Dokument tillhörande Omsorg och stöd

Mer information om omsorg och hjälp finns här.https://vara.se/social-omsorg-och-hjalp/

Bidrag till lokalhyror för pensionärsföreningar.

Lokalhyror – bidrag till pensionärsföreningar

Fastställt av socialnämnden den 26 januari 1990 § 15

Bidrag till lokalhyror, pensionärsföreningar

Pensionärsföreningar får lokalhyran vid medlemsmöten betald i den mån äldreomsorgens lokaler är otillräckliga.

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019

Funktionshinderspolitisk-policy

Antagen av kommunfullmäktige den 30 november 2015 § 99

Innehållsförteckning

  • Bakgrund
  • Definition
  • FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  • Nationell handlingsplan
  • Förverkligande
  • Vara kommuns funktionshinders-politiska policy
  • Inriktningsmål
  • Förutsättningar
  • Konventionsartikel 8 – Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning
  • Konventionsartikel 9 – Tillgänglighet
  • Konventionsartikel 17 – Skydd för den personliga integriteten
  • Konventionsartikel 19 – Rätten att leva självständigt
  • Konventionsartikel 20 – Personlig rörlighet
  • Konventionsartikel 22 – Respekt för
    privatlivet
  • Konventionsartikel 23 – Respekt för hem och familj
  • Konventionsartikel 24 – Utbildning
  • Konventionsartikel 25 – Hälsa
  • Konventionsartikel 26 – Habilitering och rehabilitering
  • Konventionsartikel 27 – Arbete och sysselsättning
  • Konventionsartikel 28 – Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet
  • Konventionsartikel 30 – Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott
  • Genomförande
  • Konventionsartikel 4 – Allmänna åtaganden
  • Funktionshinderspolitiska policyns handlingsplan
  • Nämndernas ansvar
  • Operativa mål för samtliga nämnder
  • Kommunstyrelsen
  • Bildningsnämnden
  • Miljö- och byggnadsnämnden
  • Socialnämnden
  • Valnämnden

Bakgrund

I ett historiskt perspektiv har människor med funktionsnedsättning allt för ofta varit diskriminerade och utestängda från stora delar av samhällslivet. Detta då funktionshinder i stor utsträckning är en följd av brister i samhället. Därför är det genom samhällsförändringar möjligt att eliminera funktionshinder. I tätorter handlar mycket om hur gator, gångvägar etc. bör utformas för att människor med funktionsnedsättning, på ett säkert och komfortabelt sätt, ska kunna nå olika målpunkter inklusive kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter.

Dagens funktionshinderspolitik bygger på full delaktighet, jämlikhet och alla människors lika värde, en person med funktionsnedsättning ska inte betraktas som föremål för särskilda åtgärder utan ses som en medborgare med rättigheter och skyldigheter. Beaktande av de behov som människor med funktionsnedsättning har måste därför tas överallt i samhället. I samhällsplaneringen, bo-stadsbyggandet, utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden, i socialförsäkringssystemet och kulturlivet. För att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra och kunna fullgöra sina skyldigheter krävs därför att samhället och den omgivande miljön är tillgänglig. Det gäller såväl den fysiska tillgängligheten som tillgänglighet till information och service, vård och stöd, kultur och fritidsaktiviteter, 1 (1 Prop. 1999/200).

Definition

Genom ett beslut 2007 i Socialstyrelsens terminologiråd är begreppen ”funkt-ionsnedsättning” och ”funktionshinder” inte längre synonymer. ”Funktions-nedsättning” innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funk-tionsförmåga och kan uppstå till följd av sjukdom, annat tillstånd, medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av be-stående eller av övergående natur.

”Funktionshinder” är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Termen ”handikapp” utgår, förutom som en del i sammansättningar som ex-empelvis handikappförbund och handikapptoalett o.s.v.2, (2 Socialstyrelsens terminlogibank, www.socialstyrelsen.se).

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

År 2008 sade riksdagen ja till att Sverige skulle tillträda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26) och sedan den 14 januari 2009 gäller konventionen för Sveriges del. Denna konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde.

Konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, men den skapar inte i sig några nya rättigheter.

Konventionen fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Detta markeras genom att konventionen betonar betydelsen av att integrera frågor om funktionshinder som en väsentlig del i relevanta strategier för håll-bar utveckling. Vidare uttrycker konventionen viss oro för att personer med funktionsnedsättning, trots olika instrument och åtaganden, fortsätter att möta hinder för deltagande som likvärdiga samhällsmedlemmar i alla delar av världen. Konventionen poängterar även betydelsen av individuellt självbe-stämmande och oberoende för personer med funktionsnedsättning, däribland friheten att göra egna val. Konventionen understryker vikten av tillgången till den fysiska, sociala, ekonomiska och kulturella miljön för personer med funktionsnedsättning. Vidare betonar konventionen tillgången till vård, om-sorg och utbildning liksom till information och kommunikation för fullt åt-njutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Konventionens allmänna principer anges i artikel 3:

  • a. Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende,
  • b. Icke-diskriminering,
  • c. Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället,
  • d. Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten,
  • e. Lika möjligheter,
  • f. Tillgänglighet,
  • g. Jämställdhet mellan kvinnor och män,
  • h. Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att be-vara sin identitet.

Föreliggande policy tar sin utgångspunkt i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fokuserar på, för kommunen, relevanta artiklar. Observera att ordet ”stat” i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i det här fallet åsyftar kommun.

Nationell handlingsplan, 3 (3 Notera att den nationella handlingsplanen är daterad 1999/2000. Socialstyrelsens terminolo-gibank ändrade begreppen år 2007.)

Sveriges regering har i proposition 1999/2000:79, ”Från patient till medbor-gare”, uttryckt en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken.

De nationella målen är:

  • en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
  • att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åld-rar blir fullt delaktiga i samhällslivet,
  • jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.

Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på:

  • att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,
  • att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,
  • att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Enligt regeringens bedömning bör följande arbetsområden prioriteras under de närmaste åren:

  • att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer,
  • att skapa ett tillgängligt samhälle, samt
  • att förbättra bemötandet

2011 presenterade regeringen en strategi för genomförande av funktions-hinderspolitiken i Sverige. Strategin bygger på den nationella handlingspla-nen ”Från patient till medborgare”. Av strategin framgår att regeringen har genomfört den tredje och sista uppföljningen av nämnda handlings-plan. I samband med uppföljningen tydliggjorde regeringen att de nation-ella målen i handlingsplanen för funktionshinderspolitiken står fast.

Förverkligande

För att förverkliga konventionens artiklar måste funktionshinderperspektivet finnas med på alla nivåer i samhället och i alla verksamheter. Först då nås målet att människor med funktionsnedsättning har samma rättigheter och skyldig-heter som andra. Den Funktionshinderspolitiska policyn bör vara ett levande dokument och de konventionsartiklar som ska följas bör behandlas och beslutas inom ramen för varje nämnds ansvarsområde. Kostnader till följd av policyns handlingsplan behandlas i anslutning till det gängse arbetet med verksam-hets- och investeringsplan.

Vara kommuns funktionshinders-politiska policy

Denna Funktionshinderspolitiska policy ska ses som en tolkning och precise-ring av Vara kommuns ambitioner på funktionshinderområdet

Policyn följer den struktur som finns i kommunens övriga styrdokument vad gäller målformuleringar och innehåller inriktningsmål som anger den riktning som kommunens politiker har angett. Inriktningsmålet bryts ner i effektmål för att sedan bli operativa mål, vilket anger vilka aktiviteter som ska ske.

Delar av tillämpliga konventionsartiklar återges i föreliggande policy.4 (4 För artiklarna i sin helhet hänvisas till Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 2008:26)

Inriktningsmål och effektmål är angivna i presens för att markera hur det ser ut när målet är uppnått.

Den Funktionshinderspolitiska policyn ska vara ett levande dokument i alla nämnder och regelbundet följas upp. Policyns handlingsplan ska följas upp årligen.

Inriktningsmål

  • I Vara kommun ges alla invånare med funktionsnedsättning möjlig-het till ett normalt och självständigt liv.

Förutsättningar

En viktig förutsättning för att uppnå målet om delaktighet på lika villkor är att konventionsstaterna aktivt arbetar för att öka medvetenheten om människor med funktionsnedsättning. Staterna måste också ta ansvar för att det finns ef-fektiv medicinsk vård, behandling och rehabilitering. Andra viktiga förutsätt-ningar är att tillgången till stöd och service garanteras och att det finns hjälp-medel som kan bidra till att personer med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet. 5, (5 Prop. 1999/2000: 79 ”Från patient till medborgare” s. 21).

Konventionsartikel 8 – Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning

Konventionsstaterna åtar sig att vidta omedelbara, effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att höja medvetandet i hela samhället, däribland på familje-nivå, om personer med funktionsnedsättning och för att främja respekten för deras rättigheter och värdighet.

Effektmål

  • Medvetenheten om människor med funktionsnedsättning, deras rättig-heter, behov och möjligheter har ökat i kommunen.

Konventionsartikel 9 – Tillgänglighet

För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna bl.a. vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra får tillgång till den fysiska miljön. Även vidta åtgärder för att säkerställa tillgången till transporter, information och kommunikation samt innefattande informations- och kommunikations-teknik (IT). Ovanstående innefattar även andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden.

Effektmål

  • Tillgängligheten i den fysiska miljön och tillgången till information och möjlighet till kommunikation är hög för kommunens invånare, oavsett funktionsnedsättningar.

Konventionsartikel 17 – Skydd för den personliga integriteten

Konventionsstaterna åtar sig att alla personer med funktionsnedsättning har rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet på lika villkor som andra.

Konventionsartikel 19 – Rätten att leva självständigt

Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer.

Effektmål

Inom ramen för den kommunala verksamheten ges funktionsnedsatta kom-muninvånare tillgång till samhällsservice och sådant personligt stöd som är nödvändigt för boende och deltagande i samhällslivet och för att förhindra isolering och avskildhet.

Konventionsartikel 20 – Personlig rörlighet

Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning.

Effektmål

Inom ramen för den kommunala verksamheten säkerställa funktionsnedsatta kommuninvånares personliga rörlighet.

Konventionsartikel 22 – Respekt för privatlivet

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att ingen person med funktionsnedsättning utsätts för ett godtyckligt eller olagligt ingripande i sitt privatliv, familjeliv eller hem.

Konventionsartikel 23 – Respekt för hem och familj

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att säkerställa att barn med funktionsned-sättning har lika rättigheter i familjelivet. För att förverkliga detta ska konvent-ionsstaterna lämna tidig och allsidig information, service och stöd till barn med funktionsnedsättning och deras familjer.

Effektmål

Oavsett funktionsnedsättning, främjas kommuninvånarnas möjligheter att leva familjeliv.

Konventionsartikel 24 – Utbildning

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att erkänna rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt ska konventions-staterna säkerställa att ändamålsenliga, individanpassade stödåtgärder erbjuds i miljöer som ger största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling.

Effektmål

Alla kommuninvånare, oavsett funktionsnedsättning har lika möjlig-heter till utbildning vilken, så långt som möjligt, är integrerad i den ordinarie utbildningsverksamheten.

Konventionsartikel 25 – Hälsa

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att säkerställa tillgången till hälso- och sjuk-vårdsinsatser för personer med funktionsnedsättning. Det innebär t.ex. att staterna ska erbjuda samma utbud, kvalitet och standard avseende gratis eller subventionerad sjukvård samt kräva att hälso- och sjukvårdspersonal tillhandahåller vård av samma kvalitet som till andra.

Allmänt

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar personer med vissa insatser enligt socialtjänstlagen eller lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 6, (7 Se Hälso- och sjukvårdslagen). Vidare omfattar kommunens hälso- och sjukvårdsansvar sjukvård i hemmet, så kallad hemsjukvård. Alla som har behov av kommunens hemsjukvård får tillgång till den enligt fastställda kriterier.

Effektmål

  • Effektiv medicinsk vård och behandling inom kommunens ansvarsområden finns tillgänglig för alla kommuninvånare med funktionsnedsättning.

Konventionsartikel 26 – Habilitering och rehabilitering

Konventionsstaterna åtar sig bl. a. att vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska uppnå och vidmakthålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga samt fullt inkluderande och deltagande i livets alla aspekter. Vidare ska konventionsstaterna främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälp-medel och teknik.

Allmänt

Kommunen har ansvar för rehabilitering/habilitering för personer med vissa insatser enligt socialtjänstlagen eller lag om stöd och service till vissa funktions-hindrade, 7 (7 Se Hälso- och sjukvårdslagen) och för dem som har hemsjukvård.

Effektmål

  • Den rehabilitering som erbjuds inom kommunens ansvarsområden ger alla kommuninvånare med funktionsnedsättning möjligheter att så långt som möjligt behålla sin självständighet och funktionsförmåga.

Konventionsartikel 27 – Arbete och sysselsättning

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att erkänna rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Detta kan t ex ske genom att konventionsstaterna främjar möjligheter till anställning och befordran för personer med funktionsnedsättning samt hjälp att finna, erhålla, bibehålla och återgå till en anställning. Vidare genom att säkerställa att skälig anpassning på arbetsplatsen erbjuds.

Effektmål

  • Förutsättningar finns för att alla kommunens invånare, oavsett funkt -tionsnedsättning, har lika möjligheter till produktivt och inkomstbringande arbete.

Konventionsartikel 28 – Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att erkänna rätten för personer med funkt-ionsnedsättning till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj samt rätten att kunna åtnjuta social trygghet utan diskriminering.

Effektmål

  • Förutsättningar finns för att alla kommunens invånare, oavsett funkt-ionsnedsättning, har lika möjligheter till social trygghet och tillräckliga inkomster.

Konventionsartikel 30 – Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att erkänna rätten för personer med funkt-ionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i kulturliv, rekreations- och fritidsverksamhet samt idrott.

Effektmål

  • Möjligheter och förutsättningar finns för alla kommunens invånare, oavsett funktionsnedsättning, att delta i kulturliv.

Effektmål

  • Möjligheter och förutsättningar finns för alla kommunens invånare, oavsett funktionsnedsättning, att delta i rekreation och idrott.

Genomförande

Medlemsstaterna har det yttersta ansvaret för att konventionsartiklarna genom-förs, att kunskap och forskning om funktionsnedsatta människors levnadsvillkor förs ut och att funktionshindersaspekterna beaktas i alla relevanta policy- och planeringssammanhang. Staterna har också ansvar för att det skapas en rättslig grund för åtgärder som leder till delaktighet, att den ekonomiska politiken verkar i samma riktning och att det sker en samordning av funktionshindersfrågorna nationellt. Betydelsen av att funktionshindersorganisationerna involveras betonas. 8, (8 Prop. 1999/2000: 79 s. 22, Konventionsartikel 4. 1 C och D).

Konventionsartikel 4 – Allmänna åtaganden

Konventionsstaterna åtar sig bl.a. att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag. Detta ska t.ex. ske genom att konventionsstaterna vidtar ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder, genomför eller främjar forskning och utveckling, främjar utbildning för specialister och personal samt samråder och aktivt involverar personer med funktionsnedsättning genom de organisationer som organiserar dem.

Effektmål

  • Information om levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning samlas och sprids för att öka möjligheten till ett självständigt liv för alla kommuninvånare med funktionsnedsättning.

Effektmål

Delaktighet och jämlikhet för alla kommunens invånare, oavsett funktionsnedsättning, beaktas i alla relevanta sammanhang och åtgärder som krävs för att skapa lika möjligheter för alla prioriteras.

Funktionshinderspolitiska policyns handlingsplan

Av policyns handlingsplan framgår de operativa målen för nämnderna. Samt-liga nämnder ska vara medvetna om handlingsplanen och använda den som stöd vid genomförandet av åtgärder.

Nämndernas ansvar

För att få kännedom om hur kommunen lever upp till den Funktionshinderspolitiska policyn får nämnderna i uppdrag att varje mandatperiod, efter respektive förvaltnings förutsättningar och redan befintligt material, genomföra en inventering utifrån den Funktionshinderspolitiska policyn.

När inventeringen är gjord sammanfattas och kostnadsberäknas de åtgärder som bedöms viktiga att prioritera inom mandatperioden. Efter behandling och prioritering av åtgärderna i den egna nämnden inarbetas åtgärdsförslagen i ordinarie förslag till verksamhets- och investeringsplan.

Vara kommun har valt att lägga det övergripande ansvaret för funktionshindersfrågorna på kommunstyrelsen, då funktionshindersfrågorna liksom folk-hälsofrågorna berör samtliga nämnder inom kommunen. Målet är att det ska leda till en helhetssyn och få ett tydligt genomslag i hela organisationen.

På tjänstemannanivån är Kansliavdelningen ansvarig för den Funktionshin-derspolitiska policyn. När policyn fastställts ansvarar Kansliavdelningen för att uppföljningar görs och att en reviderad Funktionshinderspolitisk policy tas fram för nästa mandatperiod. Arbetet sker efter direktiv från kommunstyrelsen.

Under nedanstående rubriker framgår nämndernas ansvar för de operativa må-len i den Funktionshinderspolitiska policyns handlingsplan. I anslutning till re-spektive mål anges aktuell konventionsartikel.

Operativa mål för samtliga nämnder

Artikel 8: Medvetandegöra om situationen för personer med funktions- nedsättning

  • Samtliga nämnden ska i början av mandatperioden informera ledamö-ter och personal om hur de berörs av den Funktionshinderspolitiska policyn.
  • Samtliga nämnder ska en gång under mandatperioden genomföra ut-bildning i funktionhindersfrågor för ledamöter och personal.
  • Samtliga nämnder ska årligen under mandatperioden föra dialog med kommunala rådet för funktionshindrade (KRF) om hur man arbetar med sina respektive operativa mål.
  • Samtliga nämnder ska tillhandahålla såväl skriftlig som muntlig in-formation på ett tydligt och lättförståeligt språk. Informationen ska vara anpassad för målgruppen den vänder sig till.

Artikel 9: Tillgänglighet

  • Vid annonsering av kommunala arrangemang ska graden av tillgäng-lighet till lokalen anges.

Artikel 27: Arbete och hälsa

  • Förutsättningar ska skapas så att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till produktivt och inkomstbring-ande arbete hos kommunen som arbetsgivare.

Artikel 30: Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och
idrott

  • Kommunen ska verka för att de som hyr kommunens lokaler erbjuder ledsagare till en person med funktionsnedsättning fri biljett till arrangemang.
  • Kommunen ska se till att utbudet av rekreation och idrott vid kommunala badplatser, idrottsplatser och idrottshallar är tillgänglig för alla.

Kommunstyrelsen

Artikel 9: Tillgänglighet

  • Kommunstyrelsen ska inventera och åtgärda alla enkelt avhjälpta hin-der i kommunens inre och yttre miljöer under mandatperioden.
  • Under mandatperioden ska kommunala miljöer inventeras avseende tillgänglighetskrav för personer med funktionsnedsättning och vid be-hov ska åtgärder vidtagas.
  • Tillgänglighetsaspekten för alla berörda ska beaktas då fysiska miljöer planeras, utformas och byggs.
  • Vara kommuns offentliga webbplatser ska följa WAI:s riktlinjer. 9, (9 WAI (Web Accessibility Initiative) är en internationell organisation som består av represe-nanter från näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt. WAI arbetar för att webben ska vara tillgänglig för så många som möjligt. EU:s medlemsländer har enats om att offentliga webbplatser ska följa WAI:s riktlinjer. Riktlinjerna omfattar endast tekniska aspekter.)
  • Årligen under mandatperioden följa upp att hörslingor och andra funktionsunderlättande hjälpmedel i kommunen är i gott skick.
  • Löpande se till att yttrande inhämtas från KRF vid relevanta om- eller nybyggnationer eller vid andra betydande projekt, t ex gällande IT-system.
  • Kommunstyrelsen ska under mandatperioden undersöka och åtgärda att tillgänglighetskrav för funktionsnedsatta personer tillämpas vid kommunal upphandling.

Artikel 27: Arbete och hälsa

Under mandatperioden ska minst en särskild aktivitet genomföras som syftar till att öka anställningsgraden för funktionsnedsatta personer i kommunal verksamhet.

Kommunen ska skapa förutsättningar så att människor med funktions-nedsättning får samma möjligheter som andra till produktivt och inkomstbringande arbete hos kommunen som arbetsgivare. Kommunen ska verka för att detta även gäller hos andra arbetsgivare.

Bildningsnämnden

Artikel 8: Medvetandegöra om situationen för personer med funktionsnedsättning

  • Kunskap om funktionsnedsättning, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s standardregler ska ingå som en naturlig del i all kommunal undervisning.

Artikel 24: Utbildning

  • Förskola och skola ska under mandatperioden förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så erfordras, för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning.
  • Under mandatperioden ska kunskaperna om funktionsnedsättning och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs, vuxen-studerandes behov förbättras.
  • Elever med funktionsnedsättning ska få tillgång till och kännedom om pedagogiskt material och hjälpmedel efter sina behov. Särskild uppmärksamhet ska ägnas utvecklingen av ny teknik inom verksam-hetsområdet.
  • Under mandatperioden genomföra åtminstone en särskild aktivitet med syfte att förbättra kunskapen om funktionsnedsättningar och bemötande av funktionsnedsatta elever, bland såväl elever som personal.

Artikel 30: Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och id-rott

  • Kursutbud, kulturverksamhet, och kulturarrangemang ska i möjligaste mån vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Miljö- och byggnadsnämnden

Artikel 8: Medvetandegöra om situationen för personer med funktions-nedsättning

  • Under mandatperioden ska information ges till förtroendevalda och berörd personal om innebörden i den Funktionshinderspolitiska policyn och kravet på tillgänglighet enligt Plan- och bygglagen

Artikel 9: Tillgänglighet

  • Under mandatperioden särskilt informera nämnder, förvaltningar och verksamheter i kommunen om kraven om enkelt avhjälpta hinder enligt Plan- och bygglagen och dess föreskrifter.
  • I förekommande fall inhämtas yttrande från KRF gällande tillgängligheten vid större, planerade om – och tillbyggnader samt när regler och riktlinjer för tillgängligheten utformas.

Socialnämnden

Artikel 23: respekt för hem och familj

Människor med funktionsnedsättning bör ha möjlighet att leva med sina familjer. Kommunen ska vid behov tillhandahålla ändamålsenlig upplysning och rådgivning.

Valnämnden

Artikel 8: Medvetandegöra om situationen för personer med funktions-nedsättning

  • Inför varje val tillse att lokaler som används är tillgängliga och att möjligheten till röstning utan insyn garanteras.

Förmedling av bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag

Förmedling av bostadsanpassningsbidrag

Enligt beslut av riksdagen svarar kommunerna fr.o.m. 1 januari 1993 för 100% av kostnaderna för bostadanpassningsbidragen. Bidrag lämnas för sådana anpassningsåtgärder inom och i anslutning till en bostadslägenhet som behövs för att den funktionshindrade skall kunna bo kvar i sin bostad.

Till standardhöjande åtgärder lämnas bidrag om lägenheten har lägsta godtagbara standard enligt jordabalken och åtgärderna inte utgör ett led i en större upprustning. Bidrag ges om åtgärderna behövs för att det skall vara möjligt för den funktionshindrade att bo kvar i sin bostad.

Gemensamt färdtjänstreglemente inom Västtrafiks Skaraborgs affärsområde

Dokumentet finns endast som PDF

Färdtjänstreglemente, antagen KF 2020-12-14, § 136

Hemsändningsbidrag

Hemsändningsbidrag

Antagen av kommunfullmäktige den 29 oktober 2001 § 63

Hemsändningsbidrag

1986 beslutade Kommunfullmäktige att införa hemsändningsbidrag till butiker som kör hem dagligvaror till hushåll utanför kommunens tätorter. Bidraget var 15 kr per leverans.

En höjning av bidraget har skett under åren och från och med 2001 är bidraget 60 kr per leverans.

Regler för hemsändningsbidrag.

  • Hemsändningsbidrag utgår för hemsändning av dagligvaror till hushåll utanför kommunens tätorter.
  • Hemsändningen skall avse hushåll som har minst 1 kilometer till närmaste butik.
  • Bidrag utgår för en leverans per hushåll och vecka.
  • Bidrag utgår med 60:– kronor per leverans.
  • Hemsändning sker med handlarens eget fordon.
  • Konsumenten väljer själv leverantör/butik.
  • Utförda leveranser skall noteras på särskild lista.
  • Listan skickas kvartalsvis till Vara kommun, Kommunledningskontoret, 534 81 Vara. Listan skall vara inlämnad snarast efter det kvartal den avser.
  • Utbetalning av hemsändningsbidraget görs kvartalsvis i efterskott via post- eller bankgiro.
  • Varje butik avgör själv om eventuell avgift skall tas ut av kunden vid hemsändning av varor.

Reglemente för riksfärdtjänst.

Riksfärdtjänst – reglemente

Antaget av kommunfullmäktige 1997 § 65

Inledande bestämmelser

Riksfärdtjänsten regleras i lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735).

Socialnämnden är ansvarig för riksfärdtjänsten och beslutar om tillämpningsföreskrifter inom ramen för detta reglemente.

Ansökan

Ansökan om riksfärdtjänst inlämnas till socialnämnden som gör en individuell prövning enligt lag om riksfärdtjänst.

Vem får resa med riksfärdtjänst?

Tillstånd att åka riksfärdtjänst ges under förutsättning att:

  • Den sökande är folkbokförd i kommunen.
  • Resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare
  • Resan görs inom Sverige från en kommun till en annan
  • Resan görs med taxi, ett för ändamålet anpassat fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare
  • Ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet
  • Resan inte av någon annan anledning bekostas av det allmänna

Tillståndet kan innefatta rätt för ledsagare att medfölja på resan för att bistå den
riksfärdtjänstberättigade

Beställning av resa

Vid resa med allmänna kommunikationer beställer kommunens färdtjänsthandläggare resan av Riksfärdtjänsten Sverige AB, som skickar biljetterna till resenären tillsammans med inbetalningskort på egenavgiften.

Vid resa med taxi beställer kommunens färdtjänsthandläggare resan av Riksfärdtjänsten Sverige AB. Resenären betalar egenavgiften direkt till taxichauffören.

Anpassning av restid

För att samordna taxiresor samt för att erhålla rabatterade biljetter på allmänna
kommunikationer, behöver avresetiden ibland förskjutas. Huvudregeln är att för resor på avstånd upp till 20 mil kan avresetiden förskjutas inom halvdag och för längre resor kan avresetiden förskjutas inom en heldag. I samband med större helger kan större tidsförskjutningar krävas. Avsteg från reglerna om tidsförskjutning kan göras med hänsyn till resenärens funktionshinder och ändamålet med resan.

Samåkning i taxi och specialfordon

Samordning av resor med taxi och specialfordon sker regelmässigt där det är möjligt. Detta innebär att resenären får samåka på hela eller delar av sträckan. Vid samåkning kan ressträckan och restiden bli längre än vid direktresa. I speciella fall kan kommunens färdtjänsthandläggare besluta om ensamåkning.

Egenavgift

Resenären skall betala en egenavgift vars storlek beslutas av regeringen.

Beslut om återkallande

Beviljat tillstånd för viss tid eller visst antal resor kan återkallas om:

  • Förutsättningarna för tillståndet inte längre finns
  • Tillståndshavaren gjort sig skyldig till överträdelse av gällande föreskrifter.

Överklagande av beslut

Ett beslut om riksfärdtjänst kan överklagas till Länsrätten. Överklagandet skall ske skriftligt. Det skall ha inkommit till kommunen inom tre veckor efter det att sökanden fått del av beslutet.

Riktlinjer för bidrag till handikappsorganisationer

Handikappsorganisationer

Fastställda av socialnämnden den 30 maj 1990

Riktlinjer för bidrag till handikappsorganisationer.

Bidrag utgår till lokala föreningar enl. nedanstående.

Med lokal förening avses förening som verkar helt inom den egna kommunen eller till förening som verkar inom flera kommuner dock ej över hela länet.

Villkor
* Föreningen kan tillhöra en riksorganisation som är handikapporganisation och som är öppen för medlemskap för alla med visst handikapp. Som medlem kan också anhöriga eller annan närstående räknas.

Definition av medlem:

Som medlem räknas den som vid slutet av föreningens verksamhetsår är registrerad i föreningens medlemsmatrikel, har erlagt medlemsavgift till föreningen samt haft möjlighet att delta i och ta ansvar för beslut som fattas i föreningen. Dessutom kan räknas som medlem en familjemedlem eller annan närstående under förutsättning att även denne erlägger medlemsavgift samt i övrigt uppfyller krav i enlighet med och årsmötesbeslutet.

Det kan finnas föreningar som inte tillhör en riksorganisation men som gör värdefulla insatser för handikappade i kommunen. Det kan t ex röra sig om en ny förening som ännu ej hunnit bilda riksorganisationen. Bidrag till sådan förening bör kunna utgå efter särskild prövning.

* Föreningen skall ha valt en styrelse och antagit stadgar som ger möjlighet för dessa medlemmar att påverka beslut om föreningens verksamhet och inriktning.

* Bidragssökande organisation skall varje år på sätt kommunen finner lämplig styrka att föreningen haft verksamhet.

* Som villkor för bidrag bör också gälla att föreningen låter kommunen ta del av uppgifter som ligger till grund för bidragsframställan.

* Ansökan skall ha inkommit senast den 30 april under bidragsåret och innehålla uppgift om medlemsantal i kommunen 31/12 före bidragsåret.

Generella bidrag
Grundbidrag
a. belopp per förening 100/1000 inv. i kommunen
b. 20 kr per medlem i Vara kommun

Bidrag till särskilda insatser
Upptages till särskild prövning. Det kan t ex röra sig om
* inköp av inventarier
* speciellt kostnadskrävande material
* särskilda arrangemang eller verksamheter

Riktlinjer synpunkter klagomål avvikelser LSS och SoL, lex Sarah

Dokumentet finns endast som PDF

Riktlinjer synpunkter klagomål avvikelser LSS och SoL lex Sarah

Riktlinjer för verksamhetsbidrag till organisationer

Riktlinjer verksamhetsbidrag till organisationer

Riktlinjer för verksamhetsbidrag till organisationer

Bakgrund

Socialnämnden betalar årligen ut verksamhetsbidrag till ett antal organisationer.

Handikapporganisationer

Verksamhetsbidrag betalas ut i enlighet med de bidragsregler som framgår av Vara kommuns författningssamling, avsnitt Handikapporganisationer.

Vidare tillämpas, sedan 1998, nedanstående principer för bidragets belopp:

Lokala organisationer:

Vara, Vara-Essunga, Grästorp

Grundbidrag:

1 700 kronor

Medlembidrag:

20 kronor per medlem i Vara kommun.

____________________

Regionala organisationer:

Skaraborg eller delar av Skaraborg

Grundbidrag:

850 kronor

Medlemsbidrag:

20 kronor per medlem från Vara kommun

____________________

Rikstäckande organisationer:

50 kronor per medlem från Vara kommun.

____________________

Övriga organisationer

För övriga organisationer gäller vad som ovan sagts om handikapporganisationer.

En fjärde princip tillämpas om socialnämnden bedömer att en organisations verksamhet är till omfattande nytta för kommunens invånare och ovannämnda beräkningsprinciper inte är tillämpbara. I sådant fall kan nämnden besluta om bidrag 0,40 kronor per invånare i Vara kommun.

Organisationens verksamhet har tydlig anknytning till en eller flera av socialnämndens egna verksamhetsområden. Ett betydande antal av kommunens invånare får insatser eller hjälp av organisationen som också ska kunna påvisa verksamhetens kontinuitet över tid.

Ansökningar och beslut

Ansökan om bidrag ska vara socialförvaltningen tillhanda senast 1/12. Ansökningar om bidrag som kommit in senare beviljas endast i undantagsfall.

Då verksamhetsbidraget är likställigt med en gåva från socialnämnden går ett avslagsbeslut på ansökan inte att överklaga.

Socialnämndens arbetsutskott fattar beslut om att bifalla eller avslå ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer vid första ansökningstillfället.

För organisation som får bifall till ansökan beslutar socialnämnden på vilken av de fyra ovannämnda principerna verksamhetsbidraget grundas.

För organisation som beviljats verksamhetsbidrag av socialnämnden handläggs fortsättningsvis den årliga ansökan av socialförvaltningen.

Bedömer socialnämnden att organisationen och dess verksamhet visat bristande seriositet saknas grund för att bevilja ansökan. Detta gäller vidare för organisationer vars verksamhet uteslutande anses vända sig till personer utanför kommunen.

Riktlinjer och handläggningsrutiner ekonomiskt bistånd

Dokumentet finns endast som PDF

Riktlinjer och handläggningsrutiner ekonomiskt bistånd SN 180516 § 67

Tillämpningsföreskrifter för färdtjänst i Vara kommun

Färdtjänst – tillämpningsföreskrifter

Antagna av socialnämnden den 26 november 2003 § 125

Dessa tillämpningsföreskrifter är utarbetade inom ramen för det av Västtrafik
Skaraborg AB framtagna färdtjänstreglementet

Färdtjänst

Färdtjänst är särskilt anpassad kollektivtrafik för personer med funktionshinder och regleras i Lag om färdtjänst (SFS 1997:736).

Huvudman

Socialnämnden

Ansökan om färdtjänst

Ansökan om färdtjänst görs hos färdtjänsthandläggare på socialförvaltningen som gör en individuell utredning och bedömning av behovet samt fattar beslut. Läkarintyg kan erfordras för att färdtjänsthandläggaren skall kunna fatta ett beslut.

Färdtjänstberättigad

Färdtjänstberättigad är den som

  • Är folkbokförd i Vara kommun
  • Har ett funktionshinder, som inte endast är tillfälligt. Funktionshindret skall bedömas ha en varaktighet om minst tre månader
  • Har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna
    kommunikationsmedel

Färdtjänstens omfattning

Kommunfärdtjänst

Den färdtjänstberättigade får resa obegränsat inom färdtjänstområdet: Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara samt kommuner som angränsar till dessa.

Regionfärdtjänst

Den färdtjänstberättigade får, efter registrering, resa upp till 10 enkelresor per kalenderår inom Västra Götalandsregionen. Registrering skall göra årligen.

Uppehåll

Färdtjänstresor kan endast göras från en adress till en annan. Beställt resmål kan inte ändras under resans gång.

Inga stopp för att uträtta ärenden under resan är tillåtna.

Färdtjänsttillstånd

Tillstånd till färdtjänst beviljas tillsvidare eller för viss tid.

Beroende på den färdtjänstberättigades funktionshinder kan tillståndet förenas med föreskrifter om färdsätt, personbil (taxi) eller specialfordon.

Om det finns särskilda skäl får tillståndet i övrigt förenas med villkor .

Har den funktionshindrade blivit beviljad bilstöd till en handikappanpassad bil, som han/hon själv kör, kan färdtjänst endast beviljas då bilen är trasig eller av andra skäl obrukbar.

Tillstånd får återkallas om:

  • Förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, t ex vid flytt från kommunen
  • Tillståndshavaren gjort sig skyldig till överträdelse av gällande föreskrifter

Färdtjänsttillståndet omfattar alla typer av resor med undantag av resor som skall bekostas av annan, exempelvis landsting/region, försäkringskassa, försäkringsbolag, organisation eller företag.

Det är inte tillåtet att utnyttja färdtjänst för någon form av sjukresa, vare sig inom eller utanför regionen.

Medresenär

Färdtjänstberättigad har rätt att ta med sig upp till tre medresenärer på resan. Medresenärerna måste stiga på och av på samma plats som den färdtjänstberättigade och får inte innebära att ett större fordon måste trafikera resan.

Ledsagare

Tillstånd till ledsagare ges endast till den som av färdtjänsthandläggaren bedöms ha ett större hjälpbehov under färden än den hjälp som erhålls av transportföretaget. Tillståndet är knutet till resan och innefattar inte hjälp som den färdtjänstberättigade behöver vid resmålet.

Ledsagare till färdtjänstberättigad med tillstånd att ta med ledsagare reser utan kostnad. På och avstigning skall göras på samma ställe som den färdtjänstberättigade.

Ledsagaren får inte själv vara färdtjänstberättigad.

Någon skyldighet för kommunen att tillhandahålla ledsagare, till färdtjänstberättigad med tillstånd, föreligger inte.

Personaltillstånd

Har den färdtjänstberättigade insatser enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387), i särskilt eller ordinärt boende, kan vid behov tjänstgörande personal få åka med som ledsagare. Detta även om tillståndet inte innefattar ledsagare.

Den tjänstgörande personalen skall då beställa resan och uppge till Beställningscentralen att den färdtjänstberättigade kommer att åtföljas av personal från berörd resultatenhet. Till personal räknas anställda inom kommunen, eller hos entreprenörer och kooperativ som kommunen anlitat att utföra motsvarande uppgift, dock ej arvoderade medhjälpare t ex kontaktpersoner.

Individuellt behov

Utöver vad som anges i avtalet med transportföretaget kan individuell prövad hjälp beviljas, t ex:

  • Lyfthjälp ut ur och in i bostaden
  • Trappklättrare
  • Individuella villkor, t ex behov av att resa ensam
  • Utrymmen för rullstol eller bår
  • Extra utrymme vid sittplats

Bagage

Endast bagage motsvarande en kasse i varje hand eller en resväska får medtagas.
Vid behov av mer bagage skall detta anmälas vid beställningen, dock får bagaget ej innebära att ett större fordon måste trafikera resan.

Barn

Skäl för att bevilja barn färdtjänsttillstånd kan t ex vara att barnets vagn eller rullstol inte ryms på en buss eller att barnets funktionshinder är av den art att barnet inte kan resa med allmänna kommunikationer.

Barn till färdtjänstberättigad har rätt att följa med på resan t o m juni det år de fyller 16.

Arbetsresor/utbildningsresor

För resor till arbete eller utbildning krävs ett speciellt individuellt tillstånd. Den som är arbetssökande kan jämställa resor till arbetsförmedlingen med arbetsresor.

Sådan resa är endast tillåten till eller från arbetet/skolan.

Det är dock tillåtet att resa till och från matställe under lunchen.

Den berättigade kan vidare vid hemfärden välja annat resmål än hemmet inom samma hemkommun.

Den som är beviljad resor till och från arbete/skola kan på väg till eller från resmålet hämta eller lämna barn i barnomsorg.

Arbetsresor är endast tillåtna till och från ordinarie arbetsplats. Övriga resor i tjänsten bekostas av arbetsgivaren.

Resa i annan kommun

Resa i annan kommun inom ovan beskrivna färdtjänstområde är tillåten utan särskild prövning.

Vid vistelse i annan kommun, utanför färdtjänstområdet, kan färdtjänst utnyttjas.
Besökskommunens färdtjänstregler och taxa gäller för sådana resor. För resa i kommun utanför färdtjänstområdet görs ansökan hos kommunens färdtjänsthandläggare som, efter prövning, kan utfärda intyg.

Andra kommuners färdtjänstberättigade som vistas i Vara kommun äger rätt att, mot uppvisande av intyg, utnyttja kommunens färdtjänst enligt gällande regler och taxa. Resan debiteras hemkommunen.

Restider och beställning av resa

Resor med färdtjänst kan göras de tider under dygnet som ungefär motsvarar tillgängligheten hos allmänna kommunikationer i Västra Skaraborg.

Alla dagar

Klockan 0.5.00 – 23.00

Nattrafik

Natt mot lördag och söndag samt övriga helgdagar, enligt Västtrafiks nattrafikregler, gäller en utökning till klockan 02.00.

Färdtjänstberättigad som har tillstånd att färdas i specialfordon har rätt att åka färdtjänst dygnet runt.

Beställning av resa skall ske till Beställningscentralen under ordinarie öppettid. Resan skall beställas i så god tid som möjligt dock senast 60 minuter före önskad restid.

Beställning av återresa kan med fördel göras vid beställning av framresa. Det går också att beställa flera resor samtidigt.

Avbeställningar och ändringar av beställd resa kan göras hela dygnet.

Beställningscentralen

För beställning av resa:
Telefon: 020 – 91 90 90
Fax: 0515 – 814 20
Texttelefon 0515 – 824 30

Öppettider

Vardagar: 06-00 – 22.00
Lör-, sön- och helgdagar: 08.00 – 22.00

Egenavgift

Avgiften följer Västtrafiks zontaxa för kollektivtrafiken och dess taxeförändringar.

Avgiften motsvarar Västtrafiks kollektivtrafikstaxa för enkelbiljett + 50 %

Efter klockan 24.00 är avgiften Västtrafiks kollektivtrafikstaxa + 100 %

Medresenär betalar samma avgift som den färdtjänstberättigade.

Ledsagare följer med gratis.

Avgiften för arbets/utbildningsresor motsvarar kollektivtrafikens periodkort.

Passagerare som är barn till färdtjänstberättigad åker gratis t o m juni det år de fyller 6 år och betalar halv avgift som medresenär t o m juni det år de fyller 16.

Samåkning

Färdtjänsten skall i största möjliga omfattning samordnas med övriga samhällsbetalda resor. En färdtjänstberättigad måste godta samåkning om inte särskilda skäl föreligger. Detta innebär att två eller flera färdtjänstberättigade kan få dela bil/specialfordon hela eller delar av resvägen.

Färdtjänstkort

Den färdtjänstberättigade erhåller ett personligt färdtjänstkort som styrker rätt till färdtjänst. Vid resa skall giltigt färdtjänstkort uppvisas. Eventuell rätt att medtaga ledsagare finns angivet på färdtjänstkortet.

Överklagande av beslut

Ett beslut om färdtjänst kan överklagas till Länsrätten. Överklagandet skall vara skriftligt och ha inkommit till kommunen inom tre veckor efter det att sökanden har fått del av beslutet.

Tillämpningsföreskrifter för riksfärdtjänst i Vara kommun

Riksfärdtjänst – tillämpningsföreskrifter

Antagna av socialnämnden den 26 november 2003 § 125

Allmänna förutsättningar

En kommun skall, enligt lag om riksfärdtjänst ( SFS 1997:735 ), lämna ersättning för
resekostnader till personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.

Huvudman

Socialnämnden.

Ansökan om riksfärdtjänst

Tillstånd till enstaka resa

Ansökan om tillstånd till enstaka resa görs på särskild blankett hos socialförvaltningens färdtjänsthandläggare.

Ansökan skall var socialförvaltningens färdtjänsthandläggare till handa senast 14 dagar före resans påbörjande. I undantagsfall, t ex för närvaro vid begravningar eller besök hos akut sjuk, får ansökan göras senare.

Inför storhelger är det nödvändigt att resor beställs tidigare eftersom tillgången på transpormedel då är begränsad.

Tillstånd till visst antal resor eller för viss tid

I normalfallet görs ansökan om riksfärdtjänst för varje enskild resa. Under speciella
omständigheter, t ex många resor mellan samma adresser, kan tillstånd sökas för viss tid eller visst antal resor.

Sådant tillstånd skall sökas på särskild blankett och beviljas endast med specificering av resesätt och begränsning av resmål.

Vem får åka med riksfärdtjänst?

Tillstånd att åka riksfärdtjänst ges under förutsättning att:

  • Resenären är folkbokförd i kommunen
  • Resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala resekostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare
  • Resan görs inom Sverige, från en kommun till en annan, utanför det definierade
    färdtjänstområdet och där regionfärdtjänsten inte är tillämplig eller antalet resor är
    förbrukade.
  • Ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet
  • Resan inte av någon anledning bekostas av det allmänna

Val av färdmedel

Resor med riksfärdtjänst skall göras med allmänna kommunikationer, taxi eller ett för ändamålet särskilt anpassat fordon (specialfordon). Ersättning för resor med hyrbil eller privatbil medges ej.

Socialförvaltningens färdtjänsthandläggare beslutar om färdsätt med beaktande av resenärens funktionshinder och övriga omständigheter. Billigaste färdsätt skall användas, vilket innebär följande:

a) i första hand används allmänna kommunikationer, tåg, buss, båt eller flyg, där så är möjligt med hänsyn till resenärens funktionshinder

b) i andra hand används allmänna kommunikationer i kombination med taxi eller specialfordon

c) i tredje hand används enbart taxi eller specialfordon

Annan prioritering kan göras om resan därigenom blir billigare.

Vid resor med allmänna kommunikationer skall rabatter och billigare prisalternativ användas i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn till funktionshinder och resans ändamål.

Beviljande av tillstånd skall ske med hänsyn till sökandes funktionshinder. Den omständigheten att det saknas allmänna kommunikationer är i sig inget skäl för att bevilja riksfärdtjänst.

Socialförvaltningens färdtjänsthandläggare beslutar om tillstånd och färdmedel. Tillstånd kan ej ges för resor som redan genomförts.

Beslut om återkallande

Beviljade tillstånd kan återkallas om:

  • förutsättningarna för tillståndet inte längre finns
  • tillståndshavaren gjort sig skyldig till överträdelse av gällande föreskrifter

Resebeställning

Resenären ansöker om resan hos socialförvaltningens färdtjänsthandläggare .

Vid resa med allmänna kommunikationer beställer socialförvaltningens färdtjänsthandläggare resan av Riksfärdtjänsten Sverige AB, som skickar biljetterna till resenären tillsammans med inbetalningskort på egenavgiften.

Vid resa med taxi eller specialfordon beställer socialförvaltningens färdtjänsthandläggare resan av Riksfärdtjänsten Sverige AB. Resenären betalar egenavgiften direkt till taxichauffören.

Anpassning av restid

För att samordna taxiresa samt för att erhålla rabatterade biljetter på allmänna kommunikationer, behöver avresetiden ibland förskjutas. Huvudregeln är att för resor på avstånd upp till 20 mil kan avresetiden förskjutas inom en halvdag och för längre resor kan större tidsförskjutningar krävas. Avsteg från reglerna om tidsförskjutning kan göras med hänsyn till resenärens funktionshinder
och ändamålet med resan.

Samåkning i taxi och specialfordon

Samordning av resor med taxi och specialfordon sker regelmässigt där det är möjligt. Detta innebär att resenären får samåka på hela eller delar av sträckan. Vid samåkning kan resesträckan bli längre än vid direktresa. I speciella fall kan socialförvaltningens handläggare besluta om ensamåkning.

Ledsagare

Vid rikfärdtjänstresa kan ledsagare behöva medfölja. Kommunen beviljar resa för ledsagare under förutsättning att det anses nödvändigt för resans genomförande. Fram och återresa kan beviljas om omständigheterna så kräver. Även resa för ledsagare beställs av färdtjänsthandläggare.

Lagen om riksfärdtjänst föreskriver inte någon skyldighet för kommunen att tillhandahålla ledsagare.
Resa för ledsagare beviljas regelmässigt för personer som har rätt till personlig assistent enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387).

Medresenär

Person som inte är ledsagare men som önskar medfölja på resan kallas medresenär. Vid resa med allmänna kommunikationer betalar medresenären hela sin reskostnad. Kommunen åtar sig att förmedla beställningen men ansvarar ej för genomförande eller betalning. Riksfärdtjänsten Sverige AB skickar faktura tillsammans med biljetterna.

Riksfärdtjänstresa för barn

Riksfärdtjänstresa kan i undantagsfall beviljas även för barn under 12 år om resan till följd av funktionshindret måste genomföras på ett särskilt kostsamt sätt. Därvid skall beaktas att även icke funktionshindrade barn normalt inte åker ensamma och därför behöver hjälp med att genomföra resor.

Bagage

Bagage får medföras i den mängd respektive transportföretag stadgar.

För resa med taxi får normalt bagage medföras. Som normalt bagage räknas två väskor per resenär.

Utöver bagage får nödvändiga handikapphjälpmedel medföras.

Husdjur

Vid resor med allmänna kommunikationer får husdjur ej medföras. Undantag kan medges efter särskild ansökan. Undantag medges alltid för ledarhund.

Egenavgift

Resenären skall betala en särskild så kallad egenavgift vars storlek beslutas av regeringen. Egenavgiften är schabloniserad men skall avspegla normala resekostnader med allmänna färdmedel.

Ersättning för en riksfärdtjänstresa lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och egenavgiften. Ersättning för ledsagares resa skall dock motsvara reskostnaden.

Överklagande av beslut

Ett beslut om riksfärdtjänst kan överklagas till Länsrätten. Överklagandet skall vara skriftligt och ha inkommit till kommunen inom tre veckor efter det att sökanden har fått del av beslutet.

Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst 2021-2024

Dokumentet finns endast som PDF

Trafikförsörjningsprogram för färdtjänst och riksfärdtjänst 2021-2024

Äldre- och handikappsomsorg - tillämpningsföreskrifter

Finns endast som PDF

Äldre-och-handikappomsorg-tillämpningsföreskrifter

Lokalhyror – bidrag till pensionärsföreningar

Fastställt av socialnämnden den 26 januari 1990 § 15

Bidrag till lokalhyror, pensionärsföreningar

Pensionärsföreningar får lokalhyran vid medlemsmöten betald i den mån äldreomsorgens lokaler är otillräckliga.

Självservice

På självservice kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.