriver också hur pensionsinstrumentet kan användas i personalpolitiskt syfte i kommunen.

Uppdatering

Pensionspolicyn ska ses över en gång per mandatperiod och uppdateras om det finns behov av det. Däremellan ska uppdatering ske då det skett större förändringar i lagar och kollektivavtal som påverkar pensionsområdet.

Beslutsordning

Kommunstyrelsen är pensionsmyndighet när det gäller förtroendevaldas pensionsvillkor.
Kommunfullmäktige beslutar om pensionspolicy.
Kommunstyrelsen är kommunens högsta beslutande instans när det gäller anställdas pensionsvillkor.
HR-chefen beslutar om särskild avtalspension enligt överenskommelse.
Pensionshandläggaren beslutar i normala och löpande ärenden.

Pension till anställda

Från 1 januari 2014 gäller pensionsavtalet AKAP-KL (Avgiftsbestämd Kollektiv-Avtalad Pension) för anställda som är födda 1986 eller senare.

För anställda födda tidigare gäller pensionsavtalet KAP-KL (KollektivAvtalad Pension), sedan 2006-01-01.

Äldre pensionsavtal kan i fortfarande gälla i enskilda fall på grund av särskilda omständigheter

I KAP-KL och AKAP-KL finns utrymme för lokala beslut. Av denna policy framgår i vilka sammanhang och på vilket sätt kommunen valt att använda detta utrymme.

Särskild avtalspension enligt överenskommelse

Hel särskild avtalspension

Med särskild avtalspension avses pension före 65 år. Pensionen kan användas då det finns synnerliga skäl och utgör ingen rättighet utan beviljas efter individuell prövning. Särskild avtalspension ska användas med stor återhållsamhet och restriktivitet på grund av kostnaden.
Beslut om särskild avtalspension fattas i varje enskilt fall av HR-chefen med hänsyn tagen till verksamheten och kommunens ekonomi.
Kommunen kan i enskilda fall undantagsvis besluta om särskild avtalspension utan beaktande av riktlinjer för hel särskild avtalspension . Ett sådant beslut fattas av kommunstyrelsen efter föredragande av HR-chefen.
Beroende av vilket pensionsavtal den anställde omfattas av gäller KAP-KLs respektive AKAP-KLs regler när så hänvisas.

Riktlinjer för hel särskild avtalspension

För att beviljas särskild avtalspension ska den anställde ha:

  • uppnått minst 61 års ålder.
  • minst 8 års sammanhängande anställningstid i kommunen i direkt anslutning till avgången.

Särskild avtalspension ska beräknas på ett pensionsunderlag (genomsnittslön) enligt KAP-KLs respektive AKAP-KLs regler. Pensionsnivån avtalas i varje enskilt fall.

Hel särskild avtalspension betalas ut från och med den överenskomna avgångstidpunkten till och med månaden innan 65-årsmånaden eller den tidigare månad då intjänad pensionsrätt 1997-12-31 och/eller förmånsbestämd ålderspension börjar betalas ut från kommunen. För den som omfattas av AKAP-KL betalas hel särskild avtalspension ut som längst till den ålder som följer av 32 a § LAS (67 år förnärvarande).

Kommunen ska fortsätta att betala pensionsavgifter för avgiftsbestämd ålderspension under den tid som särskild avtalspension betalas ut. Avgiften beräknas på det pensionsunderlag som fastställts för den särskilda avtalspensionen, uppräknat med förändringen av inkomstbasbeloppet i för-hållande till avgångsåret. Pensionsgrundande tid för förmånsbestämd ålders-pension ska i förekommande fall fortsätta att tillgodoräknas och rätten till efterlevandepension ska bibehållas oförändrad under tid med särskild avtalspension.

Särskild avtalspension samordnas med förvärvsinkomst. Före samordning undantas dock ett belopp som per år motsvarar två prisbasbelopp. Förvärvsinkomst över två prisbasbelopp samordnas med den procentuella andel som gäller för den avtalade pensionsnivån.

Om särskild avtalspension beviljas före 61 års ålder eller efter kortare anställ-ningstid i kommunen än 8 år, kan andra regler för pensionsavgift och tillgodoräkning av förmånsbestämd ålderspension övervägas.

Kommunen ska inte kompensera den anställde för bortfall av avgifter till den allmänna pensionen under den tid särskild avtalspension betalas ut. Den särskilda avtalspensionen kan komma att påverka den allmänna pensionen.

Kommunen ska informera om detta.

Riktlinjer för partiell särskild avtalspension

Som ett alternativ till hel särskild avtalspension kan överenskommelse träffas om partiell särskild avtalspension. Lägsta återstående sysselsättningsgrad är 50 procent av heltid. Gränsen för lägsta sysselsättningsgrad är beslutad med hänsyn till att kommunen ska ha möjlighet att planera arbetet inom den aktuella verksamheten.

I tillämpliga delar ska riktlinjerna för hel särskild avtalspension följas i förhållande till arbetstidsminskningens omfattning.

Partiell särskild avtalspension upphör i de fall som gäller för hel särskild avtalspension med tillägg av att den även upphör om sysselsättningsgraden ändras eller om anställningen upphör. Partiell särskild avtalspension kan utbetalas som längst till den ålder som följer av 32 a § LAS(67 år förnärvarande).

Beslut om särskild avtalspension fattas i varje enskilt fall av HR-chefen med hänsyn tagen till verksamheten och kommunens ekonomi.

Kommunen kan i enskilda fall undantagsvis besluta om särskild avtalspension utan beaktande av riktlinjer för partiell särskild avtalspension . Ett sådant beslut fattas av kommunstyrelsens personalutskott efter föredragande av HR-chefen

Pensionsförstärkning vid förtida uttag

I syfte att lösa övertalighet eller i andra särskilda fall, kan kommunen erbjuda anställda som avgår med förtida uttag av tjänstepension ett tilläggsbelopp som pensionsförstärkning till ålderspensionen. Pensionsförstärkning är ingen rättighet för anställda, utan beviljas enbart i de fall då kommunen finner det lämpligt. Beslut fattas i varje enskilt fall, av HR-chefen.

Riktlinjer för pensionsförstärkning

Pensionsförstärkning kan beviljas anställd som har fyllt 61 år och som i anslutning till pensioneringstidpunkten har minst 8 års sammanhängande anställningstid i kommunen.

Tilläggsbeloppet uppgår till 15 procent av den fasta månadslönen vid avgångs-tillfället, dock minst 2 000 kronor respektive högst 5 000 kronor per månad i relation till sysselsättningsgraden. Tilläggsbeloppet indexeras ej under utbetal-ningsperioden.

Tilläggsbeloppet betalas ut kontant varje månad från och med månaden efter avgångsmånaden till och med månaden före 65-årsmånaden.

Anställningen upphör i samband med pensionsavgången och inget ytterligare tjänstepensionsintjänande sker därefter.

Löneväxling till pension

Samtliga tillsvidareanställda har möjlighet att pensionsspara via ett överenskommet månatligt bruttolöneavdrag. Det överenskomna beloppet betalas i form av en premie till en tjänstepensionsförsäkring.

I syfte att uppnå kostnadsneutralitet tillgodoräknas den som löneväxlar ett särskilt belopp som motsvarar skillnaden mellan de sociala avgifter som skulle betalats vid kontant utbetalning, och den särskilda löneskatt som betalas på premien. Den totala premien utgörs därmed av det överenskomna bruttolöneavdraget och detta särskilda belopp.

Syftet att uppnå kostnadsneutralitet innebär också att den anställdes pensionsgrundande lön för ordinarie tjänstepension ska beräknas utan hänsyn till bruttolöneavdraget.

Lönerevisioner ska göras med den oväxlade lönen som utgångspunkt.

Det lägsta belopp som kan växlas till pension är 200 kronor per månad. Det högsta beloppet som får växlas är 20 procent av bruttolönen.

Premien betalas en gång per månad till den försäkring som den anställde valt för sin avgiftsbestämda ålderspension.

För anställd som önskar löneväxla upprättas ett individuellt avtal mellan denne och kommunen. Det avtalade beloppet kan ändras med en varseltid om 12 månader. Avtalet kan sägas upp av den anställde eller kommunen med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader. Om förutsättningarna för löneväxling ändras på grund av ändringar i lag eller centralt kollektivavtal, kan såväl den anställde som kommunen säga upp avtalet med omedelbar verkan.

Löneväxlingen kan påverka den anställdes allmänna pension, socialförsäkrings-ersättningar och ersättningar från avtalsförsäkringarna.

Kommunen har regler som i detalj beskriver förutsättningarna för löneväxling.

Pension till förvaltningschefer och motsvarande

Födda 1985 eller tidigare

I syfte att stärka kommunens möjlighet att rekrytera och behålla högre chefer i konkurrens med andra arbetsgivare, erbjuder kommunen i enlighet med bestämmelserna i KAP-KL, möjlighet till alternativ pensionslösning.

Alternativ KAP-KL

Allmänt

Alternativ KAP-KL innebär att den förmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL byts mot en premiebestämd ålderspension. Övriga pensionsförmåner inom KAP-KL behålls oförändrade eller följer kommunens pensionspolicy.

Jämfört med den ordinarie förmånsbestämda ålderspensionen innebär alternativ KAP-KL större flexibilitet och möjlighet till individuell anpassning.

Kostnadsneutralitet

Alternativ KAP-KL är kostnadsneutral för kommunen. Pensionsförmånen tryggas genom tjänstepensionsförsäkring med löpande premiebetalning. Premien för alternativ KAP-KL motsvarar den som kommunen skulle ha betalat om den förmånsbestämd ålderspensionen tryggats med försäkring.

Anställda som omfattas

Möjligheten till alternativ KAP-KL omfattar kommundirektören, samt de tjänstemän som ingår i kommunens ledningsgrupp.

Den som omfattas av erbjudandet väljer själv om han eller hon ska omfattas av alternativ KAP-KL eller istället omfattas av den ordinarie förmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL.

Istället för alternativ KAP-KL kan den anställde erbjudas övergång till AKAP-KL.

Anställd som valt att omfattas av alternativ KAP-KL/AKAP-KL kan inte återgå till ordinarie KAP-KL så länge anställningen i kommunen består. Detta gäller även tidigare anställd som i kommunen omfattats av alternativ KAP-KL och som sedan återkommer i anställning i kommunen.

Eget val

Den anställde väljer om premien ska placeras i traditionell försäkring eller fondförsäkring, samt om försäkringen ska innehålla återbetalningsskydd eller ej. Återbetalningsskydd innebär att det samlade pensionskapitalet betalas ut till de insatta förmånstagarna som en månadsvis pension om den anställde avlider. Försäkringsbolag anvisas av kommunen.

Utbetalning

Pensionen utbetalas tidigast från 55 års ålder efter överenskommelse med försäkringsbolaget.

Pensionen kan utbetalas under en begränsad tid eller i vissa fall livsvarigt. Kortaste utbetalningstid är normalt fem år.

Premieinbetalning

Premien för alternativ KAP-KL betalas löpande av kommunen till den försäkring den anställde valt.

AKAP-KL för anställd född 1985 eller tidigare

Individuell överenskommelse kan träffas om att den anställde ska omfattas av AKAP-KL istället för KAP-KL enligt de regler som anges i AKAP-KL.

Pensionsinformation till anställda

Enligt ”Riktlinjer för arbetsgivarens informationsansvar” är arbetsgivaren ansvarig för att anställda informeras om pensionsförmåner som tjänats in i an-ställningen.

Anställda och förtroendevalda i kommunen kan vända sig till pensionshandläggaren med pensionsfrågor.

I övrigt erbjuder kommunen information enligt nedan. De muntliga informa-tionsinsatserna genomförs antingen i egen regi eller med hjälp av extern kom-petens.

Samtliga anställda

Kommunens anställda får via kommunens pensionshandläggare varje år in-formation om intjänade pensionsförmåner i anställningen. Pensionsinformationen är skriftlig och lämnas i form av en pensions- prognos.
Information om den avgiftsbestämda ålderspensionen fås från det försäkrings-bolag den anställde valt.

Äldre anställda

Kommunen erbjuder med viss regelbundenhet muntlig och gruppvis information riktad till anställda som fyllt 60 år. Syftet är att informera om den kommande pensionen, bland annat olika möjligheter för uttag.

Vid pensionsavgång

Anställda som planerar att avgå med pension ska lämna skriftlig ansökan om detta till närmaste chef senast tre månader före planerad pensionsavgång. I god tid innan pensionsavgången informeras den anställde skriftligen via kommunens pensionsadministratör om pensionsbeloppets storlek.

För begäran om utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, samt information om pensionsförmånens storlek, ska den anställde vända sig till valt försäkrings-bolag.

Information om löneväxling

Kommunen tillhandahåller muntlig eller skriftlig information om möjligheten att löneväxla till pensionsförsäkring.

Information om alternativ KAP-KL.

Kommunen tillhandahåller muntlig eller skriftlig information om alternativ KAP-KL riktad till dem som omfattas av erbjudandet.

Pension till förtroendevalda

Förtroendevalda på hel- och deltid

PBF

Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda. Gäller för:
Förtroendevald som omfattas av pensionsbestämmelser i uppdrag före valet 2014

OPF-KL

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Gäller för:
Förtroendevald som väljs första gången valet 2014 eller som tidigare inte omfattas av pensionsbestämmelser för förtroendevalda.

PBF

Kommunen har beslutat att Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) ska gälla från och med 2007-01-01.

Bestämmelserna omfattar förtroendevalda på heltid samt förtroendevald som i ett eller flera förtroendeuppdrag har en uppdragstid på minst 40 procent av heltid.

Pension och avgångsersättning ska minskas med förvärvsinkomst. Från minskning undantas dock ett belopp som per månad motsvarar 1/12 av två gånger gällande prisbasbelopp räknat på heltidsuppdrag. Vid deltidsuppdrag regleras beloppet i förhållande till arbetstiden.

I övrigt ska pension och avgångsersättning beräknas och betalas ut enligt bestämmelserna i PBF.

Fritidspolitiker

Regler för ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån från och med 2002-07-01

Kommunens fritidspolitiker erhåller ersättning för förlorad tjänstepension. Ersättningen motsvarar 4,5 procent av den sammanlagda ersättning för förlorad arbetsinkomst som betalats ut under det aktuella året.

Ersättningen utbetalas kontant med automatik.

Regler för fritidspolitiker som bedriver egen näringsverksamhet

För fritidspolitiker som bedriver egen näringsverksamhet gäller att sådan får ersättning för faktisk pensionsförlust. Förlustens storlek ska kunna styrkas på
ett för kommunen godtagbart sätt. Ansökan om ersättning ska göras vid pensioneringstidpunkten, dock senast två år efter denna tidpunkt. Ersättningen utbetalas kontant.

OPF-KL

Kommunen har antagit OPF-KL att gälla från valet 2014. Se i matris sidan 10 vem som kan omfattas.

Omställningsstöd:
Gäller för förtroendevald med uppdrag på heltid eller på deltid motsvarande minst 40 procent av heltid.

Pensionsbestämmelser
Gäller för:

  • Sjukpension och familjeskydd gäller för förtroendevald med uppdrag på heltid eller på deltid motsvarande minst 40 procent av heltid.
  • Avgiftsbestämd ålderspension gäller alla förtroendevalda oavsett omfattning av uppdrag.

Omställningsinsatser.

För att fastställa vad som kan rymmas inom OPF-KL § 3 Aktiva omställningsinsatser ska som förebild gälla motsvarande insatser för kommunens anställda enligt för dem gällande omställningsavtal. Någon skyldighet att upprätta handlingsplan finns inte.

Ekonomiskt omställningsstöd enl. OPF-KL § 4 samordnas även första året med undantag för ett prisbelopp.

Kommunstyrelsen har till uppgift att fastställa anvisningar för ansökan med mera, gällande finansiering av aktiva omställningsinsatser och/eller ekonomiskt omställningsstöd.

I enskilda fall där förtroendevald går från uppdrag i kommunen till uppdrag i landsting kan kommunen träffa överenskommelse med landstinget om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning.

Pensionsinformation till förtroendevalda.

Förtroendevalda ska erhålla information om vilka pensionsbestämmelser som är tillämpliga.

För OPF-KL gäller att den förtroendevalde ska erhålla årliga uppgifter om den avgiftsbestämda pensionen , pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift.

Förtroendevalda i kommunen kan vända sig till
HR-chefen/Pensionshandläggaren med pensionsfrågor

Tryggande av kommunens pensionsåtagande

Vara kommun tryggar sina pensionsåtaganden på följande sätt:

Avgiftsbestämd ålderspension

Tryggas sedan 1998 genom försäkring. Löpande inbetalning av premie till den försäkring som den anställde har valt.

Förmånsbestämd ålderspension

Tryggas genom försäkring. Löpande inbetalning av premie.

Pension till efterlevande

Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med inträffat dödsfall och tryggas genom beskattningsrätten.

Särskild avtalspension

Tryggas genom beskattningsrätten. Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med beviljad pension.

Intjänad pension före 1998

Tryggas genom beskattningsrätten. Redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen

Alternativ KAP-KL för förvaltningschefer eller motsvarande

Tryggas genom försäkring. Löpande inbetalning av premie till den försäkring som den anställde har valt.

PBF (Pensionsbestämmelser för förtroendevalda)

Tryggas genom beskattningsrätten. Hela pensionsbeloppet skuldförs i samband med beviljad pension.

OPF-KL (Omställningsstöd och pensionsbestämmelser för förtroendevalda)

Tryggas genom beskattningsrätten. Intjänade pensionsavgifter skuldförs löpande.

Policy för ledning och styrning

Policy för Ledning och Organisation

Antagen av kommunfullmäktige den 26 mars 2018 § 26

Innehållsförteckning

Ledning och styrning i Vara kommun
Bakgrund
Syfte och innehåll
Medarbetarskap
Ledarskap
Ledningsorganisation
Organisationsstruktur

Ledning och styrning i Vara kommun

Bakgrund

Denna policy uttrycker Vara kommuns grundläggande principer för ledning och styrning. Syftet är att beskriva förutsättningarna för att verkställa de politiskt fattade besluten. Politikerna är medborgarnas företrädare och kommunfullmäktige är det organ som fattar beslut av övergripande karaktär, såsom mål, riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheterna. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen samt följer kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunfullmäktige fastställer ansvarsområdena i nämndernas reglemente. Nämnderna beslutar sedan i frågor som rör respektive förvaltning. Den politiska organisationen delegerar ansvar till kommunens förvaltning för att verkställa politiska beslut och verka utifrån den professionella kompetensen. Genom ärendeberedningen och styrprocessen kommunicerar de politiska organen med tjänstemannaorganisationen.

Ledning fokuserar på det som händer mellan människor: dialog, process och arbetssätt. Men också på tillit till medarbetarna och till varje medarbetares förmåga att leda sig själv och andra. Detta, tillsammans med ledare som stödjer och stärker medarbetarna är avgörande för att skapa resultat i vardagen.

Förutsättningarna för att styrningen skall fungera är att det finns en infrastruktur i form av processer, policies, riktlinjer och rutiner som gör det möjligt att samordna verksamheten och få fram underlag för att fatta beslut på rätt nivå. När besluten väl är fattade skall samma infrastruktur fungera som återkoppling till chefer och medarbetare.

Syfte och innehåll

Denna policy syftar till att beskriva hur förvaltningens ledning och styrning fungerar i Vara kommun, för att ledningens struktur och kommunikation ska fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det handlar om att identifiera vad som behöver göras, när det behöver göras, på vilken nivå och hur många som måste delta för att skapa en effektiv verksamhet. Denna policy ska också tydliggöra hur Vara kommun ser på medarbetarskap och ledarskap och anger de övergripande principerna för medarbetarskapet, ledarskapet, ledningsstrukturen och organisationsstrukturen i Vara kommun.

Medarbetarskap

Alla medarbetare inom Vara kommun har som uppdrag att tillgodose kommuninvånarnas behov och att ta ansvar för att de beslut som fattas av
förtroendevalda politiker blir verkställda. Medarbetare förväntas agera professionellt och lojalt gentemot fattade beslut.

I verksamheten arbetar vi utifrån förhållningssättet vi gör varandra bra. Att göra varandra bra innebär att vi har tillit till varandra och att vi försöker skickliggöra varandra. När tillit genomsyrar vår organisation i vardagen skapar vi möjligheter för alla att växa och för kreativiteten att breda ut sig. Det är tillsammans och när vi hjälps åt som vi skapar resultat och tillit till medarbetares kompetens och omdöme och förmåga att fatta beslut samt att påverka sin egen arbetssituation, för brukarens bästa.

Som medarbetare förväntas du ha ett lösningsfokuserat arbetssätt. Utgångspunkten är att fokusera på arbetssätt och lösningar för att tillsammans nå de gemensamma målen. Det vi fokuserar på växer – det handlar om att identifiera och förstärka framgångsfaktorerna i stället för att lösa problem. Detta styrkebaserade arbetssätt genomsyrar verksamheten på alla nivåer.

Som medarbetare i Vara kommun förväntas du

  • Ta medansvar för dina egna och enhetens mål och resultat
  • Arbeta utifrån en inre etisk kompass
  • Bemöta kund/brukare och kollegor på ett respektfullt sätt
  • Aktivt arbeta för ett gott samarbete och arbetsklimat inom arbetslaget
  • Ta initiativ till förändringar som kan utveckla både verksamheten ochdig själv
  • Vara en professionell och stolt företrädare för helakommunkoncernens arbete och resultat
  • Se det positiva i att uppnå resultat och mervärde tillsammans medandra och på så sätt skapa värde för de vi är till för!

Ledarskap

Arbetsgivarrollen är självklar för ledare i Vara kommun. Som ledare är du lojal mot politiskt fattade beslut och har ett ansvar för hela kommunkoncernens måluppfyllelse.

Ledarskapet i Vara kommun utgår från ett coachande och tillitsfullt förhållningssätt där chefen har en viktig roll att engagera och entusiasmera medarbetarna att hela tiden göra sitt bästa. Vårt arbetssätt baseras på dialog och delaktighet. Genom att använda dialogen som metod ökar delaktigheten och motivationen, vilket bidrar till utveckling av människor och verksamheter. Kommunikationen präglas av tillit, tydlighet och ärlighet och en vilja att förklara, tydliggöra och översätta beslut och budskap på ett begripligt sätt.

Ledare i Vara kommun har god förståelse för mellanmänskliga relationer och vikten av att skapa hållbara relationer och samarbeten på alla nivåer inom och utom organisationen. Som ledare är du ett föredöme för dina medarbetare och du har en inre etisk kompass som vägleder vid prioritering, val och beslut.

För en kreativ och öppen diskussion, där medarbetarna aktivt vill medverka till utveckling av verksamheten, krävs ett ledarskap som involverar medarbetarna i förändrings- och utvecklingsarbete och är lyhörd för deras idéer och förslag. För att det ska fungerar krävs också att det är okej att göra misstag. Vidare ser vi ett ledarskap som tar tillvara potentialen i människors olikheter och erfarenheter och genom synlighet och dialog skapar förutsättningar för varje medarbetare att göra ett gott arbete.

Som ledare i Vara kommun förväntas du:

  • Vara en god företrädare för arbetsgivaren Vara kommun
  • Driva utvecklingen i verksamheten utifrån uppsatta mål
  • Ha god förståelse för mellanmänskliga relationer och vikten av att skapa hållbara relationer och samarbeten på alla nivåer inom och utom organisationen.
  • Vara ett gott föredöme för dina medarbetare och du har en stark inreetisk kompass.
  • Vara en professionell och stolt företrädare för helakommunkoncernens arbete och resultat

Ledningsorganisation

Ett önskvärt läge är ett lednings- och styrningsarbete där situationer kan bearbetas och ärenden/frågor fattas beslut om på rätt nivå. Därför finns ledningsgruppsstrukturer som är likvärdiga i organisationen, och där stödfunktionerna har liknande uppdrag på varje förvaltning.

Genom ledningsgrupper på olika nivåer i organisationen kan kommunikationen stärkas både horisontellt och vertikalt, inom och mellan förvaltningar och verksamheter. Genom detta skapas samsyn och kunskapsutbyte i organisationen samt säkerställer att beslut fattas på rätt nivå i organisationen.

Ledningsorganisationen ansvarar för att säkerställa att målstyrningsprocessen fungerar. Detta innebär att mål och strategier når ut i organisationen samt att arbetsgrupper har möjlighet att föra en dialog kring verksamheternas mål och uppdrag, resultatuppföljning och fatta beslut. I ledningsorganisationen finns forum för dessa dialoger och beslut, som sedan kan återkopplas till nästa nivå.

Organisationsstruktur

Syftet är att organisationsstrukturen ska vara såväl ändamålsenlig som hållbar organisatoriskt och rimligt uppdrag över tid. Utgångspunkten är tydliga roller och mandat där besluten fattas så nära kunden/brukaren som möjligt. Det är medarbetaren som har bäst kunskap om vad kunden/brukaren behöver och vad som blir bäst för denne, vilket utmärker en tillitsbaserad organisation.

Utgångspunkten för organisationen är att den ska:

  • Främja medarbetares delaktighet och dialogen som arbetssätt
  • Stödja och underlätta mötet med medborgare och kunder/brukare
  • Skapa förutsättningar för att arbeta med strategiska utvecklingsfrågorför Vara kommuns medborgare, besökare och näringsidkare.
  • Vara kostnadseffektiv
  • Ha så få nivåer som möjligt

Med chef avses tjänstemän som har ett fullt ansvar för verksamhet, medarbetare och ekonomi. En medarbetare kan ingå i en ledningsfunktion utan att ha en chefsroll och utan detta ansvar.

I Vara kommun kan följande chefsroller användas utifrån ovanstående principer:

Kommundirektör

Det övergripande ansvaret för att verkställa politiska beslut. Ansvarar för ärendeberedningen och leder förvaltningscheferna och kommunens övergripande ledningsgrupp.

Förvaltningschef

Ansvarar fullt ut för ekonomi, verksamhet och personal inom förvaltningens ansvarsområde, inom befintlig budget och gällande styrdokument. Leder verksamhetschefer och enhetschefer och ansvarar för förvaltningens ledningsgruppsarbete.

Verksamhetschef

Ansvarar fullt ut för ekonomi, verksamhet och personal inom verksamhetens ansvarsområde, inom befintlig budget och gällande styrdokument. Leder enhetschefer och ansvarar för verksamhetens ledningsgruppsarbete.

Enhetschef

Ansvarar fullt ut för ekonomi, verksamhet och personal inom den egna enheten, inom befintlig budget och gällande styrdokument. Stora enheter kan välja att ha en biträdande enhetschef om det är motiverat av effektivitetsskäl.

Samordnare/Arbetslagsledare

På större enheter kan samordnare/arbetslagsledare inrättas. Tjänsten bistår enhetschefen med den dagliga planeringen och uppföljningen.

Policy för rökfri arbetstid

Policy Rökfri arbetstid

Antagen av kommunfullmäktige den 25 maj 2020

Bakgrund

Rökfri arbetstid införs i Vara kommun fr.o.m. 20-09-01 i syfte;

  1. Att förbättra och bibehålla en god hälsa hos medarbetarna.
  2. Att enligt Arbetsmiljölagen, samt Tobakslagen är varje arbetsgivare skyldig att vidta åtgärder som förebygger ohälsa och minimerar risken för passiv rökning.
  3. Att alla har rätt till en rökfri arbetstid och arbetsplatsen ska inte utsätta kollegor, besökare, brukare eller elever för ofrivillig passiv rökning.
  4. Att Vara kommun har antagit fyra övergripande mål för åren 2020-2023; Attraktivt Vara med livskvalitet för alla, Verksamhet med god kvalitet, Välmående arbetsplats samt Hållbar ekonomi
  5. Att Sveriges kommuner och regioner (SKR) rekommenderar sedan mer än tio år sina medlemmar att införa rökfria arbetsplatser, och enligt en rapport från organisationen som kom ut 2016 hade 216 kommuner och 19 landsting infört tobaksfri arbetstid.
  6. Att Riksdagen beslutade om ny tobakslag som bland annat innebär ett utökat rökförbud från 1 juli 2019.

Vad gäller?

Den tid man arbetar, har paus eller måltidsuppehåll ska vara rökfri. Lunchen räknas inte in i arbetstiden och är därmed undantagen. Rökförbudet (Lag 2018:2088) är utökat till att gälla 10 meter utanför alla entréer där det råder rökförbud inomhus. Rökning på skolområde är förbjudet enligt lag. Rökfri arbetstid gäller när man är i tjänst, oavsett arbetsplatsens förläggning.

Produkter som omfattas

Rökförbudet omfattar förutom cigaretter, cigarrer etc. även elektroniska cigaretter och liknande anordningar samt örtprodukter för rökning (som tex vattenpipa.
Rökförbudet gäller alla typer av rökning: tobaksrökning, rökning med örtprodukter, e-cigarettrökning och andra typer av förångning av tobak eller nikotinprodukter.

Vilka omfattas?

Alla som har en anställning i Vara kommun, samt förtroendevalda, inhyrd arbetskraft och i möjligaste mån även externa samarbetspartner/leverantörer

Vem ansvarar?

Medarbetares ansvar;

  • att inte röka eller lukta tobaksrök under arbetstid
  • att ta hjälp av arbetsgivaren om hen vill bli rökfri

Vara kommun- arbetsgivares ansvar;

  • att se till att arbetsmiljön är rökfri
  • att informera om rökfri arbetstid och se till att den följs
  • att stötta medarbetare som vill bli rökfria
  • att vidta lämpliga åtgärder då medarbetare bryter mot rökförbudet

Information

Information om att Vara kommun tillämpar rökfri arbetstid ska finnas;

  • på Intranätet
  • vid rekrytering och vid arbetsplatsintroduktion
  • ska lyftas upp vid de årliga medarbetarsamtalen och ett sluta- röka stöd ska vid förekommande fall- erbjudas

Hjälp och stöd

  • Kontakta närmaste chef om du bestämmer dig för att sluta röka.
  • Vara kommun ska erbjuda hjälp och stöd till den som vill sluta röka.
  • Vara kommun via Skaraborgshälsan erbjuder kostnadsfri möjlighet till individuellt stöd och gruppstöd. Observera att nikotinersättnings-produkter inte ingår i stödet. telefon; 0760-222088
  • Nationellt stöd; Sluta- röka- linjen telefon; 020-84 00 00
    ________

Policy för uthyrning av Vara kommuns lokaler

Uthyrning av Vara kommuns lokaler, policy

Antagen av kommunfullmäktige den 20 oktober 20o3

Policy för uthyrning av Vara kommuns lokaler

  • Vid all uthyrning av kommunens lokaler skall privatpersoner, föreningar, organisationer, myndigheter eller företag behandlas lika enligt den kommunala likställighetsprincipen.
  • Vid all uthyrning skall även den grundlagsskyddade yttrandefriheten respekteras, som innebär att alla i Sverige har rätt att på olika sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor – med de begränsningar som följer av lag.
  • Det är en minst lika viktig princip att uthyrning inte sker till lokalhyresgäster när det finns risk för att lokalen kommer att användas för spridning av hot eller för aktiviteter som uttrycker missaktning för folkgrupper eller andra sådana grupper av personer med anspegling på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Hit räknas rasistiska och nazistiska aktiviteter.
  • Uthyrning av lokaler skall inte ske till pornografisk/sexistisk verksamhet.
  • Uthyrning skall inte heller ske till lokalhyresgäster när det föreligger risk för att lokalen kommer att användas på ett ordningsstörande sätt eller när det föreligger risk för att kommunens egendom kommer att skadas.
  • Det är viktigt att kommunen förvissar sig om att det inte föreligger ett bulvanförhållande i syfte att kringgå denna policy innan avtal om uthyrning tecknas.
    _________

Aktuella lokaler:

Konserthuset
Tingshuset
Kommunhuset
Skolor
Fritidsgårdar
Idrottshallar
Vårdinrättningar

Program för framtida bostadsbyggande

Program för framtida bostadsbyggande

Antaget av kommunfullmäktige den 27 september 2010 § 56

Bakgrund

Det kan konstateras att kommunen har stor efterfrågan på bostäder, detta har
varit synligt under en längre tid. Tillsammans med det övergripande målet i
Strategiska planen, att kommunen vid utgången av 2011 skall ha 16 500
invånare, gör att det måste till såväl nybyggnation, omvandling samt rivning av
bostäder i kommunen. Det är viktigt att byggandet av lägenheter kommer
igång innan potentiella hyresgäster löser sina bostadsbehov genom att lämna
kommunen. Med resultatet från den boendeenkät som genomfördes vintern
2006-2007 som underlag bör bostadsbyggandet koncentreras till Vara tätort.

Kommunen har tagit initiativ till träffar med fastighetsägare i Vara under ett
par år för att stämma av efterfrågan på bostäder och för att få en bild kring hur
de ser på nybyggnation av flerbostadshus i kommunen. De privata
fastighetsägarna har hittills visat ett svagt intresse för att bygga lägenheter i
Vara. Kommunens bostadsbolag, Vara Bostäder, har därför getts i uppdrag att
utöka sitt bestånd av lägenheter och på så vis stått för den största delen av
nytillskott av lägenheter under de senaste åren.

Bostadsbeståndet påverkas negativt varje år genom att det de facto försvinner
ett antal lägenheter genom rivning och brand. Särskilt på landsbygden finns ett
ganska stort antal hus som inte längre nyttjas som bostäder. De flesta av dessa
hus har en låg teknisk standard och fastighetsägarna väljer i de flesta fall att inte
rusta upp husen.

Socialnämnden genomför under 2008-2010 omstruktureringar av särskilt
boende till seniorbostäder, vilket medför att en rotation på bostadsmarknaden
kommit igång. Det krävs dock fler insatser för att få igång den trögrörliga
bostadsmarknaden.

Kommunfullmäktige antog den 15 juni 2009 riktlinjer för bostadsförsörjningen
i kommunen. Dessa utgör ett viktigt underlag för arbetet med den översiktliga
planeringen och för att skapa förutsättningar för ett till efterfrågan väl anpassat
utbud av tomter och lägenheter av god kvalitet i trevlig miljö. Kommunen har
stora obebyggda markreserver lämpliga för bostadsbebyggelse. I ovan nämnda
riktlinjer beskrivs kommunens markberedskap i samtliga tätorter.

Bedömning av framtida behov

Ett tillskott på nya bostäder behövs för att vända trenden av en sviktande
befolkning och för att kunna möta den ökande efterfrågan på bostäder och då
på rätt typ av bostäder. År 2015 kommer 1,1 miljon 40-talister att ha nått
pensionsåldern och de som vill flytta vill enligt Institutet för framtidsstudier ha
bekväma, moderna lägenheter i attraktiva lägen – och gärna med grannar i sin
egen ålder. Det är möjligt att skapa en positiv omflyttning på
bostadsmarknaden gnom att satsa på moderna och bekväma bostäder med god
tillgänglighet anpassade för seniorer. Villor och gårdar på landet frigörs och det
skulle skapas en rotation bland egnahemsboenden till förmån för yngre
barnfamiljer. Efterfrågan på befintliga småhus är stor enligt de signaler som
lämnats av fastighetsmäklare vid kontakter med dessa. Detta gäller speciellt för
centralorten Vara, vilket under de senaste åren resulterat i stigande priser på
enfamiljshus.

Gruppen unga som kommer ut på bostadsmarknaden kommer generellt att
öka fram till 2020 och denna grupp kommer troligen att ställa krav på centrala,
små och billiga lägenheter. Även för denna grupp behöver nya bostäder
tillkomma och bostadsbeståndet kommer att behöva nyttjas på ett effektivt
sätt.

Vara kommun är en av elva kommuner i Västra Götaland (2009) som är
inpendlingskommun. Inpendling visar näringslivets behov av arbetskraft. Detta
innebär att kommunen har en stor del förvärvsarbetande dagbefolkning.
Denna grupp bör tas i beaktande när det gäller presumtiva kommuninvånare.
Tillgången på attraktiva bostäder och boendemiljöer måste dock vara god för
att attrahera denna grupp.

Handelsutbudet är en viktig faktor när det gäller boendemiljön. Kommunen
har genom Vara Småstad stärkts och en positiv trend för den lokala handeln
och stadskärnan har skett under de senaste åren. Handeln i Vara befinner sig
nu i en ny utvecklingsfas där fokus är att utöka handeln runt torget och i
centrum samt att tillskapa ett nytt handelscentrum för volymhandel utanför
stadskärnan. Detta handelscentrum kommer att innebära ett nytillskott på 9
000 m2 butiksyta att ge möjlighet till nyetableringar likväl som expandering för
redan befintliga butiker och volymhandel.

För att förstärka Vara Småstad ytterligare och ge besökare och invånare en
känsla av att man befinner sig i en småstad med allt det utbud och den service
som man kan förvänta sig av småstaden, har kommunfullmäktige antagit ett
gestaltningsprogram som nu ligger till grund för fortsatt utveckling av det
offentliga rummet i Vara Småstad.

För att möta det förväntade behovet av nya bostäder bör kommunen ha en
tillväxt av bostadsbeståndet med ca 50 lägenheter i olika boendeformer per år
fram till 2018. Kommunen bör intensifiera sitt arbete med att försöka få de
privata fastighetsägarna att bygga bostäder, men om detta inte är framkomligt
och det privata inte agerar, bör uppdraget gå till Vara Bostäder AB.

Livsstilsboende 2012-2018

En boendeform som kommunen via Vara Horse Arena redan ser som en
attraktiv boendemiljö är livsstilsboende. Det kan definieras som
bostadsområden som i planering och marknadsföring vänder sig till en klart
uttalad målgrupp som får mervärde av sitt boende genom tillgång till konceptet
och som mer eller mindre skräddarsys efter dem som ska bo där. Det nya
bostadsområdet ska i första hand utgå från boendes ambitioner och önskemål
och dessa får relativt stort inflytande över utformningen av boendet. Den
gemensamma utgångspunkten kan vara hästen (Vara Horse Arena) men det
kan lika gärna vara ekologiskt boende, ungdomar, +55 eller något annat som
binder samman det nya bostadsområdet.

Vara Horse Arena

I anslutning till Vara Horse Arena planeras olika former av bostäder nära
naturen och med tillgång till alla anläggningens tävlings- och träningsbanor,
stallar och ridvägar. Genom tillkomsten av Vara Horse Arena förväntas minst
500 personer flytta till kommunen. Detta innebär att ett stort antal nya
bostäder kommer att efterfrågas. I första etappen bör mellan 120-160
friliggande bostadshus byggas uppdelat på 4 byar med 30-40 hus i varje by
samt 100 hyreslägenheter. I etapp två kan mellan 80-100 friliggande bostadshus
komma ifråga.

Nybyggnation av vanliga lägenheter och småhus 2010-2011

Nybyggnad kv. Lärkträdet I och II 2010:

Under våren 2010 färdigställde Vara Bostäder AB en byggnation av 16
lägenheter på Kv. Lärkträdet I (vid Solgården).

Lägenheterna är på 2 rum och kök och ersätter de lägenheter som tidigare
fanns på tomten. De som tidgare bodde på området har haft förtur till de nya
lägenheterna.

Tomten medger nybyggnation av ytterligare ett hus på 16 lägenheter lika
Lärkträdet I. Byggnation av dessa lägenheter har påbörjas under hösten 2010

Nybyggnad kv. Svalan (6, 8, 10) 2011:

Kommunen har givit ägardirektiv till Vara Bostäder AB att undersöka
förutsättningar för en byggnation på fastigheterna. Ett förslag har tagits fram
under våren 2010. Enligt gällande plan är det möjligt att uppföra ett hus i 4
våningar och ca 20 lägenheter i våning 2, 3 och 4. Bottenvåningen är avsedd
för butikslokaler och/eller kontor. Utifrån gällande plan är det även möjligt att
bygga hotell på fastigheten.

Kv. Ritaren (Johan Brinks gata) 2011:

En nyproduktion är möjlig av ca 12 marklägenheter. Gällande detta område finns idag
intresse från Seniorvillan i Lidköping att köpa markområdet av kommunen och
bygga 6 parhus med totalt 12 lägenheter.

Elisgården 2

En nyproduktion av 4 småhus.

Elisgården 3

En nyproduktion av 18 småhus.

Tonfisken

En nyproduktion av 2 småhus.

Kv. Bonden 2011

Det centrala läget av detta bostadsområde medför att det är ett attraktivt
boende. En förtätning av området genom nyproduktion är möjlig av ca 20 lägenheter.

Kv. Pinjen (Södergatan) 2011:

En nyproduktion är möjlig av ca 30 lägenheter i 2 punkthus alternativt 16 marklägenheter
i kedjehus.

Markberedskapen i Vara är god för att kunna öka på det ordinära
fastighetsbeståndet och möta den efterfrågan som finns idag när det gäller
lägenheter. Bostadsbolaget ges i uppdrag att ta fram en tidsplan för en
nyproduktion i dessa kvarter med möjlighet till hyresförlustgarantier.

Nyproduktion lägenheter i Vedum, Levene och Kvänum 2010-2011:

Det har framkommit i olika sammanhang att det finns ett behov av lägenheter i
tätorterna Vedum, Levene och Kvänum. Benders har byggt 8 lägenheter i
markplan i Kvänum och under våren 2010 var dessa färdiga för inflyttning.
Företaget har i september 2009 även lämnat in en intresseanmälan om att få
köpa mark i Levene och Vedum för att bygga 6 lägenheter i vardera orten

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 24 februari 2010 som
ombudsdirektiv ge Vara Bostäder AB i uppdrag att se på möjligheten att starta
upp en byggnation i Levene. Även i Kvänum och Vedum kommer Vara
Bostäder AB att se över möjigheten till byggnation.

Nya bostadsområden i Vara 2012-2018

För framtiden möjliga men idag ej planlagda områden för byggnation av
lägenheter så väl som småhus.

Lassagården

Nyproduktion är möjlig av 40 småhus och uppåt beroende på hustyp.

Torsgården

Nyproduktion är möjlig av 15-20 småhus

Håkan Månsgården

Nyproduktion är möjlig av från 50 småhus och uppåt beroende på hustyp.

Torsvallen, del av Vara 25:1

Nyproduktion är möjlig av flerbostadshus med ca.45 lägenheter i 4 våningar. F.n. finns ett
avtal med Vara SK för detta område. Avtalet löper ut 31 december 2012 och är uppsagt av
kommunen. Diskussioner pågår med föreningen om den framtida placeringen av
verksamheten.

Aspen 1, Brinkaskogen (privat ägo)

Nyproduktion är möjlig av 15 småhus alternativt 30 lägenheter i 2 punkthus.

Oxeln 2,3,4 (privat ägo)

Nyproduktion är möjlig av 20 lägenheter.

Äldreomsorg

Ca 15 % av rikets befolkning, 80 år och äldre, bodde i särskilt boende 2008
(Sveriges officiella statistik, 2008) Befolkningsprognosen för Vara kommun
2010-2030 (Statisticon AB) visar att antalet personer över 80 år ligger relativt
konstant fram till 2020, med ca 1 085 personer. Mellan år 2020 och 2025 visar
prognosen på en ökning i åldersgruppen med 135 personer och framtill 2030
beräknas en ökning med ytterligare 134 personer ske. Antalet 80 år och äldre
kommer enligt prognosen uppgå till 1354 år 2030.

Enligt Sveriges officiella statistik är trenden dels att andelen personer 80 år och
äldre som har hemtjänst ökar och dels att andelen som bor i särskilda
boendeformer minskar. År 2000 hade 18,3 % av personerna 80 år och äldre
hemtjänst, år 2006, 20,2 % och år 2008, 22%. Av Äldrepolitik för framtiden
(SOU 2003:91) framgår att 19-20 % bodde i särskilt boende hösten 2001.
Sveriges officiella statistik visar att motsvarande siffra var 16,2 år 2007 och 15
% år 2008.

Enligt socialnämndens beslut den 8 september 2009 § 61 ska det genomföras
en förändring som innebär att antalet platser i särskilda boenden för äldre ska
motsvara 17 % för åldersgruppen 80 år och äldre. Detta förutsätter dock en väl utbyggd hemtjänst och tillgång till andra
lägenheter med god tillgänglighet och möjlighet till nära service,
seniorbostäder.

Den fullmäktigeberedning som under våren 2010 arbetat med att belysa
kommunens äldreomsorg ur ett långsiktigt perspektiv är i stort sett enig med
ovanstående. Beredningen anser att behovet av platser i särskilt boende är
tillgodosett fram till 2018, då en utbyggnad av särskilda boendeformer bör
påbörjas. Kommande år ökar antalet personer i åldersgruppen 80 år och äldre
och så även behovet av av platser i särskilda boendeformer. Bedömningen
beredningen gör är att ca 200 platser kommer att behövas för personer över 65
år, 2025. Av dessa 200 platser beräknas ett 15-tal till åldersgruppen 65-79 år.
Mellan år 2025 och 2030 förmodas platsbehovet öka ytterligare.

Vid ingången av år 2008 fanns 274 särskilda boendeplatser, fördelat på fem
orter i Vara kommun. Socialnämnden har fattat en rad olika beslut kring
strukturella förändringar för att kunna möta framtida behov och att ha en
ekonomi i balans. Enligt nedanstående tabell, vilken redovisar platserna både
när det gäller äldre- och demensboende, före och efter socialnämndens
beslutade strukturella förändringar.

Kvänum

Platser före 2008-01-01: 66
Platser efter förändringar: 56
Status: genomfört.

Vedum

Platser före 2008-01-01: 25
Platser efter förändringar: 13
Status: genomfört.

Vara

Platser före 2008-01-01: 131
Platser efter förändringar: 80
Status: delvis genomfört.

Arentorp

Platser före 2008-01-01: 24
Platser efter förändringar: 0
Status: genomfört.

Stora Levene

Platser före 2008-01-01: 28
Platser efter förändringar: 29
Status: genomfört.

Summa:

Platser före 2008-01-01: 274
Platser efter förändringar: 178

Omvandling Servicehuset i Vara 2009:

Servicehuset i Vara, 39 lägenheter, som ägs av kommunen, har omvandlats till
seniorbostäder. Dessa lägenheter ingår i det ordinära fastighetsbeståndet.
Seniorbostäder är till fördel för äldre människor och så även för kommunens
ekonomi. Tillskapar kommunen seniorbostäder fördröjs behovet av särskilt
boende. Den äldre kan hyra en lägenhet och få hemtjänstinsatser för att klara
sin dagliga livsföring. Detta skapar också tillgång till hus och lägenheter för
kommuninvånare med andra bostadsbehov.

Omvandling Servicehuset i Kvänum 2009:

De 10 kvarvarande lägenheterna har omvandlas från särskilda boendeplatser till
lägenheter i ordinärt fastighetsbestånd, riktat till äldre personer, seniorbostäder.
Här krävs i dagsläget ingen kompensation av antalet särskilda boendeplatser.

Omvandling Servicehuset i Vedum

12 servicelägenheter i Vedum omvandlades våren 2010 till seniorbostäder.
Efter genomförd omvandling har Vidhemsgården13 särskilda boende platser.
Verksamheten bör framgent ses över och avvecklas alternativt utvecklas
genom en nybyggnation till totalt 30 platser för särskilt boende när det
förväntade behovet uppstår 2020 och framåt.

När omvandlingen av servicehusen är genomförd, finns det 71 seniorbostäder
som tillhör den ordinära bostadsmarknaden. Kommunen kommer då att ta
ställning till om fastigheterna ska avyttras till Vara Bostäder AB alternativt att
man ingår ett förvaltningsavtal med Vara Bostäder AB.

Omvandling Söder- och Östergård 2009-2012:

I dagsläget omvandlar socialnämnden Södergårds nuvarande 24
äldreboendeplatser, genom en ombyggnation, till fullvärdiga boendeplatser för
personer med demenssjukdom. Efter ombyggnation av såväl Söder- som
Östergård kommer antalet särskilda boendeplatser att minska på denna enhet
från 48 till 36.

Omvandling Renen i Kvänum:

När ombyggnation av Söder- och Östergård är genomförd, kommer det att
finnas 36 platser för personer med demenssjukdom. Då bör behovet av
demensboende ses över. Ett boende som i dag är sårbart organisatoriskt, då det
endast innehar 14 boendeplatser, är Renen i Kvänum.

Omvandling serviceboende Smedjegatan 2011:

En koncentration av serviceboende på för närvarande 18 lägenheter finns idag
på kv. Aspen. Önskvärt är att minska koncentrationen av serviceboende på
området enligt tidigare rekommendationer från tillsyningsmyndigheten. Om en
omvandling av kv. Lingonet i Vedum och en nyproduktion av en gruppbostad
i Vara av 8+8 platser sker, kan en stor del av lägenheterna frigöras för
vanligt boende på Smedjegatan.

Omvandling kv. Lingonet i Vedum 2011:

Fram tills nu har denna fastighet, som är byggd som gruppbostad, hyrts ut som
vanliga lägenheter. En omdisponering genomförs, vilket medför att fastigheten
kommer att användas som gruppbostad och de hyresgäster som bor där idag
erbjuds andra alternativ inom Vara Bostäders lägenhetsbestånd. Hyresgästerna
kan med fördel erbjudas boende i de lägenheter som omvandlas från särskilt
boende i servicehusen till seniorbostäder i Vara, Vedum och Kvänum.

Nyproduktion serviceboende i Vara 2011:

För att minska koncentrationen av serviceboende på kv. Aspen (Smedjegatan)
byggs en fastighet avsedd för serviceboende (8 platser). En möjlig plats är
området vid Elisgården. Ett sådant boende medför också mer optimala
samordningsvinster vad gäller personalbemanning, då lägenheter med denna
form av byggnation innebär mindre gångavstånd. Serviceboende i form av
”trapphusmodell”.

Programmet är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Gert Norell, Jane
Johansson, Lars Henström, Rune Winsnes, Jörgen Ehn och Helena Torsell.

Gert Norell
Kommundirektör

Helena Torsell
Handläggare

Program Landsbygdsutveckling

Program Landsbygdsutveckling 2016-2019

Antagen av kommunstyrelsen den 10 februari 2010 § 8

Bakgrund

Begreppsmässigt definieras 164 av Sveriges 290 kommuner som landsbygdskommuner.1(1 Så här definierar vi landsbygd (2015), finns att hämta på: http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/landsbygdsutveckling/alltomlandet/sahardefinierarvilandsbygd.4.362991bd13f31cadcc256b.html, senast uppdaterad 2015-04.15, hämtat den 2015-11-08.) Det vill säga kommuner som inte ingår i klassificeringarna storstadsområden (47 stycken) eller stadsområden (46 stycken) och som till skillnad från glesa landsbygdskommuner (33 stycken) har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km2.2 (2 Jordbruksverkets indelning av kommuner i delregioner baseras på Jordbruksverkets databas Regional Balans, pendlingsmönster och befolkningsdensitet.)Enligt Jordbruksverkets indelning av Sveriges kommuner i nyss nämnda delregioner så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden.

Nuläge

Jordbruksverkets indelning att samtliga Sveriges kommuner i delregioner möjliggör för jämförelser mellan kommuner med liknande betingelser sett till exempelvis pendlingsmönster och befolkningsdensitet. Till skillnad från flera av Sveriges kommuner som begreppsmässigt kan definieras som landsbygdskommun men ändå inrymma områden som klassas som stad och tvärtom, så är Vara kommun landsbygd oavsett var i kommunen man befinner sig. Med andra ord finns det inga definitionsmässiga skillnader inom kommunen som associeras till olikheter mellan å ena sidan landsbygden och å andra sidan staden. I Vara kommun bor 100 procent av invånarna på landsbygden.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden inom bland annat de prioriterade områdena: i) miljö och hållbar utveckling; ii) mervärden som lokal och ekologisk mat; iii) nya varor och tjänster inklusive innovationer; iv) utbildning samt v) mångfald. Områden som ska stimulera företagande och sysselsättning i syfte att öka tillväxten och förbättra konkurrenskraften på landsbygden. I landsbygdsprogrammet ingår Leader, det vill säga en metod för att utvecklingen på landsbygden ska utgå från lokala behov och förutsättningar och drivas på av de människor som bor och verkar på platsen.

Framtid

År 2019 handlar landsbygdsutveckling om att skapa förutsättningar för lokalt engagemang och samverkan. De möjligheter till stöd som finns inom Landsbygdsprogrammet (Leader) och liknande internationella, nationella, regionala och lokala strategidokument och program nyttjas och det finns en etablerad samverkan mellan privata aktörer, offentlig sektor och civilsamhälle.

Tasigförsamhet och nytänkande ur ett helhetsperspektiv premieras oavsett om handlingskraften eller idén kommer till uttryck i en ideell förening, i ett företag eller inom offentlig verksamhet. Dialogen mellan Vara kommun och lokala aktörer är god och skapar mervärden för helheten.

Måluppfyllelse

Allt arbete i kommunen ska utgå från Vara kommuns styrdokument. Samtliga mål följs upp i samband med delårs- och årsrapporter.
Program Landsbygdsutveckling mäts huvudsakligen med utgångspunkt i den strategiska planens övergripande mål:

I Vara kommun trivs alla att leva och bo

Det övergripande målet mäts vartannat år genom två frågor i SCBs medborgarundersökning; ”Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?” och ”Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun?”, samt genom det faktiska invånarantalet. Målet anses uppfyllt om 75 procent av respondenterna ger mellanbetyg (5-7) eller höga betyg (8-10) på en tiogradig betygsskala samt om invånarantalet har ökat mellan år 2016 till 2019.

Liksom följande tre mål i kommunstyrelsens verksamhetsplan:

  • Kommunstyrelsens verksamheter skapar förutsättningar för det goda livet, vilket bland annat innefattar tilltalande offentliga utomhusmiljöer.

Målet mäts genom frågorna ”Jag upplever utomhusmiljön i kommunen som tilltalande”, ”Hur ser du på möjligheten till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv.”, ”Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur” samt ”Hur ser du på hur tryggt och säkert kan du vistas utomhus på kvällarna” i SCB:s medborgarundersökning som genomförs vart annat år. För att målet ska anses uppnått ska 75 procent av respondenterna svara nöjd eller mycket nöjd.

  • Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att kommunens lyskraft ökar. Statusen som reseanledning och mötesplats i regionen stärks liksom serviceutbudet för invånarna.

Målet mäts genom tre indikatorer: Antal konserthusbesökare; Antal gästnätter på boendeanläggningar i kommunen samt totalt handelsindex.

  • Kommunstyrelsens verksamheter skapar förutsättningar för medborgarna att utvecklas med betoning på utbildning, arbete och kommunikationer.

Målet mäts genom frågan ”Hur upplever du kvaliteten på fiber i kommunen” och ”Hur nöjd är du med tillgången till utbildningar inom rimligt avstånd
medborgarundersökning som genomförs vart annat år. För att målet ska anses uppnått ska 75 procent av respondenterna svara nöjd eller mycket nöjd. Målet mäts även genom statikuppgifter från Västtrafik på antalet tågavgångar vid kommunens tågstationer.

Regler för kommunalt partistöd

Regler för kommunal partistöd antagna av KF 2020-09-28 84

Antagen av fullmäktige den 28 september 2020 § 84.

Gäller från och med den 1 januari 2021
I kommunallagen (2017:725) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. I Vara kommun ska därutöver följande gälla.

1 § Syfte

Syftet med partistödet är att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin i Vara kommun.

2 § Rätt till partistöd

Det lokala partistödet i Vara kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 4 kap. 29 § andra stycket kommunallagen.

3 § Grundstöd och mandatstöd

Partistödet består av:

  • ett grundstöd, som 2020 uppgår till 10 653 kronor per parti och år, samt
  • ett mandatstöd, som 2020 uppgår till 13 425 kronor per mandat och år.

Partistödet är indexreglerat och ska varje år räknas upp med en summa motsvarande prisbasbeloppets ökning.

4 § Fördelning av partistöd

Vid fördelningen av partistöd beaktas de mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enlig 14 kap. vallagen (2005:837).

Om en ledamot lämnar sitt parti under en mandatperiod fortsätter partiet att få partistöd för ledamoten. I formell mening har det ursprungliga partiet kvar sin fastställda ledamot på mandatet även om den enskilda ledamoten själv träder ur partiet. De situationer där ledamöter anger att de upphör att företräda ett parti, för vilket de valts in för, påverkar därför inte partiets rätt till partistöd.

Om representationen för ett parti minskar under ett verksamhetsår reduceras det mandatbundna partistödet omedelbart i motsvarande omfattning. Om representationen helt upphör så upphör partistödet omedelbart i sin helhet. Reglering av sådan reducering av partistödet sker i samband med nästkommande års beslut om utbetalning.

Representationen upphör först när Länsstyrelsen inte längre har något namn att tillgå vid en ny röstsammanräkning efter att en ledamot avsagt sig sitt uppdrag. Att ledamöter och ersättare uteblir från fullmäktigesammanträden är därför inte en grund för reducerat partistöd.

5 § Redovisning och granskningsrapport

En mottagare av partistöd ska årligen, senast den 30 juni, redovisa hur föregående års partistöd har använts. Detta sker genom att följande två underlag lämnas in till kommunen:

  • Redovisning
  • Granskningsrapport

Redovisningen ska avse perioden 1 januari–31 december och ska visa att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket kommunallagen, det vill säga för att stärka politiska partiers ställning i den kommunala demokratin. Av redovisningen bör bl.a. framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför Vara kommun samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits.

Granskningsrapporten ska utfärdas av en särskild granskare som utses av mottagaren av partistödet, som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet.

6 § Utbetalning

Kommunfullmäktige ska under hösten varje år besluta om utbetalning av partistöd för nästkommande år.

Partistödet betalas därefter ut i förskott under februari månad året efter.

Om inte både redovisning och granskningsrapport har lämnats in till kommunen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Regler för Miljö- och byggpris

Regler för miljö- och byggpris

Antagna av miljö- och byggnadsnämnden den 14 november 2019 § 155

Regler för miljö- och byggpris

1.

För att stimulera enskilda, företag och organisationer, vilka genom olika åtgärder arbetar för en vacker och i vid mening god miljö i Vara kommun har instiftats ett miljö- och byggpris som delar ut årligen av miljö- och byggnadsnämnden.

2.

Priset delas ut till en vinnare för insatser för miljön eller till en vinnare för insatser nom byggområdet. Nämnden kan också besluta att det ska delas mellan två vinnare inom vartdera området.

3.

Priset består av diplom och hedersomnämnande. Nämnden kan även besluta att dela ut en prissumma på totalt 6 000 kronor till pristagarna.

4.

Nomineringar till vinnare kan lämnas av alla kommuninvånare.

5.

Pristagaren utses av miljö- och byggnadsnämnden vid ett sammanträden någon gång under tiden oktober-november.

6.

Priset delas uta av miljö- och byggnadsnämndens ordförande eller av annan representant för nämnden på kommunfullmäktige i slutet av året.

7.

Priset delas ut för åtgärder som på olika sätt resulterat i en god fysisk miljö, där de estetiska värdena fått en framträdande plats. Exempel på åtgärder är:

  • Tillvaratagande av estetiska eller kulturhistoriska värden vid upprustning, om- eller tillbyggnad av bostads-, industri- eller affärsfastigheter.
  • Uppförande av nybyggnad med särskilda estetiska värden.
  • Tillskapandet av en god miljö i anslutning till bostäder och arbetsplatser.
  • Förbättringsåtgärder som gjort en dålig miljö trivsam och attraktiv.
  • Åtgärder som främjat mångfald och variation i flora och fauna.
  • Bibehållande och skötsel av det äldre kulturlandskapet med dess inslag av ängs- hagmarker samt åkerholmar, stenmurar, lövbryn etc.

______________________________

Representation och värdskap

Representation och värdskap Regler för förtroendevalda i Vara kommun

Representation och värdskap Regler för förtroendevalda i Vara kommun

Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2019 § 10

Syfte

Vara kommuns värdskap ska, inom given anslagsram, utövas för att främja
kommunens utåtriktade kontakter och stödja till kommunen förlagda
evenemang av samhällsintresse eller i syfte att vidareutveckla kommunens
intressen i övrigt.

Avgränsning

Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens representation beslutas i varje
enskilt fall av respektive ordförande. Detta för enhetlig behandling och
kostnadskontroll. Kommunfullmäktiges utåtriktade representation handhas av
dess ordförande i samråd med kommunstyrelsens ordförande. Nämndernas
representation beslutas, enligt samma princip, i varje enskilt fall av respektive
ordförande.

Extern representation

Med extern representation avses värdskap med gäst/gäster som ej är anställda
eller har förtroendeuppdrag inom Vara kommun och dess bolag. Värdskapet
kan utövas av såväl förtroendevalda som anställda. Som representation räknas
måltider, logi, transporter, särskilda besök, föredragningar, gåvor,
konsertbesök, bidrag till arrangemang i form av hyror, resor och flaggning
samt uppvaktningar. Representation kan utövas såväl i Vara som vid besök på
andra orter inom och utom landet och som överensstämmer med
ovannämnda syfte.

Extern representation får utövas i följande fall:

  1. Officiella besök med gäster vars syfte är att knyta eller vidareutveckla
    kontakt med kommunfullmäktige, övriga styrelser och förvaltningar/bolag.
  2. Besök som har kommunal anknytning eller är av särskilt intresse för
    kommunens utveckling.
  3. Vänortsbesök.
  4. I Vara förlagda världsmästerskap, europamästerskap, nordiska och svenska
    mästerskap samt därmed jämställda tävlingar.
  5. Riksorganisationers kongresser, årsmöten och liknande sammankomster
    dock inte på lokalnivå.
  6. Jubileer. Ideell organisation med samhällsnyttig verksamhet, som firar 10-,
    25-, 50-, 60-årsjubileum osv.
  7. Kommundirektören får i samråd med kommunfullmäktiges och
    kommunstyrelsens ordförande härutöver besluta om representation i sådant
    fall där så bedöms lämpligt.

Övrigt

Kommunens verksamhet är av sådan art och omfattning att ett väl
genomtänkt värdskap är en väsentlig del av kommunens marknadsföring.
I den mån alkoholhaltiga drycker serveras ska stor restriktivitet iakttagas.

Intern representation, uppvaktning och avtackning

Med intern representation avses några få speciella tillfällen då förtroendevalda
uppvaktas eller uppmärksammas på annat sätt. Följande regler gäller:

1. Regler för minnessak/gratifikation

Förtroendevald som slutar och varit verksam i 25 år eller mer erhåller en
minnessak eller gratifikation till ett värde av 6 000 kronor (inkl. moms 2018).

Förtroendevald som slutar och som varit verksam i 15-24 år erhåller en
minnessak eller gratifikation till ett värde av 3 000 kronor (inkl. moms 2018).

Förtroendevald som slutar efter att ha varit verksamhet en mandatperiod till
15 år uppvaktas med blommor.

Dessa belopp regleras årligen med konsumentprisindex 1997 (mars) som
basmånad. Beloppen avrundas till jämna hundratal kronor.

2. Uppvaktningar vid födelsedagar

De principer som tillämpas beträffande uppvaktningar vid födelsedagar är att
förtroendevalda uppvaktas då de fyller 50 år och därefter vid jämna 10 år. För
att uppvaktning ska ske gäller att förtroendevalda vid födelsedagen ska vara
invalda som ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige eller i någon nämnd
eller styrelse. Varje nämnd ombesörjer att dessa regler följs. Rekommenderat
värde vid uppvaktning är 200 kr exkl. moms för gåva/blomma.

3. Deltagande vid begravningar

Kommunen deltar vid begravningar för vid frånfället tjänstgörande
förtroendemän.

4. Övriga former av intern representation

Övriga former av intern representation ska ha ett bestämt syfte i linje
med ovanstående och vara begränsad.

Riktlinjer för digitala kanaler

Riktlinjer för digitala kanaler

Riktlinjer för digitala kanaler

Antagna av kommunstyrelsen 8 september 2021 § 118

1 Bakgrund

Vara kommun är aktiv i ett flertal olika digitala kanaler. Enligt rapporten Svenskarna och internet (2020) använder 96 % av befolkningen internet, vilket motiverar att kommunen ska finnas tillgänglig på de digitala plattformar där  målgrupperna finns. I enlighet med Vara kommuns digitaliseringspolicy ska digitala lösningar vara det naturliga förstahandsalternativet i kontakten med privatpersoner, organisationer och företag.

Riktlinjen för digitala kanaler ger en helhetssyn över hur Vara kommuns olika kommunikationskanaler ska samverka för maximal verksamhetsnytta, såväl för våra invånare och kunder som för den kommunala verksamheten, samt stärka kommunens arbetsgivarvarumärke och platsvarumärke. Riktlinjerna pekar även ut kommunens handlingsriktning vid användning av digitala kanaler i kommunikationsarbetet.

2 Syfte

Syftet med riktlinjerna för digitala kanaler är att fungera som ett stöd för kommunikationsavdelningen, samt chefer och medarbetare, i Vara kommun vid användning och utveckling av digitala kanaler.

3 Målsättning

Målet med kommunikationen i kommunens digitala kanaler är att, genom lättillgänglig och aktuell kommunikation, informera om kommunens tjänster och service, verka för att öka det demokratiska inflytandet genom transparens och skapa tillfällen för medborgardialog. Närvaron i digitala kanaler ska ge möjlighet till delaktighet som ska skapa engagemang kring kommunens verksamheter samt ge förståelse för kommunens uppdrag och stärka förtroendet för kommunens arbete. Målet är också att stärka det övergripande varumärket Vara kommun, samt plats- och arbetsgivarvarumärkena.

Målsättningen med Vara kommuns närvaro i digitala kanaler baseras på kommunens övergripande mål.

3.1 Vara kommuns övergripande mål

  • Attraktivt Vara med livskvalitet för alla – Målet handlar om att bygga ett långsiktigt och hållbart samhälle där alla känner delaktighet och möjlighet att påverka. Vara kommuns digitala kanaler ska bjuda in till dialog och öka kommuninvånares känsla av delaktighet. Detta mål mäts i medborgarundersökningen som skickas ut vartannat år.
  • Verksamhet med god kvalitet – Alla ska bemötas på ett respektfullt sätt och relationer ska kännetecknas av öppenhet, hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Vara kommuns digitala kanaler har en viktig roll i att skapa dialog, delaktighet och engagemang kring kommunens verksamheter, ge kunskap och förståelse för kommunens uppdrag samt stärka förtroendet för kommunens arbete. Detta mål mäts i medborgarundersökningen som skickas ut vartannat år.
  • Välmående arbetsplats – Vara kommun ska vara en attraktiv och välmående arbetsplats, där alla medarbetare ska känna sig delaktiga och uppskattade och där allas kompetenser tas tillvara och utvecklas. Detta mål är kopplat till arbetsgivarvarumärket och är av vikt för rekrytering samt arbetsmiljö och kultur på arbetsplatsen. Vara kommuns digitala kanaler, särskilt LinkedIn och Instagram, används för att stärka arbetsgivarvarumärket samt att skapa delaktighet och uppskattning för medarbetarna. Detta mål mäts i medarbetarundersökningen som skickas ut vartannat år.
  • Hållbar ekonomi – I Vara kommun är den ekonomiska planeringen långsiktig och strategisk för att skapa förutsättningar för goda livsvillkor för framtida medborgare. Vara kommuns digitala kanaler används för att informera om hur kommunens pengar används. Att kommunicera i digitala kanaler är dessutom det mest hållbara och ekonomiskt fördelaktiga alternativet.

4 Vara kommuns digitala kanaler

4.1 vara.se

Hemsidan vara.se är Vara kommuns primära externa kanal. Det innebär att all information som publiceras i annan kanal eller på annat sätt ska gå att hitta på vara.se, med vissa undantag. Det innebär också att den information som publiceras på vara.se alltid ska vara aktuell, detta är särskilt viktigt vid en kris.

Hemsidan är en servicewebb vilket betyder att det ska finnas information om den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller. På hemsidan ska kommuninvånaren även kunna hitta de handlingar som rör politiska beslut och få insikt i beslutprocessen. Då kanalen inte möjliggör att föra dialog med kommuninvånare och andra intressenter är dess syfte främst att dela information och nyheter från kommunens verksamheter.

4.2 Intranät

Vara kommuns intranät är den primära interna kanalen och hemsidan vänder sig till kommunens medarbetare. På intranätet är samverkan, kommunikation och individanpassade verktyg av stor vikt.

Syftet med kommunens intranät är att det ska stötta verksamheterna och medarbetarna i deras dagliga arbete genom att ge information, möjliggöra för kommunikation, lyfta goda exempel och skapa arbetsverktyg som underlättar i vardagen.

4.3 Facebook

Sociala medier har blivit en allt viktigare kanal för dialog och diskussion med kommuninvånare och andra intressenter. Det mest populära sociala nätverket är Facebook. Enligt rapporten Svenskarna och internet (2020) använder 81 % av Sveriges befolkning Facebook och det är således en etablerad kanal för kontakt med kommuninvånare. Kommunens Facebook-sida ska användas tillsammans med andra kanaler för att nå ut till alla målgrupper.

På Facebook publiceras många olika typer av inlägg. Verksamhetsreportage, samhällsinformation, trivselinformation och störningar för att nämna några. Mediet används även för krisinformation och möjliggör spridning av information på ett snabbt sätt. Facebook är ett forum för dialog där vem som helst kan ställa frågor och lämna synpunkter om kommunens verksamheter.

Syftet med Facebook-sidan är att föra snabb och enkel dialog, informera om vad som händer i kommunens verksamheter och stärka varumärket Vara kommun.

4.4 Instagram

Instagram är en foto- och filmdelningsapp där Vara kommun marknadsförs i bilder. Vara kommuns Instagram-konto används som ett stafettkonto där kommunens verksamheter delar med sig av sin vardag.

Syftet med närvaron på Instagram är att stärka varumärket och arbetsgivarvarumärket Vara kommun samt att visa upp Vara kommun som en attraktiv arbetsgivare.

4.5 LinkedIn

LinkedIn är ett socialt nätverk som fokuserar på arbete och karriär. Användare på LinkedIn agerar utifrån sin yrkesroll. På LinkedIn publicerar kommunen information med arbetsgivaren Vara kommun som avsändare. Det är bland annat information som är kopplad till näringslivet eller lediga jobb, men även sådant som visar att Vara kommun är en attraktiv arbetsgivare och en attraktiv plats att bo, besöka och verka i.

Syftet med närvaron på LinkedIn är att stärka arbetsgivarvarumärket Vara kommun.

4.6 Youtube

Youtube är den internationellt sett största webbplatsen för att dela filmklipp. Vara kommun har ett konto på Youtube där de filmer som produceras publiceras. Syftet med närvaron på Youtube är att ha alla filmer samlade på ett och samma ställe.

4.7 Pressrum

I Vara kommuns pressrum publiceras nyheter och pressmeddelanden från alla Vara kommuns verksamheter, inklusive bolagen. I pressrummet publiceras även längre verksamhetsreportage. Det material som publiceras i pressrummet kan enkelt skickas till lokala, regionala och nationella medier för att få nå en större publik.

Syftet med att publicera material i pressrummet är att få medial uppmärksamhet och stärka varumärket Vara kommun.

4.8 E20-skyltar

Längs med väg E20 finns två stora LED-skyltar placerade i varsin riktning. Skyltarna delas av Vara kommun och Vara Konserthus.

Innehållet på skyltarna ska vara av ett bredare allmänintresse och främst visa saker man kan göra i Vara kommun, exempelvis evenemang, utställningar och utflyktsmål. De används även för krisinformation och annan samhällsinformation.

Riktlinjer för e-post

Riktlinjer för e-post, antagen av KF 2021-04-26, § 4

Riktlinjer för e-post

Gäller från och med: 20 maj 2021
Beslutsinstans: Kommunfullmäktige
Fastställd: 26 april 2021, § 42
Typ av dokument: Riktlinje
Diarienummer: KS 2020/179
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Datum för revidering: –
Dokumentansvarig: Kommunikationschef

Innehållsförteckning

  • Inledning
  • E-post – ett arbetsverktyg
  • Funktionsbrevlåda
  • Individuell brevlåda
  • Öppna och besvara e-post
  • Postöppning vid frånvaro
  • Allmän handling och registrering
  • Vad ska registreras?
  • När blir ett e-postmeddelande en allmän handling?
  • Hur går registreringen till?
  • Gallring av e-post
  • Hantering av personuppgifter
  • Säkerhet
  • Hot och trakasserier
  • Sekretess och känsliga uppgifter
  • Loggning
  • Kommunicera effektivt

Inledning

Vara kommun ska ha hög tillgänglighet för kommunens kunder/brukare
och alltid ge ett gott bemötande. Det innebär bland annat att kommunen
ska vara tillgänglig via e-post. Dessa riktlinjer ska hjälpa alla inom kommunkoncernen att hantera och kommunicera via e-post på ett enhetligt, lagenligt och effektivt sätt.

E-post – ett arbetsverktyg

E-post är de elektroniska handlingar och meddelanden som hanteras i
kommunens e-postsystem. Det är ett verktyg som ska underlätta för
kommunens medarbetare och förtroendevalda att göra sina arbetsuppgifter.
Samtliga medarbetare och förtroendevalda i Vara kommun tilldelas en
kommunal e-postadress. Vara kommun skiljer på två typer av e-postbrevlådor: funktionsbrevlåda och individuell brevlåda.

Funktionsbrevlåda

En funktionsbrevlåda utgör den officiella adressen till en förvaltning, enhet
eller verksamhet som till exempel vara.kommun@vara.se eller
arkivet@vara.se. En funktionsbrevlåda är inte knuten till en speciell person
utan ansvaret för denna delas av flera. Syftet med funktionsbrevlådan är att
kunna ge så hög tillgänglighet och så god service som möjligt.

Kontakten med kommunen via e-post bör i första hand styras till
funktionsbrevlådorna för att förenkla kommunens hantering när det
gäller registrering av allmänna handlingar. E-post som kommer till en
funktionsbrevlåda bör kvitteras via ett autosvar så att den som kontaktar
kommunen vet om att meddelandet mottagits.

Det är även adressen till funktionsbrevlådan som ska anges på webbsidan
eller annan plats där e-postadresser förekommer.

Individuell brevlåda

Den individuella brevlådan är knuten till en enskild person, medarbetare
eller förtroendevald och ska bevakas på samma sätt som en funktionsbrevlåda.

Kommunens e-postsystem är ett arbetsredskap som inte ska användas för
privat bruk.

Öppna och besvara e-post

Det måste alltid finnas en eller flera personer som är ansvariga för att
inkommen e-post dagligen öppnas i kommunens funktionsbrevlådor under
vardagarna. Inkommen e-post ska öppnas vid minst ett tillfälle per dag.
Frågor som inkommer via e-post ska besvaras så snart som möjligt och
senast inom två arbetsdagar.

Som innehavare av en individuell e-postbrevlåda är det den enskildes ansvar
att dagligen öppna och svara på sin e-post och avgöra om något behöver
registreras/diarieföras av den enskilde själv eller vidarebefordras till
registrator.

Postöppning vid frånvaro

Vid frånvaro som till exempel semester och sjukdom får e-postlådan inte
lämnas obevakad. Varje förvaltning har ett ansvar att se till så det finns en
upprättad rutin för hur både funktionsbrevlådor och individuella brevlådor
bevakas vid frånvaro. Det är viktigt att det finns fullmakt för öppnande av
e-post när man av olika anledningar är borta från arbetsplatsen. Chef
ansvarar för att rutiner vid frånvaro finns. När du är borta från arbetet ska
ett autosvar läggas in (se rutin för e-post).

Allmän handling och registrering

För e-post gäller samma regler för offentlighet, sekretess och registrering
som för pappershandlingar. I princip är all inkommande och utgående post
till en myndighet en allmän handling. Enligt lagstiftningen bedöms e-post
som inkommen när den ligger i kommunens server. Grundläggande regler
om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. i tryckfrihetsförordningen. Enligt dessa har var och en rätt att ta del av en handling som
är upprättad hos en myndighet eller är inkommen till myndigheten, en så
kallad allmän handling, förutsatt att den inte omfattas av sekretess. E-postmeddelanden kan därför vid begäran komma att lämnas ut som en
allmän handling och ska enligt lag lämnas ut senast inom två arbetsdagar.

Vad ska registreras?

Huvudregeln är att all inkommande och utgående e-post är allmän handling
och ska därför registreras. Eventuella undantag framgår av kommunens
dokumenthanteringsplan. Meddelanden av liten eller tillfällig betydelse
(koncept/utkast/reklam) behöver aldrig registreras.

När blir ett e-postmeddelande en allmän handling?

Ett e-postmeddelande räknas som ankommet eller upprättat när det har
skickats från eller till annan myndighet, företag eller allmänheten. Det
betyder att e-post som skickas mellan kollegor på samma förvaltning inte
inledningsvis räknas som allmänna handlingar, och ska i de flesta fall inte
registreras. Interna e-postmeddelanden som tillför något viktigt till ett
ärende ska registreras på lämpligt sätt. De blir då upprättade allmänna
handlingar när de registreras. Interna e-postmeddelanden som tillför
sakuppgifter till ett ärende och som varken har registrerats eller gallrats
(kastats), blir allmänna handlingar när ärendet de tillhör är slutbehandlat.

Hur går registreringen till?

Registrering av e-posten ska ske på lämpligt sätt. Om det rör ett centralt
ärende kan registrering ske på olika sätt genom:

  1. diarieföring i kommunens ärendehanteringssystem Evolution
  2. bevarande i personlig akt om det rör en enskild person (till exempel
    barn- och elevakter inom utbildningsverksamheten)
  3. registrering i annat verksamhetssystem som används.

Hur en handling ska registreras framgår vanligtvis i dokumenthanteringsplanen. Vägledning i Evolution fås i dokumentet ”Lathund – diarieföring
och Evolution” som finns på intranätet.

Gallring av e-post

Meddelanden av liten eller tillfällig betydelse (koncept/utkast/reklam) får
rensas från övrig e-post. Interna e-postmeddelanden som inte tillför något
viktigt till ett ärende kan gallras när de är inaktuella. Vid en begäran om att
få ta del av en handling, är det förbjudet att gallra handlingen innan ärendet
om begäran är avslutat (och eventuella beslut har vunnit laga kraft).

Hantering av personuppgifter

E-post innehåller alltid personuppgifter som e-postadress och avsändare.
Det betyder att dataskyddsförordningen gäller för e-post som för all annan
personuppgiftsbehandling. När e-postmeddelandet tagits emot och
hanterats måste en bedömning göras av hur meddelandet och personuppgifterna ska behandlas och vilket rättsligt stöd som finns för den fortsatta
behandlingen.

E-postsystemet bör inte fungera som förvaringsplats för personuppgifter
under en längre tid. Om en bedömning gjorts att uppgifterna ska sparas ska
de flyttas över från e-postsystemet till ett ärende- eller verksamhetssystem.
När detta är gjort kan e-postmeddelandet tas bort.

Säkerhet

Tänk på att iaktta försiktighet med att öppna bifogade filer från okänd
avsändare. Bifogade filer kan innehålla skadlig kod som till exempel virus.
Öppna aldrig en fil eller klicka på en länk om du känner dig osäker.
Kontakta Göliskas servicedesk för råd och hjälp: servicedesk@goliskait.se

Hot och trakasserier

E-postmeddelande med innehåll som uppfattas som hotfullt eller
trakasserande ska sparas av mottagaren då det kan utgöra bevismaterial
vid en eventuell polisanmälan. Närmaste chef ska snarast informeras om
innehållet. Hot och trakasserier ska polisanmälas.

Sekretess och känsliga uppgifter

Känsliga eller sekretessbelagda personuppgifter får inte behandlas eller
sparas i e-postsystemet. Om denna typ av personuppgifter inkommer ska
inte meddelandet vidarebefordras eller besvaras. Skicka aldrig känsliga eller
extra skyddsvärda personuppgifter via e-post, till exempel uppgifter om
någons hälsa, religiösa åskådning, politiska åsikter (undantag gäller rörande
aktiva förtroendevalda) eller andra integritetskänsliga och extra skyddsvärda
uppgifter

Loggning

All e-post är inte allmän handling, men en förteckning eller logg över
inkommen och sänd e-post är alltid en allmän handling. Loggen innehåller
uppgifter om avsändare, mottagare, ärenderubrik, klockslag och datum för
när e-posten skickades. Integritetskänslig eller sekretessbelagd information
ska aldrig skrivas i ärenderubriken eller i e-postmeddelandet. Uppgifterna i
loggen sparas i tre månader även fast e-postmeddelandet raderats från
inkorgen. Det innebär att vid begäran om utlämnande av e-post kan
Göliska IT återskapa e-postmeddelanden tre månader tillbaka i tiden.

Kommunicera effektivt

E-post är en effektiv kommunikationskanal som snabbt når fram till många.
Men flödet av e-post är stort och det finns några saker att tänka på för att
begränsa mängden och underlätta för mottagaren att ta till sig e-postmeddelandet.

  • E-post är bra för kort och enkel information som inte kräver
    förklaringar. När ett snabbt svar behövs eller när något behöver
    diskuteras är ett telefonsamtal eller personligt möte att föredra.
  • Skriv en tydlig rubrik i ämnesraden så att mottagaren förstår vad e-post-meddelandet handlar om.
  • Skriv aldrig känslig information i ärenderaden som till exempel
    personuppgifter.
  • Skicka bara e-post till de som verkligen berörs. Undvik ”svara alla”
    och undvik att skicka kopia om det inte är nödvändigt.
  • Undvik stora grupputskick. Behöver en större grupp nås är det
    bättre att använda intranätet som kommunikationskanal.
  • Undvik att bifoga filer inom organisationen. Använd istället
    samarbetsrummen på intranätet eller andra plattformar som
    mottagaren har tillgång till.
  • Använd klarspråk och en bra ton. Anpassa språket till mottagaren
    och sammanhanget.
  • För att minska stress på grund av mängden e-post: ta bort ljud och
    dialogrutor som annonserar ett nytt meddelande. Kontrollera istället
    e-postbrevlådan på regelbundna tider under dagen.
  • Använd kommunens gemensamma e-postsignatur utan egna tillägg
    (se rutin för e-post).

Har du frågor om e-post, allmänna handlingar och registrering?

Kontakta kansliavdelningen på e-postadress vara.kommun@vara.se

Riktlinjer gällande julbelysning

Riktlinje gällande julbelysning

Sammanträdesprotokoll från den 4 mars 2015 § 58

Beslut

Kommunstyrelsen antar nedanstående riktlinje för kostnadsfördelning mellan
kommunen och föreningar gällande julbelysning
__________

Riktlinje gällande julbelysning

Kommunen finansierar antingen elförbrukning eller lampor till julbelysning.

Bakgrund

Kommunen har tidigare bekostat el till julbelysning, men inte lampor. År 2014
(§ 48) togs ett beslut i Tekniska utskottet att finansiera lampor för julbelysning i
Levene genom pengar ur investeringar för tätortsförbättring/ tätortsvandringar,
under förutsättningen att föreningen i Levene själva bekostade el till julbelysningen.
Däremot ingick inte bidrag till uppsättning av lampor eller dylikt
eftersom detta inte kunde rymmas inom budgeten för tätortsvandringarna.
Utskottet förde en diskussion om kvaliteten på lampor och gav således bidrag
till lampor som borde hålla längre än ”de billigaste”.

Tekniska utskottet tog samtidigt ett principbeslut att kommunen finansierar
antingen el eller lampor till julbelysning.

Kommunstyrelsens behandling

Kommundirektör Gert Norell föredrar ärendet.

Kommunstyrelsen beslutar att använda ordet riktlinjer gällande julbelysning,
istället för policy som förslaget från tekniska utskottet angav.

Riktlinjerna förkortas även till:

Kommunen finansierar antingen elförbrukning eller lampor till
julbelysning

Istället för som tidigare:

Kommunen finansierar antingen elförbrukning eller lampor till
julbelysning. Kommunen finansierar inte armaturer och inte
uppsättning av belysning. Vid finansiering av lampor ska driftkostnaden
(livslängd och elförbrukning) vägas mot investeringskostnad
och kvalitet på lampor, så att man investerar i lampor
med den sammantaget lägsta drift- och investeringskostnaden.

Riktlinje Sociala medier 2016-2019

Riktlinjer – sociala medier

Riktlinjer sociala medier 2016-2019

Antagen av kommundirektör den 18 december 2015

Sociala medier definition

Sociala medier avser aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. De inbjuder till samtal, ibland med många parter, och användarbegreppet omfattar därför alla som är aktiva via ett socialt medium. De är till karaktären kommunikationsvägar snarare än informationsbärare. De är informella, snabba och kan sprida innehåll mycket snabbt

Aktiviteterna kan ta sig uttryck i exempelvis chatfunktioner, diskussionsforum eller bloggar. Exempel på nuvarande externa tjänster för sociala medier är Facebook, Twitter, LinkedIn, YouTube, Bambuser, Flickr och Instagram.

Syfte

Syftet med Vara kommuns bruk av sociala medier är främst att skapa dialog med medborgarna och ytterligare en kanal för att presentera nyheter. Sociala medier är dessutom användbart vid kriskommunikation, rekrytering, varumärkesbyggande och omvärldsbevakning. I sociala medier är det möjligt att nå ut till människor som kommunicerar digitalt men som vanligtvis inte besöker kommunens egen webbplats.

Mål

Allt arbete i kommunen utgår från Vara kommuns styrdokument. Samtliga mål i styrdokumenten följs upp i samband med delårs- och årsrapporter.

Föreliggande riktlinje mäts med utgångspunkt i målen för Lednings- och styrdokumenten – Kommunikation.

Inriktningsmål:
Vara kommuns varumärke ska vårdas och stärkas genom aktiva kommunikationsinsatser internt och externt.

Effektmål:

  • Kommuninvånarna är nöjda med tillgången till information om kommunen och dess verksamheter.

Målet mäts genom en fråga i SCB:s medborgarundersökning som genomförs vart annat år och som lyder ”Hur nöjd är du med tillgången till information om kommunen och dess verksamheter?” Målet anses uppfyllt om 75 procent av respondenterna ger mellanbetyg (5-7) eller höga betyg (8-10) på en tiogradig betygsskala.

Vara kommun och användandet av sociala medier

Informationsverksamheten, 1 (1 Ingår i Tillväxt- och utvecklingsavdelningen) ska utse vilka personer som får använda sociala medier för kommunens räkning. Det ska finnas uppdrag från en chef för att en anställd ska kunna använda sociala medier i tjänsten. När du kommunicerar i din roll som medarbetare i Vara kommun ska det alltid framgå tydligt att det är på myndighetens uppdrag.

Ansökan om verksamheters närvaro på sociala medier lämnas till förvaltningschef för godkännande. Starten ska alltid ske med stöd av och i samråd med informationsverksamheten. (se bilaga 1 för ansökan).

Privata konton på sociala medier ska inte användas. Mejladresser för administration av konton i sociala medier ska inte heller kopplas till personliga mejlkonton. Utifrån Tryckfrihetsförordningen och reglerna om utlämnande av allmänna handlingar ska kommunen ha tillgång till inloggningsuppgifter för konton på sociala medier.

Ansvar

Vara kommun ansvarar för det som publiceras på kommunens sociala medier. Ansvaret omfattar både uppgifter som kommunen själv publicerar men även innehåll som andra publicerar på de officiella kontona.

Konton och behörigheter i sociala medier hanteras centralt av informationsverksamheten eller motsvarande. Informationsverksamheten hjälper till, vägleder och ger konsultativt stöd i frågor som rör användningen av sociala medier.

Informationsverksamheten ser över dessa riktlinjer en gång per år eller vid behov.

Privatperson

Anställdas privata inlägg på nätet är inte allmän handling, men det är viktigt att inte blanda ihop rollerna. Tänk på att inte skriva saker som rör din handläggning eller ditt uppdrag. Eventuell tystnadsplikt gäller även på nätet. Som kommunalt anställd är det viktigt att noga tänka efter vad man skriver på nätet.

Deltar kommunens anställda privat i sociala medier och får en fråga som rör arbetet, bör den anställde uppmana frågeställaren att skicka vidare frågan till Vara kommuns officiella Facebook-sida eller via mejl så att Vara kommun kan registrera den som allmän handling.

Uppträdande på sociala medier

Nedan följer en punktlista över hur administratörer för ett Vara kommunkonto bundet till sociala medier ska uppträda på detta.

  • Var tydlig.
  • Ta ansvar för innehåll, form och språk.
  • Tänk på att kontot alltid representerar Vara kommun.
  • Skaffa dig kunskap om hur sociala medier fungerar.
  • Hitta en bra rutin för aktivitet på kontot.
  • Använd närvaron på webben på ett effektivt sätt.
  • Respektera rättigheter såsom upphovsrätten.
  • Använd ett städat språk som är personligt, men inte privat.

Kommunen som avsändare

Vara kommun ska ha en uppdaterad förteckning på den egna webbplatsen över vilka externa webbplatser som kommunen är aktiv på.

Tydliga kännetecken ska användas för att informera om identiteten när Vara kommun agerar i sociala medier. Så långt det är möjligt ska kommunens grafiska profil följas. Kommunens namn och logotyp ska användas i profilen för användarkonton i sociala medier. Att ange Vara kommuns webbplats, mejladress, telefonnummer och fysiska adress stärker identiteten och trovärdigheten.

I det sociala mediet ska Vara kommun informera om syftet med användningen av tjänsten, vilken typ av kommentarer den är avsedd för samt att inlägg blir allmänna handlingar. Information ska också ges om innehåll som inte får förekomma i kommentarerna och åtgärder vid överträdelser. Användare bör uppmanas att anmäla kommentarer som kan vara i strid med dels personuppgiftslagen, dels med tjänsteleverantörens användarvillkor.

Information till medborgarna ska inte tillhandahållas i bara en specifik kanal. Till exempel ska inte inbjudan och anmälan till ett möte enbart ske genom sociala medier eftersom det utesluter grupper som inte använder sociala medier.

Hantering av inkomna handlingar, svar, kommentarer och synpunkter

När Vara kommun använder sociala medier har kommunen skyldighet att ta hand om de frågor som ställs.

Uppsikt över inlägg i det sociala mediet ska ske dagligen under arbetsdagar. Om olagligt eller olämpligt innehåll tidigare har förekommit bör uppsikten ske tätare.

Frågor ska besvaras korrekt av den som har kunskap. Svaret ska i första hand ges i det sociala mediet där frågan ställdes. I vissa fall kan frågan komma att besvaras i Vara kommuns forum BättreVara. I dessa fall ska avsändaren meddelas detta.

Frågor eller synpunkter om specifika ärenden vidarebefordra till rätt person/förvaltning. Tala dessutom i det sociala mediet om för avsändaren vart ärendet förts och hur personen kan följa sitt ärende.

Personuppgiftslagen

I regel måste lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor tillämpas när en myndighet använder sociala medier. En myndighets ansvar för personuppgifter i sociala medier beror på utformningen av den sociala medietjänsten och att de sociala medierna ständigt utvecklas och förändras.

I sociala medietjänster där Vara kommun kan moderera och påverka vad andra publicerar (till exempel Facebook och bloggar) är kommunen ansvarig för personuppgifter både som andra publicerar och som kommunen själv publicerar. För tjänster där kommunen inte kan påverka andras inlägg (till exempel Twitter) blir kommunen inte ansvarig för personuppgifter som andra publicerar. Även den besökare som skrivit en kommentar i det sociala mediet har ansvar för vad den själv har skrivit.

Allmän handling

De inlägg som Vara kommun gör i sociala medier och som utomstående gör i dialog med myndigheten blir allmänna handlingar. Inlägg på det sociala mediet ska arkiveras regelbundet i enlighet med kommunens dokumenthanteringsplan.

Olämpligt eller olagligt innehåll

Sekretessbelagda uppgifter får inte förekomma i inlägg i sociala medier som Vara kommun ansvarar för. Dessa ska, i enlighet med dokumenthanteringsplanen, omedelbart tas bort från mediet. Ärenden som rör enskilda personers ekonomiska eller personliga förhållanden ska styras bort från sociala medier. Olagligt eller olämpligt innehåll ska skyndsamt raderas eller avpubliceras. Gallringsbeslut och diarieföring krävs vid borttagande av inlägg och kommentarer.

I det sociala mediet ska Vara kommun anslå att användarna inte får göra inlägg som innehåller

  • förtal, personliga angrepp eller kränkande bilder eller uppgifter
  • uppvigling, hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
  • olagligt material
  • svordomar eller obscena ord
  • upphovsrättsintrång eller intrång i andra rättigheter som skyddas i 5 kap. upphovsrättslagen
  • pornografi
  • personuppgifter
  • spam och annan marknadsföring

Sekretessbelagda inlägg/handlingar

Sekretessbelagda handlingar får inte förekomma på sociala medier. Inlägg som kan omfattas av sekretess ska plockas bort, där det är möjligt, och registreras hos respektive nämnd.

Följande saker indikerar att det kan vara en sekretessbelagd handling:

  • Personuppgifter förekommer.
  • Känsliga uppgifter som rör privatpersoners liv.

Bilder

Tänk på att inte publicera bilder på barn under 16 år utan vårdnadshavares godkännande.

Avsluta ett konto

Innan kontot avslutas ska du kontakta din chef och informationsverksamheten. Berätta på kontot att det kommer att avslutas och tacka för alla inlägg. Informationsverksamheten tar en skärmdump av kontot innan det avslutas.

Riktlinjer IT-säkerhet för användare

IT-säkerhet-för-användare

Riktlinje för styrdokument

Riktlinje för styrdokument

Riktlinje för styrdokument

Antagen av kommunfullmäktige den 16 december 2019 § 115

Innehållsförteckning

Övergripande styrdokument
Mål och framgångsfaktorer
Strategisk plan och budget
Reglemente, bolagsordning och ägardirektiv
Delegationsordning
Övriga styrdokument
Styrdokument – benämning och innehåll
Styrdokument och beslutsnivå
Strategi
Program
Plan
Policy
Riktlinjer
Regler
Rutiner
Arbetsplaner
Tabell över styrande dokument
Checklista vid framtagande av nya styrdokument

Övergripande styrdokument

Mål och framgångsfaktorer

Övergripande mål och framgångsfaktorer beslutas av kommunfullmäktige och antas för en period om fyra år. Övergripande mål bryts ner av varje nämnd och bolagsstyrelse till specifika mål för verksamheten. Målen anger politikernas övergripande riktning avseende organisationens styrning. Målen följs upp årlig-en i samband med delårsrapport per den sista augusti och årsredovisning. Framgångsfaktorer anger områden eller förhållningssätt som är viktiga för ökad måluppfyllelse.

Strategisk plan och budget

Budgeten antas varje år och omfattar även en ekonomisk verksamhetsplan för de nästkommande tre åren. Budgeten presenteras tillsammans med verksam-hetens mål i dokumentet Strategisk plan och budget (SPB). Dokumentet är även yttersta styrdokumentet för fullmäktige för att ge nämnder och styrelser en övergripande politisk inriktning och dess ekonomiska ramar.

Reglemente, bolagsordning och ägardirektiv

Kommunfullmäktige har övergripande ansvar för hela kommunens organisat-ion. Genom reglementet delegerar kommunfullmäktige ansvar, befogenheter och uppgifter till nämnderna.

Kommunfullmäktige beslutar även om bolagsordningar och ägardirektiv till de helägda kommunala bolagen.

Delegationsordning

Utifrån det av kommunfullmäktige antagna reglementet har kommunstyrelsen och respektive nämnd det fulla ansvaret för den verksamhet och de beslut som ska fattas. För att effektivisera beslutsprocessen och fördela beslutsmandatet inom verksamheten antar nämnderna varsin delegationsordning.

Delegationsordningen reglerar vilka befattningshavare som har rätt att fatta beslut på kommunstyrelsens eller nämndens vägnar.

Övriga styrdokument

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnderna kan även styra för-valtningarnas verksamhet genom att anta ytterligare styrdokument. Dessa kan innehålla värderingar och grunder för handlande, långsiktig inriktning, fördel-ning av resurser och mål för verksamheten samt specifika program där det klargörs vad man ska uppnå inom ett bredare område och inom en viss tid.

Styrdokument – benämning och innehåll

Styrdokument kan delas in i tre kategorier.

Den ena kategorin är dokument som anger hur kommunen ska agera för att nå ett visst resultat (Strategi, program, plan).

Den andra kategorin är dokument som anger hur organisationen ska möta givna situationer (policy, riktlinjer, regler).

Den tredje kategorin reglerar dokument som beslutas på tjänstemannanivå och anger mer detaljerade handfasta råd i givna situationer eller en konkretisering av politisk målsättning (rutiner och arbetsplaner).

Styrdokument och beslutsnivå

Om styrdokumenten omfattar flera verksamhetsområden och därmed påverkar flera olika nämnder eller på annat sätt är kommunövergripande så ska kom-munfullmäktige besluta om styrdokumentet.

Det är därför inte möjligt att ange en faktisk beslutsnivå för respektive styrdo-kument, då beslutsinstans behöver avgöras i det enskilda fallet. Utgångspunk-ten är att strategi och policy bör vara så kommunövergripande att de därför ska beslutas av kommunfullmäktige medan planer och riktlinjer kan vara mer handfasta instruktioner och kan beslutas av respektive nämnd.

Rutiner enbart innehållande praktiska rekommendationer av verkställighet bes-lutas på tjänstemannanivå.

Enhetschef har rätt att besluta om rutiner som enbart avser den egna verksam-heten. Är flera enheters verksamheter berörda ska beslut fattas av verksam-hetschef eller förvaltningschef. Förvaltningsövergripande rutiner ska beslutas av kommundirektör.

Strategi

En strategi fastslår ett vägval och pekar ut en handlingsriktning och långsiktiga mål för verksamheten inom större områden/frågor. Strategin ska ange vilka inriktningar som är viktigast för kommunens verksamheter och ska peka ut de verksamhetsområden och avgörande val som är viktigast för att nå dit.

Program

Ett program är ett styrande dokument som ska bidra till att uppfylla visionen och/eller budgeten (strategisk plan och budget). Programmet klargör vad som ska uppnås inom ett visst område.
Programmet tar inte ställning till hur saker ska uppnås, prioriteras eller utföras.

Plan

En plan ska fungera som en instruktion över de initiativ som ska tas. Planen ger direktiv till både nämnder och förvaltningar att utföra olika saker och en plan ska även ange en tidplan. Planen har sin utgångspunkt i att besvara frå-gorna vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska genomföras.

Policy

I ett policydokument fastslår kommunen grunder och värderingar som ska styra arbetet inom ett avgränsat område. En policy definierar principer eller fastslår en inriktning, men innehåller inte några tidsplaner eller kostnadsberäk-ningar. En policy i sig kan vara grunden för att sedan utfärda exempelvis rikt-linjer eller regler inom dess område.

Riktlinjer

Riktlinjer kan betraktas som en slags handbok och anger ramarna för hand-lingsutrymme i en viss fråga. Riktlinjer kan ange både vad som ska uppnås och hur det ska uppnås. Riktlinjer kan vara inriktade på metod och rekommendera vissa tillvägagångssätt.

Regler

Regler anger absoluta normer för agerande. Reglernas roll är att sätta gränser och förbjuda beteenden. Regler gäller tillsvidare men bör ses över regelbundet.

Rutiner

Rutiner anger detaljerade instruktioner om verkställighet och kan exempelvis avse verkställigheten av politiskt beslutade riktlinjer eller andra styrdokument. Rutiner kan även bestå av rutinbeskrivningar för handläggning av lagstyrda ärenden.

Arbetsplaner

En arbetsplan ska arbetas fram på varje enhet tillsammans med medarbetare och beslutas av verksamhets- eller förvaltningschef. I arbetsplanen ska det framgå hur enheten ska arbeta under året för att bidra till att såväl nämndspecifika som övergripande mål nås.

Tabell över styrande dokument

  • Dokumenttyp – styrande övergripande:

Strategisk plan och budget

Beskrivning: Resursfördelning och planering av verksamheten

  • Dokumenttyp – dokument som talar om hur kommunen ska agera för att nå ett visst resultat:

Strategi

Beskrivning: Pekar ut ett vägval/handlingsinriktning

Program

Beskrivning: Klargör vad som ska uppnås inom ett visst område

Plan

Beskrivning: Ska besvara frågorna Vad? När? Vem?

  • Dokument som talar om hur organisationerna ska agera i givna situationer.

Policy

Beskrivning: Fastslår grund och värdering inom ett visst område

Riktlinjer

Beskrivning: Ram för handlingsutrymme inom en viss fråga

Regler

Beskrivning: Sätter gränser och förbjuder beteenden

  • Dokument på tjänstemannanivå

Rutiner

Beskrivning: Detaljerade instruktioner om verkställighet
Kan dels vara ett komplement till politiskt styrdokument dels en rutinbeskrivning för handläggning av lagstyrda ärenden.

Arbetsplan

Beskrivning: Detaljerad plan för att konkretisera hur enheten ska arbeta för att uppnå poli-tiska målsättningar.

Checklista vid framtagande av nya styrdokument

Tänk på nedanstående punkter både innan och under framtagandet av nya styrdokument eller vid revidering av befintliga:

  1. Behövs ett nytt styrdokument?
  • Vilken lagstiftning inklusive förarbeten finns redan på området?
  • Vilka styrdokument finns sedan tidigare på området?

Om svaret på fråga 1 är Ja:

  • 2. Vilken typ av styrdokument ska tas fram och vilken instans ska fatta beslut?
  • 3. Är styrdokumentets innehåll förenligt med vision och övergripande mål?
  • 4. Hur samspelar styrdokumentet med befintliga styrdokument inom an-gränsande områden?
  • Finns det andra styrdokument som ska upphävas när det nya antas?
  • Finns det behov av att revidera andra styrdokument på grund av det nya styrdokumentet
  • 5. Vad ska styrdokumentet heta? I vissa fall reglerar lagstiftning att kommunen ska en ”plan”, ”riktlinje” eller ”styrdokument” för olika områden. Det innebär inte att styrdokumentet måste heta just ”plan”, ”riktlinje” eller ”styrdokument” utan kommunen har fritt att namnge dokumentet utifrån antagen riktlinje för styrdokument.
  • 6. Hur länge ska styrdokumentet gälla?
  • 7. Hur ska styrdokumentet implementeras och följas upp?
  • 8. Vem äger styrdokumentet? Dvs, vilken funktion ansvarar för implementering, uppföljning och revidering
  • 9. Skriv kort och tydlig! Gör dokumentet enkelt och lättläst!

Riktlinje för trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetspolicy

Riktlinjer för trafiksäkerhet

När vi reser i tjänst ska vi vara goda ambassadörer för Vara kommun, vilket innebär att vi tar ansvar för att uppträda i enlighet med vår värdegrund och samhällets vedertagna normer. Vi ska planera våra resor så att de blir så säkra, miljövänliga och kostnadseffektiva som möjligt.

Syftet med policyn är att resor i tjänsten ska ske på ett trafiksäkert sätt.

Före resa i tjänst

Före varje tjänsteresa, pröva om den är nödvändig eller om den kan ersättas med till exempel videokonferens. Planera resan så att det blir så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt. GPS-utrustning eller liknande ska ställas in när fordonet står still.

Trafiksäkert

Vid framförande av bil och cykel ska ett trafiksäkert och omdömesfullt beteende tillämpas i trafiken.

Upphandlade bilar ska:

  • Uppfylla säkerhetskraven för minst fyra stjärnor vid provning enligt Euro NCAP.
  • Trepunktsbälte på minst fyra platser
  • Nackskydd fram och bak
  • ABS-bromsar
  • Antisladdsystem
  • Antispinnsystem
  • Luftkonditionering

Upphandlade bussresor för skolskjuts ska:

  • Uppfylla Miljö- och trafiksäkerhetskrav för skolskjutsar i Vara kommun (se bilaga 1).

Som förare ska vi:

  • Använd bilbälte var vi än sitter i bilen.
  • Överväga externa faktorers påverkan på tidsplanering och vägval innan resan påbörjas. Tillräcklig tid ska avsättas för raster, trafikproblem, mörkerkörning samt problem orsakade av dålig väderlek.
  • Kontrollera att belysningen fungerar.
  • Följ gällande lagar och regler för trafikanter, exempelvis parkeringsregler och hastighetsbegränsningar
  • Genom vårt körsätt och vårt övriga beteende uppträda som en förebild i trafiken. Visa hänsyn till och samarbeta med övriga trafikanter.
  • Alltid tillämpa 3-sekundersregeln; dvs. håll alltid ett minsta avstånd till framförvarande om tre sekunder.
  • Använda handsfreeutrustning vid mobiltelefoni.
  • Rapportera alla tillbud och olyckor till närmsta chef så snart som möjligt.
  • Iaktta att Nolltolerans gäller avseende alkohol och droger.

I taxi:

  • Använda säkerhetsbälte var du än sitter i bilen.
  • Om färden inte sker på ett trafiksäkert sätt, ska resan reklameras hos taxibolaget.

Cyklande:

  • Använd cykelhjälm.
  • Använd de cykelvägar som finns.
  • Använd alltid cykelbelysning vid mörkerkörning.

Gående:

  • Gå på vänster sida av vägen eller på gångbana om sådan finns.
  • Bär reflex under den mörka delen av dygnet

Egen bil:

  • Egen bil i tjänsten bör undvikas i största möjliga utsträckning.
  • Vid användning av privat bil i tjänst gäller förarens egen bilförsäkring.

Gert Norell, Kommundirektör

Bilaga 1

Miljö och trafiksäkerhetskrav för skolskjutsar i Vara kommun

Innehåll:

A. Obligatoriska krav (som skall vara uppfyllda när anbudet lämnas)
B. Utförandevillkor (som måste vara uppfyllda när tjänsten utförs)

A. Obligatoriska krav

A.1 Ansvariga personer

  1. Anbudsgivaren skall namnge en person som ansvarar för leverantörens miljöåtaganden i anbudet.
  2. Anbudsgivaren skall namnge en person som ansvarar för leverantörens trafiksäkerhetsåtaganden i anbudet.

B. Utförandevillkor

Utöver alla förekommande lagkrav för skolskjuts skall leverantören i anbudet åta sig att uppfylla följande krav under hela avtalstiden.

Bussar

1

Fordon som används för skolskjutstrafik måste ha sittplatser till samtliga elever. I anbudet skall antalet sittplatser anges för offererat fordon. Det åligger leverantören att anmäla till beställaren om elever blir utan sittplats. Om sittplatser finns över skall kommunen äga rätt att fylla upp antalet åkande utan extra kostnad om det kan ske utan att körsträckan berörs. Skolskjutsar, som i mån av plats är öppna för allmänheten, skall gå enligt turlista.

2

Fordonen får ha en högsta ålder om 12 år räknat från första registreringsdatum. Leverantören har att inför varje nytt läsår och senast den 1 augusti lämna redovisning av de fordon som denne avser att använda under kommande läsår. Fordonens ålder beräknas per den 1 augusti. Åldern uträknas i månader med utgångspunkt från det datum, enligt Vägverkets uppgifter, fordonet tagits i trafik första gången. Påbörjad månad räknas som hel månad. Uppfyller leverantörens fordon de ställda ålderskraven skall detta gälla för hela kommande läsåret.

3

Samtliga fordon måste vara utrustade med:

  • Alkolås
  • Första hjälpen-utrustning
  • Reflekterande skyddsväst
  • Handlampa
  • Mobiltelefon försedd med s k handsfree. Telefonnummer meddelas rektor och skolskjutsansvarig vid terminens början.
  • Säkerhetsbälten
  • Bältesskära
  • Glashammare
  • Skolskjutsskylt

4

Högsta möjliga miljöklass på drivmedel som finns kommersiellt tillgängligt på aktuell plats skall användas. Vid brist på MK1-diesel skall denna i första hand användas på äldre fordon (Euro III och äldre).

5

Vid nyanskaffning av däck, inklusive regummering, godtas bara däck med slitbanegummi som är fritt från märkningspliktig olja enligt EU:s klassificerings- och märkningskriterier(67/548/EEC med tillägg) såvida inte leverantören kan visa att sådana däck avsedda för denaktuella fordonstypen inte finns på marknaden.

Bussar – nyinförskaffningar under avtalstiden

6

Vid nyanskaffning av bussar under avtalstiden måste varje ny buss (inklusive nyinköpta begagnade bussar) som används för uppdraget:

  • uppfylla kraven för Euro IV
  • vara utrustad med kupéluftfilter för friskluftsintag
  • vara utrustad på samtliga platser med säkerhetsbälten godkända enligt bältesdirektivet
  • ha dörrar med klämskydd
  • vara försedd med färdskrivare alternativt med färddator som registrerar och lagrar data om högsta hastighet, genomsnittshastighet, kraftiga inbromsningar m.m.

Besiktning, underhåll och skötsel av fordon

7

Bussar äldre än 1 år måste genomgå besiktning av bromssystemet med godkänt resultat en gång per halvår hos Svensk Bilprovning eller annan ackrediterad fordonsbesiktning. Det skall dokumenteras att bromskontroll har skett och redovisas utan anmodan till skolskjutsansvarig genom kopia av intyg.

8.

Inre städning och yttre tvätt måste ske i tillräcklig omfattning för att hålla fordonen snygga och rena. Dammsugning av stolklädsel och våttorkning måste ske regelbundet.

Förare

9.

Leverantören måste försäkra sig om att alla förare som berörs av avtalet har behörighet för de fordon och den trafik som berörs av avtalet.

10.

Antalet förare som används för uppdraget skall vara begränsat så att varje förare skall ha god uppfattning om färdväg, hållplatser och vilka elever som skall åka med på turen.

11.

Förare måste vid transport bära vårdad klädsel samt namnbricka innehållande minst förarens förnamn.

12.

Förarna måste ha tillräcklig kunskap i svenska språket, motsvarande SFI nivå C, för att utan problem kunna utföra sitt arbete.

13.

Förarna måste dels ha kunskap och kännedom om de särskilda servicekrav som dessa transporter ställer, dels ha god lokalkännedom.

14.

Föraren svarar för ordningen i sina fordon och för ordningen vid på- och avstigning från fordonet samt om elev behöver handledning i anslutning till hållplats.

15.

För samtliga elever som reser med skjutsar som omfattas av den årliga beställningen av ordinarie skjutsar skall leverantören en gång per läsår anordna övningar i hur man skall bete sig vid olycka eller brand. Övningarna skall genomföras under läsårets sex första veckor.

16.

Leverantören måste ha rutiner för att försäkra sig om att tjänstgörande förare inte är påverkade så att de kan dömas för rattonykterhet/rattfylla. Observera att kravet på alkolås innebär att risken för rattfylla p. g. a. alkoholpåverkan minskar, men att övriga ämnen som påverkar körförmågan inte fångas upp av alkolås.

17.

För förare äldre än 65 år krävs godkänd läkarundersökning avseende ansökan om körkort (alla kategorier) som inte är äldre än ett år.

18.

Föraren måste använda handsfreefunktionen vid utnyttjande av mobiltelefonen.

19.

Föraren skall se till att alla passagerare under 15 år använder bälten. Föraren måste uppmana passagerare över 15 år att använda bältena.

20.

Samtliga förare som används för fullgörande av ingånget avtal bör senast inom 6 månader från det att avtalet trätt ikraft ha genomgått praktisk utbildning i första hjälpen eller hjärtlungräddning (minimikrav Röda Korsets grundutbildning eller liknande). För förare som redan genomgått sådan utbildning måste intyg finnas som visar att utbildningen innehöll både teoretiska och praktiska moment och att den ägde rum för högst 2 år sedan.

21.

Leverantören är skyldig att stänga av förare från vidare transportuppdrag som omfattas av avtalet om föraren dragit på sig upprepade påpekanden om brister i transportens utförande och/eller det personliga uppträdandet och tillrättavisningar inte har lett till rättelse.

Övriga kontraktsvillkor

22.

Transporterna skall utföras med tillförlitlighet och tidspassning. Problem med otillräckliga körtider eller liknande som kan äventyra trafiksäkerheten, eller svårigheter med tidspassning på grund av för snäv tidtabell måste snarast påtalas för
skolskjutsansvarig. Transporterna skall utföras på ett trafiksäkert sätt under hela körsträckan, vilket innebär att förare skall tillse att elever kan stiga på eller av fordonet på ett trafiksäkert sätt.

Leverantören åläggs ett ansvar att meddela kommunen om t ex hållplatser är olämpligt placerade eller vägar är att anse som trafikfarliga för denna typ av transporter. Leverantören skall dessutom inkomma med förslag till eventuella förbättringar och på det sättet medverka till att utveckla skolskjutsverksamheten.

23.

Leverantören skall inneha erforderliga tillstånd för fordonen och för den trafik som skall bedrivas med dem. Kopia av registreringsbevis/besiktningsinstrument, trafikförsäkring, besiktningsprotokoll skall tillsändas köparen senast 1 augusti respektive år. Byts fordon ut under avtalstiden skall motsvarande handlingar tillsändas köparen.

24.

Behöver leverantören byta fordon av annat skäl än att fler elever än planerat behöver skjuts på turen skall offererat pris gälla.

Riktlinjer Telefoni

Riktlinjer-Telefoni

Riktlinjer Telefoni

Antagen av kommundirektören den 1 december 2013

Innehållsförteckning

Telefoni
Bakgrund
Inledning
Ansvar
Chefens ansvar
Anställds ansvar
Hänvisning
Hänvisning kan göras på tre olika sätt
Behovskriterier
Avgörande för mobila anknytningar
Svarspolicy
Samtal
Mobil datatrafik/mobilt bredband
Säkerhet
Viktigt att tänka på

Bakgrund

Tydliga riktlinjer för telefoni är en del i kommunens styrnings- och kvalitets-process som ska bidra till en hög servicenivå och ett gott bemötande för kunder/brukare. Riktlinjerna utgör ett konkretiserande av kommunens styrande dokument för telefoni, vilka är; lednings- och styrdokument avseende kommunikation, säkerhet, personal och kvalitet.

Lednings- och styrdokument avseende kommunikation:

Dokumentet redogör för kommunens viljeinrikting och mål avseende hur arbetet med kommunikation ska bedrivas internt och externt. Det är viktigt att kommunens invånare känner till vilken service kommunen kan erbjuda.

Lednings- och styrdokument avseende säkerhet:

Dokumentet behandlar bl.a. kommunens viljeinrikting och mål för informat-ionssäkerhet, vilket avser de åtgärder som vidtas för att hindra obehörig åtkomst till information med avseende på sekretess och personlig integritet.

Lednings- och styrdokument avseende personal:

Dokumentet behandlar bl.a. kommunens förväntningar på personalen. Kvaliteten i vår verksamhet bedöms utifrån brukarnas upplevelser. I tjänsteskapande verksamheter som kommunen till största delen är, grundar sig brukarnas kvali-tetsupplevelser på ett antal faktorer vid varje personligt möte. Sättet att bemöta kund/brukare och kollegor är en central faktor i dessa möten.

Lednings- och styrdokument avseende kvalitet:

Dokumentet redogör för kommunens viljeinriktning och mål avseende ser-vicenivå och kvalitet. Utgångspunkten för all verksamhet inom Vara kommun är att tillhandahålla en kommunal service av hög kvalitet där kunden/brukaren är i centrum.

Inledning

Målet med kommunens telefoniriktlinjer är att förbättra kommunikationen med medborgarna och göra de anställda mer tillgängliga. Verksamheterna ska ha kunden/brukaren i fokus.

Riktlinjerna omfattar både fast och mobil telefoni.

Syftet är att höja servicegraden. Våra kunder/brukare ska uppleva att det är lätt att komma i kontakt med kommunen och att de får ett bra bemötande.

Med väl förankrade och fullföljda riktlinjer kan en högre servicenivå hållas.

Ansvar

Alla anställda inom kommunen tar ansvar för att dessa anvisningar och rutiner följs.

Chefens ansvar

  • Förändringar på arbetsplatsen ska i god tid anmälas till växeln, t ex vid nyanställning eller organisationsförändringar. Chefen ska informera växeln om vilka ärenden/arbetsområden personalen handlägger.
  • Beställer och avbeställer anknytningar samt abonnemang till mobiltele-fon via IT-avdelningen.
  • Att telefonen är hänvisad när någon medarbetare är sjuk

Anställds ansvar

  • Inkomna samtal besvaras snarast.
  • Ring upp den som lämnat meddelande i röstbrevlådan eller via e-post snarast.
  • Vid behov uppdatera sina uppgifter i hänvisningssystemet eller via växeln.
  • Vid frånvaro ska telefonen alltid hänvisas.
  • Privata samtal under arbetstid bör undvikas.

Hänvisning

Alla telefoner ska alltid hänvisas så att växeln kan lämna korrekt information. Det är viktigt att vi har god tillgänglighet och inte hänvisar via telefonen mer tid än nödvändigt. Av denna anledning bör alla planerade möten läggas in i hänvisningssystemet senast samma morgon.

De personer som har egen anknytning ska ha röstbrevlådan aktiverad (manual finns på Insidan). Eventuella undantag beslutas av chef.

När särskilda telefontider tillämpas får telefonen inte stängas av eller lämnas obevakad. Det ska också framgå klart på hemsidan vilka telefontiderna är.

Hänvisning kan göras på tre olika sätt.

  • Via webbhänvisningssystemet. Du loggar in via Insidan med användar-namn (telefonnummer) och lösenord.
  • Den som använder kalanderkoppling lägger in egen frånvaro i sin digi-tala kalender som sedan överförs till hänvisningssystemet automatiskt. För att kopplingen ska bli rätt är det viktigt att skriva in rätt kod i digi-tal kalender. Manual för koder finns på Insidan.
  • Genom att knappa in hänvisningskoder på telefonen eller ringa auto-matisk telefonist (31818). Manualer finns på Insidan.

Behovskriterier

Det är arbetsuppgifterna som avgör vilken typ av telefonilösning de anställda ska ha. Ansvarig chef bedömer utifrån nedan angivna behovskriterier vilken lösning som passar. IT-avdelningen kan bistå med råd.

Avgörande för mobila anknytningar:

  • Arbetsuppgifter förenade med höga krav på tillgänglighet.
  • Arbetsuppgifter förenade med höga krav på rörlighet.
  • Arbetsuppgifternas karaktär.

Val av teknik och tjänster görs med utgångspunkt från ovanstående behov och bedömd effekt. Med tjänster menas e-post, internet mm. Om anställningen avslutas skall utrustningen återlämnas. Det är inte tillåtet att använda kommunens SIM-kort i privata mobiltelefoner. Det är inte heller tillåtet att synkronisera privata enheter mot kommunens e-post.

Svarspolicy

  • Alla anställda ska svara med sitt namn och sin avdelning.
  • Anknytningen ska alltid hänvisas i kommunens hänvisningssystem när svarsmöjlighet saknas. De som vill kan tala in ett personligt med-delande.
    Den som har mobil anknytning ska använda sitt fasta nummer som sitt officiella telefonnummer.
  • Attityden ska vara serviceinriktad och positiv.

Samtal

Samtal med känslig information ska inte hållas i offentliga miljöer. Samtal är inte lämpliga att hållas i stressade och bullriga miljöer, be den du talar med att få återkomma senare.

Använd inte telefonen för betaltjänster/betalsamtal annat än om det är god-känt av närmaste chef.

Direkt vidarekoppling till ett externt nummer medför kostnader i form av sam-talsavgifter. Direkt vidarekoppling ska endast ske till interna nummer. Du får inte använda telefonen när du reser utomlands om inte närmaste chef har god-känt det.

Mobil datatrafik/mobilt bredband

All datatrafik är avgiftsbelagd. Den anställde ska komma överens med chef i vilken omfattning mobil datatrafik får användas. Datatrafik i utlandet ska helt undvikas eftersom det ofta är förenat med höga kostnader. Undvik att använda okända trådlösa WiFi-nät. Undvik att öppna sms/mms eller länkar i e-post från okända användare.

Säkerhet

Mobiltelefoner ska alltid förvaras säkert eller under uppsikt med tanke på att de är stöldbegärliga. För att undvika att obehöriga får tillgång till den information som finns i telefonen (sms, e-post och kontakter) ska PIN-kod och skärmlås alltid finnas på alla mobiltelefoner. Meddela IT-avdelningen omedelbart vid förlust av mobiltelefonen.

Undvik att samtala i mobilen under bilkörning. För bästa säkerhet stanna bilen vid lämplig plats för samtal. Om samtal ändå måste genomföras under bilkörning – använd headset/handsfree.

Viktigt att tänka på:

Ett meddelande i röstbrevlåda eller mobilsvar kan vara en allmän handling. Om innehållet gäller ett ärende eller annan fråga som myndigheten ansvarar för ska det dokumenteras i en tjänsteanteckning.

Riktlinjer vid resa till tjänsten - för förtroendevalda och medarbetare

Riktlinjer Resa i tjänsten

Före resa i tjänst

Före varje tjänsteresa, pröva om den är nödvändig eller om den kan ersättas med till exempel videokonferens. Planera resan så att det blir så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt.

Trafiksäkert

Vid framförande av bil och cykel ska ett trafiksäkert och omdömesfullt beteende tillämpas i trafiken. Det gäller till exempel att anpassa hastighet och körstil efter rådande omständigheter. Föraren bör undvika att tala i telefon under färd, om detta inte går ska handsfreeutrustning användas. GPS-utrustning eller liknande ska ställas in när fordonet står still. Nolltolerans avseende alkohol och droger gäller. Cyklister ska använda cykelhjälm.

Kommunens fordonspark ska hålla en hög säkerhetsprestanda.

Kostnadseffektivt

Transportmedel väljs i prioriteringsordningen kollektiva färdmedel (tåg, buss), leasingbil (tjänstebil), egen bil (efter godkännande från chef), hyrbil. Där så är möjligt ska cykel användas i första hand. Flyg får endast väljas om det utgör det enda tidsmässigt realistiska alternativet för uppdragets genomförande.
För kollektiva färdmedel väljs billigaste biljett, motsvarande andra klass.

Vi tillämpar samåkning där det går och vid övernattning sker det, så långt som är möjligt, i dubbel- och trippelrum.

Miljövänligt

Trafiken är den enskilt mest miljöbelastande sektorn och bidrar till en rad allvarliga miljöproblem som växthuseffekt, försurning, övergödning, samt luftföroreningar och buller. Därför ska vi genom aktiva val av färdmedel minska vår miljöbelastning.
Kommunens fordonspark ska hålla hög miljöprestanda.

Ansvar

När du reser i tjänsten representerar du Vara kommun och ska därför uppträda som en god ambassadör för kommunen. Det innebär att det ställs extra höga krav på ett ansvarsfullt beteende, t ex i trafiken när du kör en tjänstebil. Visa hänsyn och iaktta gällande regler och förordningar. Kommunen står inte för eventuell påföljd (böter, etc) till följd av överträdelser, utan det drabbar den enskilde som gjort överträdelsen.

Traktamente

Traktamente är en ersättning som arbetsgivare betalar ut till sina anställda vid tjänsteresor. Traktamentet ska täcka de ökade levnadskostnaderna under tjänsteresan, dvs. utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter. Man måste redovisa på reseräkning i de fall då arbetsgivaren/arrangören bekostat förtäring, vilket i så fall reducerar traktamentet.

Det krävs alltid minst en övernattning för att arbetsgivaren ska kunna betala ut skattefritt traktamente. Det krävs också att den anställde reser till en plats som ligger mer än 50 kilometer från hans eller hennes vanliga arbetsplats och mer än 50 kilometer från bostaden.

Inrikes förrättning

Regler för rätt till traktamente för flerdygnsförrättning, samt traktamentsbeloppens storlek framgår av lönekollektivavtal TRAKT. (Länk)

Endagsförrättning berättigar inte till traktamente.

Utrikes förrättning

Traktamente för utrikes förrättning utgår enligt RSVs riktlinjer eller lokal överenskommelse.

Arbetstagare har rätt till färdtidsersättning enligt kollektivavtal (AB § 24).

För tid som åtgår till tjänsteresa inrikes utanför ordinarie verksamhetsort och som sker utanför ordinarie arbetstid ersättes tid överstigande 30 minuter. Färdtiden summeras per kalendervecka och avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

Ersättningens storlek framgår av A

Färdtidsersättning

B § 24 mom 2. För att erhålla färdtidsersättning skall färdtiden redovisas på blanketten ”Traktamentsersättning” som finns på intranätet. Blanketten ska attesteras av behörig chef och insändas till lönekontoret.

Utrikes resa i tjänsten berättigar inte till färdtidsersättning.

Tjänstebil eller egen bil

Tjänstebil

Vid resor i tjänsten som företas med bil ska alltid tjänstebil väljas i första hand. Tjänstebil får ej användas för privat bruk. Det innebär bland annat att det inte är tillåtet att ta med tjänstebilen hem under natten före en tjänsteresa. Undantag kan beviljas i enstaka fall av inte praktiska och miljömässiga skäl. Sådant undantag beviljas av närmaste chef. Av skattetekniska skäl kan undantag beviljas max 10 gånger per år.

Minibussar får endast köras av den som har D-körkort eller som har genomgått en av kommunen särskilt anvisad utbildning.

Egen bil

I de fall en kommunbil inte är tillgänglig, samt att det ekonomiskt och/eller miljömässigt försvarbart kan man, efter godkännande av närmaste chef, få använda egen bil i tjänsten.

Beräkningsgrunder för ersättning för användande av egen bil framgår nedan.

Definitioner

Bostadsort = hemadress
Tjänstgöringsort = Vara, eller annan centralort i Vara kommun där man
har sin stadigvarande arbetsplats
Förrättningsort = ort till vilken tjänsteresan går
BIA = Bilersättningsavtal, bilaga till AB

Ersättningsregler

Ersättning utgår för verklig körsträcka med ersättningsbeloppet enligt BIA bilaga 1.
Verklig körsträcka räknas alltid från tjänstgöringsort till förrättningsort, UTOM i de fall tjänsteresan utgår och/eller avslutas på bostadsorten OCH denna körsträcka är kortare än vad som skulle varit fallet från tjänstgöringsorten.

Reseräkning

Efter varje tjänsteresa ska reseräkning fyllas i, attesteras av chef och insändas till lönekontoret för utbetalande av ev utlägg, milersättning, traktamente och färdtidsersättning. Reseräkning ska lämnas in till närmaste chef senast månaden efter tjänsteresans slut.

Resebeställning

Vara kommun har avtal med Lingmerths resebyrå i Trollhättan, tel 0520-38700. Vid beställning ska alltid uppges ZV-referens av beställaren.

Vara 2010-12-16

Gert Norell
Kommundirektör

Berit Hallersbo
Personalchef

Rutin för distansarbete

Rutin för distansarbete reviderad 2020-04-28

Rutin för distansarbete

Antagen av kommundirektör den 14 april 2020
Reviderad av kommundirektör den 28 april 2020

Innehållsförteckning

1 Att arbeta på distans
1.1 Fysisk och social arbetsmiljö
1.2 Den anställdes tillgänglighet
1.3 Informationssäkerhet
1.4 Försäkring
2 Digitala säkerhetsrutiner vid distansarbete
2.1 Insynsskydd
2.2 Lagring och uppkoppling
2.3 Incidenter
2.4 Guide inför digitala möten utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv
2.5 Deltagande i digitala möten via andra verktyg än Skype
2.6 SKR:s råd vid digitala möten
2.7 Personuppgiftsincident
Gör så här

1 Att arbeta på distans

Nedanstående rutiner gäller för Vara kommuns medarbetare vid arbete på distans.

1.1 Fysisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivaren har även vid distansarbete ansvar för att arbetstagarens arbetsmiljö är säker och inte skapar ohälsa. Det gäller att tänka på till exempel arbetsutrustning, belysning och ergonomi. Vid hemarbete/distansarbete finns också risk för en upplevelse av isolering och det är därför viktigt att underlätta kommunikationen mellan medarbetarna och chef. Till exempel kan APT och andra möten ske genom digitala kanaler. Att arrangera ”Skypefika” kan också vara ett sätt att ha bredare kontakt med kollegor. Chef och medarbetare behöver kontinuerligt stämma av om hur man på bästa sätt säkerställer en god arbetsmiljö. Om man inte kan ordna en lika bra sittplats i hemmet kan tätare pauser för att röra på sig var en åtgärd. Omfattningen av vilka åtgärder som arbetsgivaren behöver vidta vid hemarbete/distansarbete beror på hur ofta, hur länge och hur intensivt arbetet utförs. Samverka med skyddsombuden kring frågor som rör arbetsmiljön.

Om hemarbetet kommer att pågå under en längre period och ni upplever problem med den fysiska arbetsmiljön måste medarbetaren signalera detta till ansvarig chef för en framkomlig lösning.

Läs mer om arbetsmiljöfrågan gällande jobba hemifrån på SKR:s webbsida.

1.2 Den anställdes tillgänglighet

Distansarbete får inte innebära att kravet på en effektivt bedriven verksamhet eftersätts eller att fullgörande av skyldigheter mot medborgarna försvåras. Medarbetaren förväntas vara tillgänglig under samma tider och i samma omfattning som vid arbete på ordinarie arbetsplats. Det innebär att vara uppkopplad och nåbar via mobil, mail och Skype.

1.3 Informationssäkerhet

Inom vissa verksamheter råder sekretess. Bestämmelser om sekretess finns i offentlighet- och sekretesslag samt offentlighet och sekretessförordning. De problem som uppstår vid arbete i bostaden med sekretessbelagt material är därför främst en praktisk fråga som bör hanteras utifrån verksamhetens förutsättningar. Andra aspekter som måste tas hänsyn till vid distansarbete är offentlighetsprincipen, diarieföring, transport och förvaring av handlingar.

Läs mer under rubriken 2.0 Digitala säkerhetsrutiner vid distansarbete.

1.4 Försäkring

Vid hemarbete gäller arbetsskadeförsäkringen (TFA-KL). Det föreligger dock ett något svagare skydd än vid skador som sker på arbetsplatsen. Skälet till det är att arbetsgivaren inte har något inflytande på eventuella skaderisker i arbetstagarens hem eller på annan plats.

Till skillnad från arbete på arbetsplatsen krävs att olycksfallet har ett direkt samband med det arbete som ska utföras. Med det menas att medarbetaren har skadat sig i samband med att hen utför sina arbetsuppgifter. Om medarbetaren till exempel skadar sig när hen kokar kaffe i köket räknas det inte som ett arbetsolycksfall, även om det sker under fastställd arbetstid.

Läs mer om försäkringsskydd gällande jobba hemifrån på SKR:s webbsida.

2 Digitala säkerhetsrutiner vid distansarbete

Alla medarbetare har en skyldighet att följa dessa rutiner för att säkerställa att arbetet sker med tillräckligt hög grad av informationssäkerhet.

2.1 Insynsskydd

Vid arbete på dator eller läsplatta, se till att placera dig så att inga obehöriga kan läsa information på skärmen. Arbete med känslig eller sekretessbelagd information får inte ske i publika miljöer, och sådant arbete ställer ännu högre krav på att den valda arbetsplatsen är insynsskyddad.

Telefon- och Skypesamtal bör genomföras utan att någon annan kan höra vad som sägs. Intern information ska hållas inom arbetsplatsen, det är bara öppen information som får kommuniceras hörbart utanför arbetsplatsen. Samtal om känslig eller sekretessbelagd information får enbart ske i stängda utrymmen, och man ska även försäkra sig om att samtalet inte hörs i intilliggande rum.

Känslig eller sekretessbelagd information får inte skickas med e-post.

Mobila enheter får inte lämnas utan uppsikt i publika miljöer. Lås alltid enheter med skärm- eller tangentbordslås när du lämnar dem utan uppsikt i byggnader där andra befinner sig, även om det inte är en publik miljö.

Använd inte privat utrustning för att lösa ditt arbete inom kommunen

2.2 Lagring och uppkoppling

Lagra alltid informationen på kommunens servrar (på P: eller i verksamhets- eller ärendehanteringssystem), inte på lokal hårddisk och inte på moln-/internetbaserade lagringstjänster som inte är godkända av kommunen. USB-minnen och datorns C: ska endast användas för tillfällig lagring, exempelvis
om datorn tappar kopplingen till kommunens nätverk. Om du måste spara ner information på datorn, överför den till P: eller verksamhetssystem så snart som möjligt!

Spara bara information på USB-enhet som kommunen lämnat ut. Använd inte kommunens utlämnade USB-enheter i andra enheter än i kommunens

Iaktta stor försiktighet vid anslutning till öppna trådlösa nätverk. Det är lätt för obehöriga att läsa av trafiken.

2.3 Incidenter

Vid incidenter där information kan ha kommit i orätta händer, felaktigt raderats eller förvanskats ska närmsta chef kontaktas. Vid en IT-incident ska även Göliskas helpdesk kontaktas: servicedesk@goliskait.se
Ifall incidenten berör personuppgifter ska rutinen gällande personuppgiftsincidenter följas, se avsnitt 2.7.

2.4 Guide inför digitala möten utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv

Villkor för säker Skype-användning

  • Alla mötesdeltagare måste använda Skype for business från Göliska IT. Det är en version som kräver licens och som finns installerad på alla kommunens datorer, förtroendevaldas surfplattor och i vissa fall även på smartphones.
  • Alla mötesdeltagare måste logga in med sitt kommunala användarkonto.

Om ovanstående två krav är uppfyllda spelar det ingen roll varifrån man deltar i mötet. Mötet är säkert även när man befinner sig utanför arbetsplatsen och de kommunala nätverken. En rekommendation är ändå att använda den utrustning som kommunen tillhandahåller.

I övrigt ska man tänka på att agera som i ett vanligt fysiskt möte, d v s:

  • spela inte in mötet,
  • säkerställ att endast behöriga mötesdeltagare finns med i mötet och att dessa får ta del av den information som är tänkt att avhandlas,
  • säkerställ att ingen obehörig kan höra eller se information i mötet utan att vara med via Skype.

Den här guiden syftar till att medarbetare och politiker ska kunna hantera verksamhetens information korrekt i digitala möten. Guiden är framtagen av V6-kommunernas informationssäkerhetssamordnare och i samråd med säkerhetssamordnare från Räddningstjänsten Västra Skaraborg samt Göliska IT. Guiden kommer att kompletteras och uppdateras varför utskrifter riskerar att bli gamla och ofullständiga.

Det finns flertalet verktyg för distansarbete som klarar av chatt, videosamtal, distansmöten etc. Inom V6 ska Skype for business användas eftersom det är säkert och supporterat av Göliska IT.

Skype for business

Framtagningen av guiden har enbart utgått ifrån de tekniska kraven och konfidentialitetsaspekten av informationssäkerhet. Analysen av detta klargör att information som hanteras i ljud och bild via Skype tekniskt sett inte kan avlyssnas av obehöriga. Generellt gäller att:

  • Skype har en hög teknisk säkerhetsnivå förutsatt att vissa villkor är uppfyllda och lever då upp till kravnivå 3 som är den högsta skyddsnivån enligt SKR:s KLASSA-metod. Se Villkor för Skype-användning längre ner på sidan.
  • Om villkoren för säker Skype-användning är uppfyllda kan Skype användas för alla möten och för hantering av all information. Undantag från detta är:
  • Möten med information som rör Sveriges säkerhet, då ska Skype ALDRIG användas. Kommunens säkerhetssamordnare ger ut instruktion om vad som gäller.
  • Om det finns lagar som ställer särskilda krav. Respektive verksamhet förväntas då känna till och följa dessa. Följ SKR:s råd vid digitala möten, se nedan. Exempelvis anger författningssamlingen HSLF-FS att verksamhet som lyder under denna har krav på stark autentisering (tvåfaktorsinloggning eller motsvarande) vilket Skype i sig inte har. Det kan alltså finnas mötesdeltagare som anslutit till mötet utan stark autentisering.

2.5 Deltagande i digitala möten via andra verktyg än Skype

Det finns ett flertal andra lösningar än Skype för digitala möten. För dessa kan vi inte uttala oss om säkerheten vilket innebär att särskild försiktighet måste iakttas. Då medarbetare får mötesinbjudningar från externa parter via andra verktyg än Skype bör man först undersöka möjligheten att byta plattform till Skype. Ifall detta inte är möjligt måste den enskilde medarbetaren tillsammans med sin chef/informationsägare göra en bedömning i varje fall angående vilken information som kan kommuniceras eller om deltagande överhuvudtaget är aktuellt. I svårbedömda fall ska förvaltningens IT-samordnare kontaktas, dessa är:

  • FUS: Jonas Dahlin
  • Socialförvaltningen: Bittan Börjesson
  • Bildningsförvaltningen: Hannes Berggren
  • Tekniska förvaltningen: Maria Carlsson Torp
  • Miljö- och byggnadsförvaltningen: Mathias Hultberg

2.6 SKR:s råd vid digitala möten

  • Gör alltid en bedömning om mötet ska genomföras fysiskt eller digitalt. Bedömningen ska göras utifrån mötes innehåll, deltagare och individens behov. Skyddsbedömningar gällande barn ska till exempel inte ske digitalt.
  • Tänk över hur den enskilde ska identifiera sig (till exempel genom att visa upp sin legitimation i bild vid nybesök).
  • Ta hänsyn till integritet, sekretess och säkerhetsfrågor.
  • Se till att medarbetare som arbetar hemifrån ansluter sig till kommunens VPN, och att de säkerställer att miljön de sitter i tar hänsyn till integritet och sekretess.
  • Dela aldrig dokument med känsliga personuppgifter via appar eller i chattfunktioner, varken med den enskilde eller andra aktörer.

2.7 Personuppgiftsincident

En personuppgiftsincident enligt dataskyddsförordningen är en händelse som leder till att personuppgifter kommer i orätta händer, förloras eller uppdateras felaktigt.

Gör så här

Den som upptäcker incidenten ska informera närmaste chef. Informera och samråd även med dataskyddsombudet. Nås via 0510-77 12 50 eller via e-post v6dataskyddsombud@goliskait.se.

Anmälan görs på datainspektionens blankett, följ instruktionerna på Datainspektionens hemsida, https://www.datainspektionen.se/lagar–regler/dataskyddsforordningen/anmala-personuppgiftsincident/hur-du-anmaler/

  • Gör först en bedömning om den enskildes fri- eller rättigheter riskerar att inskränkas. Allvarligt är till exempel att enskilda förlorar kontrollen över sina uppgifter eller att deras rättigheter inskränks, att man utsätts för diskriminering, identitetsstöld eller bedrägeri, finansiell förlust, skadlig ryktesspridning samt brott mot sekretess eller tystnadsplikt. Om så är fallet ska incidenten anmälas till Datainspektionen. En kopia av anmälan ska läggas in i ärendehanteringssystemet.
  • Bedömer man att incidenten inte behöver rapporteras till Datainspektionen ska blanketten ändå fyllas i och läggas in i ärendehanteringssystemet, bedöm om den ska markeras med sekretess.

Anmälan till datainspektionen ska göras inom 72 timmar efter att incidenten har upptäckts. Om alla uppgifter inte finns framme inom den tiden ska man ändå skicka in anmälan. Komplettera sedan med de saknade uppgifterna.

Oavsett om incidenten anmäls till Datainspektionen eller inte ska man genomföra åtgärder som minimerar skadan. Genomför också åtgärder så att liknande incidenter inte inträffar igen. Samla all dokumentation i ärendehanteringssystemet för senare uppföljning.

Rutin för fordonshantering

Rutin för fordonshantering

Rutin för fordonshantering

Gäller från och med 2020-06-01
Antagen av kommundirektören den 30 april 2020

Innehållsförteckning

Syfte
Organisation och ansvar
Fordonsanskaffning
Fordonshantering
Försäkringar
Bilpooler
Cykelpooler
Historik

Syfte

Rutin för fordonshantering syftar till att beskriva kommunens fordonshante-ring och organisationen för detta. Inriktningen på en fossiloberoende for-donspark har en grund i kommunens övergripande mål för perioden 2020-2023.

Organisation och ansvar

Fordonsansvarig

Fordonshanteringen handhas av en fordonsansvarig som har det övergri-pande ansvaret för samtliga leasade/köpta fordon. Fordonsansvarig admini-strerar anskaffning, avyttring och hantering av nya fordon samt ansvarar för optimering av fordonsparken.

Samtliga fakturor som hör till fordonen går till fordonsansvarig som gör in-terndebitering ut till verksamheterna varje månad.

Enhetschef

Vid nyanskaffning kontaktar enhetschefen fordonsansvarig som tillsammans med enhetschefen bedömer vilket fordon som är lämpligt för verksamhetens behov utifrån gällande ramavtal för V6. Enhetschefen ansvarar för att fordonet levereras till fordonsansvarig när den ska avyttras. Vid avyttring ska instruktionsbok, servicebok samt två uppsättningar nycklar medföljas. Drivmedelskort återlämnas till fordonsansvarig som sedan spärrar dem.

Fordonskontakt per enhet

Varje enhet har löpande ansvar för enhetens fordon. En fordonskontakt ska finnas på varje enhet som har fordon. Fordonskontakten ombesörjer skade-anmälningar, bokar tid för service/hjulskifte, tvätt, drivmedelskort, laddning, introduktion vid ny personal, ansvarar för att det finns bilpärmar i varje for-don.

Fordonsförarens ansvar

Som förare av ett fordon märkt med Vara kommun är medarbetare tydliga och identifierade marknadsförare för kommunen. Att medarbetare följer lagar och regler är en självklarhet. Utöver detta ska samtliga förare av Vara kom-muns fordon vara goda föredömen i trafiken och följa kommunens rutin.

Det är inte tillåtet att t.ex. ta ett fordon hem för att äta lunch eller andra pri-vata ärenden. Det innebär att det inte är tillåtet att ta fordonet eller cykeln som ägs av kommunen hem över natt.

Eventuella fortkörnings- och felparkeringsböter betalas av föraren själv. All-varligare trafikbrott kan medföra även arbetsrättsliga åtgärder.

Fordonsanskaffning

Finansiering

Upphandling av finansiering genomförs enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) och kommunen tecknar avtal med finansieringspartner efter sam-ordnad upphandling med V6 kommunerna.

Fordonsval vid inköp

Upphandling av billeverantör genomförs enligt LOU och kommunen tecknar upphandlingsavtal efter samordnad upphandling i V6.

Upphandlingsavtalet ska följas och så långt det är möjligt ska kommunen välja fordon som är fossiloberoende, 1 (1 ] Ett fordon som har möjlighet att framföras på ett bränsle som inte i huvudsak är bensin eller diesel, ex. Fordon med E85, fordonsgas, batteridrift, laddhybrid, vätgas, HVO 100. Källa: Miljöfordon Sverige).

Följande val bör beaktas vid inköp av fordon:

  1. Prioritet är att välja ett fordon som har möjlighet att framföras på ett bränsle som i huvudsak är fossiloberoende exempelvis eldrift, etanol, fordonsgas, HVO. Utifrån ett risk- och sårbarhetsperspektiv ska for-donsparken bestå av en mix av fordon som kan drivas på olika driv-medel.
  2. Följande fordonsmodeller finns upphandlade:
    Liten personbil, mellanstor personbil/kombi, fyrhjulsdriven bil, mini-buss 6-9 personer, skåpbil 2,5 m³ – 15m³, pickup,
  3. Fordonet bör köra minst 700 mil per år, om verksamheten inte kom-mer upp till sträckan hänvisas verksamheten till gemensam bilpool.

I de fall särskilda skäl finns kan avsteg från prioriteten göras. Särskilda skäl kan vara exempelvis att fordonet tankas i huvudsak utanför centralorten eller att det av framkomlighetsskäl behövs ett fyrhjulsdrivet fordon som inte kan tankas med fossilfria drivmedel.

Personbilar

I kommunen gäller som huvudregel en leasingtid om 36 månader för person-bilar.

Minibussar

Minibussar får endast köras av den som har D-körkort eller som har genom-gått en av kommunen särskilt anvisad utbildning. För minibussar gäller en leasingtid om 60 månader.

Släpvagnar

I kommunen förekommer släpvagnar som ägs av kommunen och respektiveverksamhet.

Lastbilar, traktorer, pickuper och grävmaskiner

Lastbilar, traktorer, pickuper och grävmaskiner får antingen ägas eller leasas. Leasingtiden bör minsta vara 60 månader.

Färg på fordon och märkning

Kommunens fordon ska vara vita och märkas med kommunens logotyp.

Alkolås

Alkolås ska finnas i kommunens fordon, alternativt skåp med alkomätare där nycklarna förvaras.

I det fall fordonet inte har ett installerat alkolås ska det föras en dialog med enhetschefen om alkolås bör eftermonteras. Beräknas fordonet behållas längre än 2 år så bör man eftermontera ett alkolås i fordonet.

Vid de fall rödblås sker tar fordonsansvarig kontakt med enhetschefen.

Elektronisk körjournal

Kommunens fordon ska utrustas med en elektronisk körjournal.

(Beslutat i central samverkan 2016-02-23, §4)

Fordonshantering

Tvätt

Fordonen ska skötas väl och hållas rena både invändigt och utvändigt. Rutiner för tvätt tas fram för respektive enhet i samråd med fordonskontakten.
Rökning och djur är förbjuden i samtliga av kommunens fordon.

Löpande underhåll

Fordonskontakten ansvarar för att fordonet servas och är i det skick som vägtrafiklagstiftningen föreskriver. Service av fordonen görs enligt fordonets serviceintervall.

Drivmedelskort och drivmedelsval

Vara kommun tillhandahåller drivmedelskort via upphandlat företag och dessa beställs av fordonsansvarig.

Om fordonet är anpassad för miljöbränsle så ska det väljas i första hand.

Verksamhet som har elfordon betalar för sin energiförbrukning via faktura till aktuellt elhandelsbolag.

Försäkringar

Fordonsansvarig tillsammans med försäkringsansvarig ansvarar för att regel-bundet stämma av fordonsförsäkringarna gentemot kommunen och försäk-ringsbolaget.

Bilpooler

Kommunen har några bilpooler, varifrån medarbetare kan boka fordon. Bil-poolerna ska vara geografiskt sammanhållna.

För allmän bilpool, där alla medarbetare kan boka ett fordon gäller:

  • En kostnad tas ut av användaren, per mil samt per timme.
  • Ej uthämtat fordon ur bilbokningssystemet debiteras med en stilleståndsavgift. En timme efter avtalad tid för hämtning kan ett bokat fordon lämnas till en annan person. Då debiteras den som först bokat fordonet en stilleståndsavgift och en timmes kostnad på fordonet.

Cykelpooler

I kommunhusets reception finns det nio stycken bokningsbara cyklar varav en är eldriven. Dessa kan samtliga anställda boka och nyttja under arbetsdagen. Kostnad för service och reparation betalas av bilpoolen.

Övriga cyklar som finns på respektive enhet ansvaras av respektive enhet.

Historik

Denna rutin ersätter ”Riktlinjer för fordonshantering” antagen 2015-11-05.

Anna Cederqvist
Kommundirektör

Så styrs Vara kommun

Så styrs Vara kommun

Tillhandahållande av borgerlig begravningsförrättare

Begravningsförrättare

Beslut av kommunfullmäktige den 16 september 1990 §70

Tillhandahållande av borgerlig begravningsförrättare

En borgerlig begravning kan utformas på ett mycket fritt sätt. I lag finns endast följande
inskränkning:

” intet förekommer som strider mot värdighet och helgd och förrättningens allvarliga innebörd”

Ett förslag till program för en borgerlig begravning har tagits fram. Begravningsförrättaren har
därefter att, utifrån den avlidnes eller den anhöriges önskemål, genomföra begravningen.

Kommunfullmäktige har beslutat att

  1. Kommunfullmäktige erbjuder borgerlig begravningsförrättare
    för begravningar som äger rum i Vara kommun.
  2. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att
    inför varje ny mandatperiod ta ställning till vilka som skall
    vara begravningsförrättare.
  3. För uppdraget betalar kommunen ett arvode per begravning
    som motsvarar fyra timmars sammanträdesersättning.
    Ersättning för omkostnader i form av resa o d betalas
    enligt de regler som gäller för kommunal personal.

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vara kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-16 § 45
Reviderad av kommunfullmäktige 2011-12-19 § 83

Innehållsförteckning

  • Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde
  • Lastning av varor m.m.
  • Schaktning, grävning m.m.
  • Störande buller, fyrverkerier m.m.
  • Containrar och andra anordningar
  • Markiser, flaggor och skyltar
  • Affischering
  • Högtalarutsändning
  • Insamling av pengar
  • Förtäring av alkohol
  • Hundar
  • Adressnummerskyltar
  • Ridning
  • Avgift för att använda offentlig plats
  • Överträdelse av lokal ordningsföreskrift

Vara kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala före-skrifter enligt ordningslagen (1993:1617).

Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde

  • 1 § Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. Ordningslagen (1993:1617).
    Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Vara kommun ska upprätthållas.
  • 2 § Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1-4 Ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelsen i 6 § andra stycket är även tillämplig på andra än offentliga platser inom kommunen.
    Kommunen har upplåtit Stora Torget i Vara, Torget i Kvänum och Torget i Vedum till torghandel. För torgen gäller också kommunens föreskrifter om torghandel.
  • 3 § Vid tillämpningen av 3 kap. Ordningslagen och dessa föreskrifter, ska med offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 – 4 Ordningslagen likställas andra till allmänt användande upplåtna områden belägna dels inom sådana icke detaljplanelagda delar som innesluts av detaljplane-lagda områden, dels skolgårdar, dels idrottsanläggningar belägna inom detaljplanelagt område, dels järnvägsstationen i Vara, dels badplatser i Vara kommun.

Lastning av varor m.m.

  • 4 § Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt.
    Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras.

Schaktning, grävning m.m.

  • 5 § Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet.

Störande buller, fyrverkerier m.m.

  • 6 § Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd.
    Enligt 3 kap 7 § ordningslagen får pyrotekniska varor inte användas utan tillstånd av polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens läge och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom.
    Pyrotekniska varor som smäller eller på annat sätt avger störande ljud får inte användas inom detaljplanelagt område. Förbudet gäller även i närheten av detaljplanelagt område om ljudet förorsakar olägenhet som inte är obetydligt inom sådant område. Förbudet gäller inte under skärtorsdag fram till klockan 24.00 och under påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton fram till klockan 01.00 påföljande dygn. Polismyndigheten får lämna tillstånd att använda pyrotekniska varor även på annan tid om särskilda skäl föreligger.

Containrar och andra anordningar

  • 7 § Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, byggställning eller annan anordning, som ska ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka denna med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer.

Markiser, flaggor och skyltar

  • 8 § Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,20 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter.
    Detsamma gäller för banderoller, juldekorationer och liknande anordningar.
    När skyltar placeras på trottoaren ska framkomligheten för personer med olika funktionsnedsättningar beaktas.

Affischering

  • 9 § Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats.
    Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns.

Högtalarutsändning

  • 10 § Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten.

Insamling av pengar

  • 11 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
    När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd.

Förtäring av alkohol

  • 12 § Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras på offentlig plats annat än i samband med tillåten utskänkning av sådana drycker.
    Enligt 1 § 3 st. lag (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ska spritdrycker, vin eller starköl, som påträffas hos den som förtär eller förvarar sådana drycker i strid mot dessa ordningsföreskrifter , förklaras förverkade, om inte särskilda skäl talar mot det.

Hundar

  • 13 § Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 14 och 15 §§. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, service- och signalhund för funktionshindrad person, hund i offentlig tjänst eller hund som an-vänds av jakträttshavaren eller av annan person med jakträttshavarens medgivande vid tillåten jakt och vid jaktträning enligt 16-19 §§ jakt-förordningen (1987:905).
  • 14 § Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats samt i och i närheten av anlagda motionsspår.
    Tikar ska under löptid hållas kopplade inom hela kommunen, dock inte inom inhägnade områden.
    Hundar får inte vistas på badplatser, annat än på anvisad plats.
  • 15 § På offentlig plats och i motionsspår ska föroreningar efter hundar plockas upp.

Adressnummerskyltar

  • 16 § Byggnad, som tilldelats adressnummer, ska vara försedd med särskild adressnummerskylt.

Ridning

  • 17 § Ridning får inte ske i följande motionsspår: Emtunga (Mossbrott), Kvänum (Oltorp), Ryda och Vedum.

Avgift för att använda offentlig plats

  • 18 § För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats, har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige.

Överträdelse av lokal ordningsföreskrift

  • 19 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 4-8 §§, 9 § första stycket, 10, 11 § första stycket, 12, 14, 15 och 17 §§ kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 § andra stycket Ordningslagen.
    I Ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och förverkande.

Självservice

På självservice kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.