Megatrender – globalt

Det finns ett antal övergripande områden – globalisering, demografi, klimat, teknik och värderingar – vars förändringar starkt påverkar såväl Sverige som övriga världen. De kallas ofta megatrender eller globala trender. De är ofta svåra att påverka lokalt och regionalt och konsekvenserna av dem kan se olika ut i olika delar av Sverige. Men oavsett om förändringarna utgör möjligheter, hot, eller både och, så måste man lokalt och regionalt ha en strategi för att möta dem.

De som bäst förstår och förmår att hantera dessa fundamentala förändringskrafter kan också bäst dra fördelar av dem. Megatrenderna påverkar Vara kommun på många sätt, och är betydande ingredienser i de trender för Sverige och Vara.

Demografi

Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demografiska utvecklingen. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar över tiden beroende på befolkningens storlek och ålderssammansättning vilket kräver att samhällsplanering och finansiering hänger med.

Den tydligaste demografiska trenden i västvärlden är att låga födelsetal och ökad livslängd medfört en allt äldre befolkning. Det leder till ett större behov av omsorg och vård, vilket sätter press på välfärdssystemen. Sverige står också inför stora demografiska påfrestningar, men läget är annorlunda här än i många andra EU-länder. I Sverige föds det förhållandevis många barn och vi har en historiskt snabb befolkningsökning genom en stor flyktinginvandring med många i förvärvsverksamma åldrar, vilket föryngrar befolkningen som helhet.

Hur välfärdssystemen kommer att påverkas av de demografiska förändringarna beror i stor utsträckning på i vilken omfattning och takt som nyanlända kommer i arbete och kan bidra till finansieringen av välfärden.

Migrationen till EU-länderna från krigshärjade och/eller fattiga länder har skapat politisk splittring i många länder. Migrationsfrågan skapar oenighet såväl inom som mellan länder. I flera val i Europa och Nordamerika har frågor om migration varit en delförklaring bakom resultatet. När styrkeförhållandena mellan nationalstat och globalisering, mellan slutenhet och öppenhet, står i fokus är det ofta migrationen som står i centrum för debatten.

Inget tyder på att antalet flyktingar i världen kommer att minska inom överskådlig tid. Krig, vattenbrist, samt korrumperade och illa fungerande statsbildningar kommer sannolikt fortsätta att driva folk på flykt. Även stora ekonomiska skillnader mellan länder kommer att locka människor att vilja söka sig ett bättre liv i andra länder.

Globalisering

Med globalisering menas att stater och samhällen över hela världen knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Den bygger på öppenhet och frihet avseende handel, investeringar och kapital samt av information och teknologi. Globaliseringen är en följd av politiska beslut och en konsekvens av minskade kommunikationsoch transaktionskostnader genom ny teknik.

Globaliseringen har två sidor. Den innebär en ökad global konkurrens där företag exempelvis kan söka sig till, och investera i, länder med lägre produktionskostnader. Globalisering och frihandel har gett världen en ökad ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. Genom globaliseringen sprids kunskap och teknik som kan användas till att skapa välstånd. Samtidigt finns det många som framhåller att globaliseringen också förflyttar makt från nationer till marknaden, att den skapar inkomstklyftor inom länder samt har negativ inverkan på miljön.

Klimat

Koldioxidutsläpp leder till varmare klimat, vilket nationer och människor över hela världen måste förhålla sig till. Konsekvenserna för enskilda länder eller platser är svåra att överblicka. Men för världen som helhet medför klimatförändringarna en ökning av katastrofer och kriser i form av översvämningar, torka, stormar, utslagna ekosystem, nya sjukdomar, konflikter om vattenresurser samt människor på flykt.

Det är oundvikligt att länder, företag och individer behöver förändra beteenden och vanor när det gäller transporter, matvanor, produktionsoch konsumtionsmönster samt återvinning. Ny teknik kommer sannolikt att spela en mycket viktig roll, både för att begränsa men också för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Företag och länder med kunskap och framförhållning kan dra ekonomisk fördel av utvecklingen genom att utveckla miljöteknik och miljökompetens.

Teknik

Begrepp som digitalisering, bioteknik, artificiell intelligens, big data och nanoteknik har vi alla hört talas om. När nya tekniker utvecklas och börjar samverka ökar tempot i omvandlingen och det sker just nu omvälvande förändringar i samhället. Såväl arbetsmarknad som välfärdstjänster kommer att påverkas på en rad olika sätt.

Digitalt diagnosstöd för läkare leder tankarna till att vi snart har ”digitala doktorer” med en enorm inlärningskapacitet och förmåga att fånga upp de senaste vetenskapliga rönen, systematisera patientens sjukdomshistoria och för att ställa diagnos. Inom utbildningsområdet skapar digitaliseringen bättre möjlighet att anpassa utbildningsinnehållet efter enskilda elevers inlärningsförmåga.

Det är dock lättare att förutspå hur ny teknik kan användas än att förutse hur tekniken påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenserna förrän tekniken funnits en tid. Ny teknik innebär också att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. Tekniska framsteg har ofta omvälvande samhällseffekter. Den lyfter folk från fattigdom och ökar välståndet för många, men förändrar också styrkeförhållanden mellan olika länder, branscher och företag. Enskilda personer och platser som inte lyckas anpassa sig och förändra sig i takt med den tekniska utvecklingen kan drabbas hårt.

Värderingar

Människors värderingar påverkas av förändringar i omvärlden och påverkar i sin tur länders och platsers kultur och utveckling. Det är människors värderingar som i hög utsträckning avgör om ett land kan bygga upp fungerande institutioner, om människor känner tillit till varandra, är toleranta mot olikheter och om de uppmuntrar kreativitet och entreprenörskap. Människors värderingar påverkas bland annat av ny teknik och tillgång till kunskap, men också av mer utdragna demografiska och institutionella förändringar i samhället eller av enstaka händelser i historien.

Förändrade värderingar följer också ofta av generationsskiften. Grundläggande värderingar uppstår tidigt i livet och förändras vanligen rätt lite, om vi inte ställs inför omvälvande händelser eller om människor som vi står nära och litar på påverkar oss.

Globalisering och nya kommunikationstekniker har inneburit att idéer, trender, kunskap och även desinformation får snabbare spridning och når fler människor än tidigare. Förändrade värderingar kan därför uppkomma genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det har till exempel inneburit att skillnader i värderingar mellan olika individer ur samma generation har ökat och troligtvis kommer fortsätta att öka.

Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demografiska utvecklingen. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar över tiden beroende på befolkningens storlek och ålderssammansättning vilket kräver att samhällsplanering och finansiering hänger med.

Den tydligaste demografiska trenden i västvärlden är att låga födelsetal och ökad livslängd medfört en allt äldre befolkning. Det leder till ett större behov av omsorg och vård, vilket sätter press på välfärdssystemen. Sverige står också inför stora demografiska påfrestningar, men läget är annorlunda här än i många andra EU-länder. I Sverige föds det förhållandevis många barn och vi har en historiskt snabb befolkningsökning genom en stor flyktinginvandring med många i förvärvsverksamma åldrar, vilket föryngrar befolkningen som helhet.

Hur välfärdssystemen kommer att påverkas av de demografiska förändringarna beror i stor utsträckning på i vilken omfattning och takt som nyanlända kommer i arbete och kan bidra till finansieringen av välfärden.

Migrationen till EU-länderna från krigshärjade och/eller fattiga länder har skapat politisk splittring i många länder. Migrationsfrågan skapar oenighet såväl inom som mellan länder. I flera val i Europa och Nordamerika har frågor om migration varit en delförklaring bakom resultatet. När styrkeförhållandena mellan nationalstat och globalisering, mellan slutenhet och öppenhet, står i fokus är det ofta migrationen som står i centrum för debatten.

Inget tyder på att antalet flyktingar i världen kommer att minska inom överskådlig tid. Krig, vattenbrist, samt korrumperade och illa fungerande statsbildningar kommer sannolikt fortsätta att driva folk på flykt. Även stora ekonomiska skillnader mellan länder kommer att locka människor att vilja söka sig ett bättre liv i andra länder.

Självservice

På självservice kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.