Vara kommun i omvärlden

Sveriges kommuner och landsting har gjort en omvärldsspaning där fem olika så kallade megatrender lyfts fram; globalisering, demografi, klimat, teknik och värderingar. En megatrend påverkar människor och organisationer såväl internationellt och nationellt som lokalt. Vara kommuns omvärldsanalys tar sitt avstamp i dessa trender, och bryter sedan ner dessa megatrender i vilken påverkan de får nationellt och lokalt för Vara kommun.

Sammanfattning

De demografiska förändringarna består i huvudsak i att andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder blir mindre. Detta innebär att färre ska försörja fler, det blir svårare att rekrytera tillräcklig kompetens till de kommunala verksamheterna och samtidigt växer behoven av service till barn, unga och gamla. Vara kommun, liksom övriga världen, påverkas även av urbaniseringskraften, unga tenderar i stor utsträckning att flytta till större städer.

Den demografiska utvecklingen sätter också press på ekonomin. Ökat behov av välfärdstjänster, ett större ansvarstagande för medfinansiering av tidigare statligt finansierad service, stora investeringsbehov liksom oförändrad nivå i statsbidragen innebär sammantaget att kostnaderna växer betydligt snabbare än skatteintäkterna framöver.

Såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn utmanas när det gäller kompetensförsörjningen. På både nationell och lokal nivå bedöms bristen på lämplig arbetskraft vara ett stort tillväxthinder för såväl den privata näringen som kommunen. Kommunens attraktivitet som arbetsgivare blir därmed allt viktigare liksom att möta nya generationers krav på flexibilitet och inflytande i arbetslivet. Trots lägre utbildningsnivå har Vara en högre sysselsättningsgrad i jämförelse med övriga kommuner i Västra Götalandsregionen. Omvänt är arbetslösheten lägre än i regionen och i riket, vilket är positivt för såväl Vara kommun som geografiskt område och som arbetsgivare.

Den tekniska utvecklingen i allmänhet och digitaliseringen i synnerhet går snabbt framåt och påverkar kommunens sätt att utföra service och tjänster. Kommuninvånare och företag kommer genom en ökad digitalisering att ställa högre krav på kommunens verksamheter. I takt med att samhället digitaliseras finns också en risk för att vissa grupper står utanför denna utveckling och därmed skapas ett digitalt utanförskap.

I Vara kommun finns sociala utmaningar i form av ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa, trygghet och delaktighet samt bostadsförsörjning. Utbildning och utbildningsnivå är gemensamma nämnare för en positiv utveckling. Sammantaget kan konstateras att Vara kommun har utmaningar att hantera för att uppnå ett socialt hållbart samhälle – för alla.

När det gäller infrastruktur och kommunikationer blir det allt viktigare för små och medelstora kommuner att knyta an till större städer och regioner samt samverkan däremellan. För Vara kommun blir infrastrukturen allt viktigare för att bibehålla befolkningstillväxt och sysselsättning i en region som släpar i Västra Götalandsregionen vad gäller dessa viktiga mått på utveckling.

Klimatförändringar och miljöfaktorer blir allt viktigare i både fysisk infrastrukturplanering, markanvändning som i människors och företags agerande i vardagen. Här är kommunen en viktig aktör på vägen mot att bli fossiloberoende, att hushålla med mark- och naturresurser samt strävan att bevara den biologiska mångfalden och ett resurssnålt samhälle. Ytterligare utmaning ligger i att klimatanpassa samhällsservicen och infrastrukturen.

Avslutningsvis kan konstateras att en hållbar utveckling – för alla – i Vara kommun är en utmaning framöver.

Demografin utmanar

Den totala befolkningen väntas öka i Vara kommun framöver. Dock är prognosen osäker då den baseras på en beräkning att flyttnettot fortsätter vara positivt p.g.a. utrikesinflyttning. Utrikesinflyttningen är svår att prognostisera då den direkt hänförs till totala globala flyttströmmar. Det finns därmed en risk att befolkningen i kommunen istället minskar.

Direkt hänförligt till befolkningsutvecklingen är det faktum att försörjningskvoten ökar, vilket för Vara kommuns del innebär en påfrestning på ekonomin i och med att färre ska försörja fler. Då statistik visar att det framförallt är unga vuxna i Vara som tenderar att flytta från kommunen, vilka är i arbetsför ålder, är det en viktig faktor i utvecklingen av försörjningskvoten.

Att unga idag i högre utsträckning än någonsin i historien dras till storstads- och/eller stadsområden är ett faktum. De unga har både kunskapen och i hög utsträckning möjligheterna att bosätta sig på andra platser än den plats där de är födda och uppvuxna. Det innebär inte att alla vill flytta till städer. Men när tillräckligt många unga individer anser att staden är den plats där de vill befinna sig på så sätter det även agendan för dem som helst vill stanna kvar eller välja att bo på en mindre och mindre tätbefolkad plats.

Påfrestningar i samhällsekonomin

Kommande konjunkturavmattning innebär minskad skatteunderlagstillväxt. Samtidigt förutspås kommunens kostnader öka, framförallt utifrån ökade behov av kärnverksamheter relaterade till demografiska behov och höga investeringsnivåer. Det finns även en osäkerhet kring hur Vara kommuns ekonomi kommer att påverkas av regeringens beslut om t.ex. lagändringar och förändringar i kostnadsutjämningssystemet.

För att kunna uppfylla balanskravet (Kommunallagen) samt SKL:s rekommenderade överskott om 2 procent för en god ekonomisk hushållning innebär detta sammantaget ekonomiska utmaningar framöver.

Teknisk utveckling

Teknisk utveckling och digitalisering kommer i grunden att påverka och förändra kommunens sätt att leverera service och tjänster. Kommuninvånare och företag kommer genom en ökad digitalisering i samhället ställa allt högre krav på kommunens verksamheter. Samverkan på olika nivåer blir allt viktigare, både ur effektivitets- och kompetensförsörjningsperspektiv.
Det handlar dels om att ansluta till de nationella lösningarna som tas fram och dels bredda och fördjupa det mellankommunala samarbetet V6.

Det finns en risk för ett digitalt utanförskap om invånare inte fullt ut kan nyttja den tekniska utvecklingen.

Kompetensförsörjning

Brist på lämplig arbetskraft är ett stort tillväxthinder för både kommunen och näringslivet. Därmed behöver Vara kommun försäkra sig om att vara med och konkurrera om den attraktiva arbetskraften, både som arbetsgivare och som kommun, så att vi lyckas locka och behålla rätt kompetenser och säkra återväxten av den.

För att lyckas med detta krävs att kommunen stärker sin roll som en attraktiv arbetsgivare, framförallt för den yngre generationen, och hittar innovativa lösningar för att tillvarata kompetensen på rätt sätt. Kommunen måste arbeta aktivt och målinriktat för att skapa en hållbar arbetsmiljö och på så sätt säkra att fler medarbetare både orkar och vill jobba mer och längre.

Det behövs också ökad samverkan mellan alla olika aktörer – kommunen, näringslivet, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och utbildningsenheterna, men också mellan kommunens olika förvaltningar. En helhetssyn på frågan om kompetensförsörjning är nödvändig för att lyckas.

Social utsatthet

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

I Vara kommun finns sociala utmaningar i form av ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa, trygghet och delaktighet samt bostadsförsörjning. Utbildning och utbildningsnivå är gemensamma nämnare för en positiv utveckling. Sammantaget kan konstateras att Vara kommun har utmaningar att hantera för att uppnå ett socialt hållbart samhälle – för alla.

Infrastruktur och fysisk planering

• Bredbandsutvecklingen möjliggör att fler kan arbeta, leva och bo på landsbygden. Generationsväxlingen i företagen innebär dock en ökad risk för att företagens lokala anknytning minskar eller försvinner och därmed risken för utflyttning.

• Beslut om infrastrukturinvesteringar, som får konsekvenser för Vara, fattas ibland av andra – inte minst på nationell nivå. Här krävs kraftfullt delregionalt samarbete för att få tillstånd satsningar från statligt håll. Utvecklingen hittills visar även på att kommunerna får ta ett större finansieringsansvar när det gäller infrastrukturen. Satsningar på infrastruktur, såsom E20 och Älvsborgs-/Kinnekullebanan, kan leda till att stärka Vara kommuns roll som en del i Västra Götalandsregionen, vilket i sin tur kan generera en mängd positiva effekter för Vara, till exempel företagsetableringar, en fortsatt inflyttning och kompetensförsörjning.

• Det blir allt viktigare för små och medelstora kommuner att knyta an till större städer och regioner samt samverkan däremellan. Detta blir tydligt, inte minst i strukturbild Skaraborg.

• Jordbruksmarken blir viktigare. Viktigt att göra noggranna avvägningar i markanvändning och motivera varför jordbruksmark tas i anspråk.

Klimatkänningar och miljö

Vara kommun påverkas på olika sätt av miljö- och klimatförändringarna. Vara kommuns roll i miljö och klimatarbetet kan ses utifrån två olika perspektiv:

• Som samhällsaktör; verka för att skapa förutsättningar för medborgare och näringsliv att agera miljövänligt.
• Som organisation; se till att skapa kvalitet och service med en så liten miljöpåverkan som möjligt samt integrera miljö- och klimatarbetet i kärnverksamheten

Vara kommun behöver skapa förutsättningar för alla som bor och verkar i Vara att göra miljömedvetna val och bidra till en hållbar utveckling i det lokala. Nya eller skärpta lagar och regler på miljöområdet kan innebära ökade kostnader för kommunen, enskilda och näringslivet. De viktigaste utmaningarna och möjligheterna för Vara kommun de fyra kommande åren är att:

• Bidra till en fossilfri och förnybar infrastruktur
• Bidra till en effektiv resurshushållning
• Klimatanpassa samhällsservicen och infrastrukturen
• Ta tillvara ekosystemtjänsterna för att få ett robust, klimatanpassat och resurssnålt samhälle.

De demografiska förändringarna består i huvudsak i att andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder blir mindre. Detta innebär att färre ska försörja fler, det blir svårare att rekrytera tillräcklig kompetens till de kommunala verksamheterna och samtidigt växer behoven av service till barn, unga och gamla. Vara kommun, liksom övriga världen, påverkas även av urbaniseringskraften, unga tenderar i stor utsträckning att flytta till större städer.

Den demografiska utvecklingen sätter också press på ekonomin. Ökat behov av välfärdstjänster, ett större ansvarstagande för medfinansiering av tidigare statligt finansierad service, stora investeringsbehov liksom oförändrad nivå i statsbidragen innebär sammantaget att kostnaderna växer betydligt snabbare än skatteintäkterna framöver.

Såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn utmanas när det gäller kompetensförsörjningen. På både nationell och lokal nivå bedöms bristen på lämplig arbetskraft vara ett stort tillväxthinder för såväl den privata näringen som kommunen. Kommunens attraktivitet som arbetsgivare blir därmed allt viktigare liksom att möta nya generationers krav på flexibilitet och inflytande i arbetslivet. Trots lägre utbildningsnivå har Vara en högre sysselsättningsgrad i jämförelse med övriga kommuner i Västra Götalandsregionen. Omvänt är arbetslösheten lägre än i regionen och i riket, vilket är positivt för såväl Vara kommun som geografiskt område och som arbetsgivare.

Den tekniska utvecklingen i allmänhet och digitaliseringen i synnerhet går snabbt framåt och påverkar kommunens sätt att utföra service och tjänster. Kommuninvånare och företag kommer genom en ökad digitalisering att ställa högre krav på kommunens verksamheter. I takt med att samhället digitaliseras finns också en risk för att vissa grupper står utanför denna utveckling och därmed skapas ett digitalt utanförskap.

I Vara kommun finns sociala utmaningar i form av ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa, trygghet och delaktighet samt bostadsförsörjning. Utbildning och utbildningsnivå är gemensamma nämnare för en positiv utveckling. Sammantaget kan konstateras att Vara kommun har utmaningar att hantera för att uppnå ett socialt hållbart samhälle – för alla.

När det gäller infrastruktur och kommunikationer blir det allt viktigare för små och medelstora kommuner att knyta an till större städer och regioner samt samverkan däremellan. För Vara kommun blir infrastrukturen allt viktigare för att bibehålla befolkningstillväxt och sysselsättning i en region som släpar i Västra Götalandsregionen vad gäller dessa viktiga mått på utveckling.

Klimatförändringar och miljöfaktorer blir allt viktigare i både fysisk infrastrukturplanering, markanvändning som i människors och företags agerande i vardagen. Här är kommunen en viktig aktör på vägen mot att bli fossiloberoende, att hushålla med mark- och naturresurser samt strävan att bevara den biologiska mångfalden och ett resurssnålt samhälle. Ytterligare utmaning ligger i att klimatanpassa samhällsservicen och infrastrukturen.

Avslutningsvis kan konstateras att en hållbar utveckling – för alla – i Vara kommun är en utmaning framöver.

Självservice

På självservice kan du som är privatperson, företagare eller som representerar en förening, komma i kontakt med kommunen och utföra dina ärenden via e-tjänster och blanketter.