Hur man ansöker om bistånd

Den som anser sig behöva bistånd skall göra en ansökan hos biståndshandläggaren. Ett beslut om bistånd skall alltid föregås av en individuell prövning. Det betyder att biståndshandläggaren efter det att den enskilde gjort en ansökan muntligt eller skriftligt, gör en utredning, bedömer behovet och fattar beslut. Utredning och beslut dokumenteras och under det att insatser utförs görs fortlöpande dokumentation.

Utredningen genomförs vanligtvis vid ett hembesök. Biståndshandläggaren kan behöva uppgifter från t.ex. läkare för att kunna fatta beslut. För att kunna få de uppgifterna måste den enskilde ge samtycke till att uppgifter från annan myndighet hämtas in.

Biståndsbedömning och beslut fattas av biståndshandläggare.

Vem handlägger bistånd?

De insatser som har sin grund i socialtjänstlagen beslutas i lagens mening av politiker men politikerna har delegerat mycket av beslutanderätten till tjänstemän, biståndshandläggare, som fattar beslut i deras ställe.

Biståndsbedömning och beslut fattas av biståndshandläggare.

Vem har rätt till bistånd?

De insatser som har sin grund i socialtjänstlagen(SoL)/Lag om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS) beslutas i lagens mening av politiker men politikerna har delegerat mycket av beslutanderätten till tjänstemän, biståndshandläggare, som fattar beslut i deras ställe.

Biståndsbedömning och beslut fattas av biståndshandläggare.

Överklaga ett beslut

Om du vill klaga på ett beslut som fattats av kommunen är det viktigt att veta att man skiljer på om det var fel av kommunen att fatta beslutet (laglighetsprövning) eller om själva beslutet var felaktigt (förvaltningsbesvär).

Överklaga genom laglighetsprövning

Varje medborgare i kommunen har rätt att få lagligheten av ett beslut prövad hos förvaltningsrätten. Det gäller bland annat beslut fattade av kommunstyrelsen eller myndighetsnämnden. Medborgare i en kommun är den som är folkbokförd i kommunen eller äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där.

Hur överklagar man?

Beslutet ska överklagas skriftligt. Det ska framgå vilket beslut som överklagas. Det ska framgå vilka omständigheter den klagande stöder sig på.

Överklagandet ska skickas till förvaltningsrätten, se adress till höger på sidan. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs.

Överklaga genom förvaltningsbesvär

Du har rätt att överklaga ett beslut som fattats av kommunstyrelsen, myndighetsnämnden eller tjänsteman på uppdrag av någon av dessa om:

• Beslutet angår dig.
• Beslutet har gått dig emot.
• Det är ett beslut som går att överklaga, vilket anges direkt i berörd lag.

Hur överklagar man?

Beslutet ska överklagas skriftligt. Det ska framgå vilket beslut som överklagas. Det ska framgå vilken ändring av beslutet som begärs.

Om du inte har fått den hjälp du ansökt om har du rätt att få ett skriftligt meddelande om detta. Du ska också få information om hur du ska gå till väga för att överklaga, det vill säga vart du ska vända dig och hur lång tid du har på dig att överklaga.

Tjänstemannen som handlagt ditt ärende har skyldighet att hjälpa dig att överklaga.

Överklagandet ska ha kommit in till beslutsfattande myndighet inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet.

Vart skickas överklagandet?

Överklagandet ska skickas till den enhet inom socialtjänsten som fattat beslutet. Syftet med detta är att ge denna myndighet en möjlighet att rätta till eventuella felaktigheter samt att kunna ändra beslutet om nya fakta framlagts.

Om beslutet står fast skickas överklagandet omgående till förvaltningsrätten som prövar ärendet. Förvaltningsrätten kan pröva både beslutets laglighet och lämplighet. Detta innebär att förvaltningsrätten förutom att upphäva ett beslut, vilket sker vid lämplighetsprövning, även kan sätta ett annat beslut istället.