Skyltprogram

Gäller från och med: 13 mars 2023, beslutsinstans: Kommunstyrelsen

Innehållsförteckning

1. Inledning
2. Riktlinjer
3. Skyltning
4. Skyltens uppgift och innehåll
5. Skyltar inom tätortscentrum
6. Skyltar utanför tätortscentrum

Inledning

En orts identitet kan beskrivas som en gemensam uppfattning om en orts historia, vardagsliv och potential. Gestaltningen av det gemensamma rummet - innehållande gator, torg, parker och andra platser - har stor betydelse för det liv som levs i orterna. De intryck det offentliga rummet ger
påverkar både upplevelsen och de handlingar som utförs - vilka vägar som väljs, möjligheten till möten, vilka butiker som besöks och om besökare återvänder eller inte. En genomtänkt estetik stärker en plats identitet och återkommande element skapar igenkänning. Utformningen av skyltar och
stadsrummets möblering är en viktig del i hur vi uppfattar stadsmiljön.

Syfte

Skyltprogrammet ska vara en vägledning för dig som vill sätta upp en skylt. Skyltar utgör en viktig del av stadsrummet som kan, och bör, bidra till att skapa en attraktiv stadsmiljö med inbjudande gaturum och god orienterbarhet. Programmets råd och riktlinjer syftar till att skapa en skyltstruktur där alla verksamheter kan synas och där skyltarna både är informativa och tilltalande. En skylt som anpassas till platsen och byggnaden kan ge mervärde till både verksamheten och gaturummet.

Skylt är definierat i plan- och byggförordningen, PBF, som en tavla, bildskärm, skylt, flagga, ljusprojektion eller liknande med syfte att förmedla reklam, information eller liknande. Skylt ska inte blandas ihop med vägmärke, som är till för att på olika sätt informera trafikanterna under färd

Rådgivning

Kontakta gärna stadsarkitekt och/eller bygglovshandläggare vid frågor som rör praktiska råd och tips, eller gestaltning. Rådgivning utgår från vad sökanden vill uppnå, och väger in enskilda och allmänna intressen. Målet är att hitta den bästa lösningen i varje enskilt fall.

Bygglov och andra tillstånd

Plan- och byggförordningen (PBF) anger generellt att det krävs bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom planlagt område (PBF 6 kap 3 §). Det finns dock vissa undantag, till exempel för en skylt vars area är högst 1,0 kvadratmeter eller en orienteringstavla vars area är högst 2,0 kvadratmeter, förutsatt att dessa inte är placerade inom en särskilt värdefull miljö. Kontakta kommunen om du är osäker på din planerade skylt kräver bygglov.

Som hyresgäst måste man ha fastighetsägarens tillstånd för att sätta upp en skylt på byggnaden. Fastighetsägare bör hänvisa till kommunens skyltprogram. En möjlighet är att skriva in i hyreskontraktet att skyltprogrammet ska följas. För ett samordnat utförande längs en gata är det bra om fastighetsägarna samverkar kring en enhetlig skyltning.

Affischer, annonser eller liknande anslag kräver tillstånd av Polismyndigheten för att få sättas upp på husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats.

Undantag från riktlinjerna

På nästa sida hittar du kommunens riktlinjer för skyltning. Eventuella undantag från riktlinjerna bör vara motiverade och väl genomtänkta. Undantag kan behöva göras på grund av specifika omständigheter i enskilda fall. Ett exempel kan vara att ny teknik ger en bättre lösning än vad som
kunde förutses när riktlinjerna skrevs.

Riktlinjer

• Skylt placeras i direkt anslutning till verksamheten.
  
• Skylt i tätorten placeras vid fönster eller dörr i bottenvåningen. Utmed länsvägar kan placering av skylt även ske högre upp på fasaden.
  
• Skylt placeras i första hand under takfot. Om det inte finns plats för skylt på fasaden kan takskylt i vissa fall accepteras, men i så fall placeras skylten så att den ryms inom byggnadens siluett.
  
• Om det finns en anvisad skyltplats på byggnaden placeras skylten där.
• Utstående skyltar, så kallade flaggskyltar, sträcker sig högst 1,2 meter utanför fasaden och placeras med ett avstånd på minst 2,2 meter över gångbanor och 4,5 meter över körbanor.
• Skylten anpassas efter hus och gatumiljö till färg och form.
  
• Skylt sätts inte upp på pilastrar, gesimser, burspråk och andra viktiga fasaddetaljer.
  
• Skylt utgör inte en egen byggnadsdel (skärmtak eller liknande).
  
• Rörlig, blinkande eller bildväxlande skylt sätts inte upp där den stör omgivningen eller kan utgöra trafikfara.
  
• Skylt utformas så att den inte riskerar att förväxlas med trafiksignal eller vägmärke.
  
• Onödig upprepning av budskap undviks.
  
• När befintliga skyltar behöver bytas ut ersätts de med skyltar utformade i enlighet med skyltprogrammet.
  
• Inaktuella skyltar tas bort

Skyltning

Skyltar utgör ett naturligt inslag i stadsmiljön, men ska underordna sig byggnader och gatumiljöer för att inte dominera. Det är viktigt att skyltars material och konstruktion har god beständighet och tål väder och vind. Alla skyltar ska utformas och placeras med omsorg, och vara fackmannamässigt
utförda när det gäller design, tillverkning och uppsättning. Att en affärskedja har detaljerade skyltprogram får inte utgöra ett hinder för en anpassning till den aktuella byggnaden eller platsen.

Skyltens uppgift och innehåll

Skylten ska berätta var en verksamhet finns. Rätt gestaltning understryker budskapet. Ett kortfattat och tydligt innehåll gör skylten effektiv. Fylls skylten med för mycket text, varumärken eller reklam, upplevs den svårläst. Varumärken och reklam bör därför hänvisas till skyltfönster. Symboler och bilder förmedlar ofta skyltens budskap bättre än bara text och det stämmer också väl med småstadskaraktären i Varas tätorter. Exempel på sådana skyltar är att bagaren har en kringla, urmakaren en klocka och så vidare.

Innehållet i skylten bör vara stationärt. Skyltar med rörligt, blinkande eller bildväxlande innehåll blir ofta för dominanta och kan utgöra trafikfara.

Flera skyltar som säger samma sak förmedlar inte mer information, utan ger snarare ett stökigt intryck och skylten förlorar sin uppgift som vägvisare till entrén. En list som löper längs en större del av fasaden är sällan lämplig som skylt. Vill man visa bakom vilka fönster verksamheten finns kan
diskreta foliedekaler med logotyp fylla denna funktion.

Skyltar inom tätortscentrum

Placering och anpassning

Skylten ska placeras på fasaden i så direkt anslutning till verksamheten som möjligt, gärna vid entrén.

Skylten ska anpassas till byggnadens uttryck. Karakteristiska fasadformer ska tas hänsyn till och om möjligt tillvaratas. Infästningar, kablar och liknande ska utföras med omsorg och om de inte har lämplig färg målas in i samma färg som huset.

Storlek

Tätorterna i Vara kommun är småskaliga och gatorna trafikeras av fotgängare, cyklister och bilar i relativt låg hastighet. Detta innebär att skyltarna där kan göras små och ändå kunna läsas. Skyltens storlek måste anpassas till byggnadens storlek. En byggnad bör inte upplevas klädd i skyltar.

Fasadskyltar

Skyltar ska placeras och utformas så att de harmonierar med byggnadens karaktär. Skylten kan vara på en skiva, eller vara friliggande bokstäver direkt på fasaden alternativ målas direkt på fasaden. Innerbelysta skyltlådor med front i plast bör undvikas då de ofta blir klumpiga och är svåra att anpassa
till byggnadens arkitektoniska uttryck. Rörliga och blinkande skyltar upplevs ofta som störande och hanteras därför restriktivt i tätortsmiljö. Nya neonskyltar är olämpliga ur miljöhänseende och förordas därför inte, även om det finns många fina äldre skyltar av det slaget som ger karaktär i staden. Dessa äldre skyltar bör vårdas då de är en del av kulturmiljön.

Det är viktigt att samordna storlek och placering om det finns flera skyltar på samma byggnad. Det är också viktigt med en samlad bedömning av helhetsintrycket så att inte skyltarna ”överröstar” varandra. På en fasad med flera skyltar bör snarare varje enskilt inslag vara mer diskret.

Uthängande skyltar

Flaggskyltar eller pendelskyltar passar ofta väl in i den lilla staden och i kulturmiljöer och de kan både ha traditionellt och modernt uttryck. De bör dock vara nätta i sin utformning och skylten är företrädesvis en plåt eller smidesskylt som belyses. De kan också ha inslag av trä. Skylten bör inte
utgöras av innerbelyst skyltlåda eftersom de ofta blir klumpiga. Vid hängande konstruktion bör man ta hänsyn till hur skylten uppför sig i blåst så att den inte svänger kraftigt eller gnisslar. Man bör inte ha mer än en flaggskylt per butik alternativt butiksentré. Flaggskyltar får sträcka sig högst 1,2 meter utanför fasaden och placeras med ett avstånd på minst 2,2 meter över gångbanor och 4,5 meter över körbanor.

Skyltbelysning

Flaggskyltar och väggfasta skyltar kan gärna belysas med diskreta armaturer. Nya armaturer bör vara energisnåla och ha rätt ljustemperatur för ett gott resultat. Armaturer får inte blända gående, trafikanter, verksamheter eller kringliggande bostäder.

Skyltning på gatan

Varuskyltning utanför butik kräver tillstånd från Polismyndigheten. Mycket omfattande varuskyltning eller permanenta installationer betraktas som fasadändring och är bygglovspliktiga. Tillfälliga skyltar som trottoarpratare och liknande kan ge ett rörigt intryck och försvårar framkomligheten i
gaturummet. Om trottoarpratare ska användas bör man ha en modell som är godkänd ur tillgänglighetssynpunkt. Det ska vara möjligt att känna av kanten med känselkäpp och de får inte vara roterande eller rörliga på annat sätt. Vid stängning ska trottoarpratare tas bort.

Mjuka skyltar

Vepor och banderoller är bygglovspliktiga, även om budskapet och skylten är av tillfällig karaktär och sitter uppe under en begränsad tid med kampanjerbjudanden eller liknande. Det gäller även vepor som placeras på stängsel eller liknande. Den här typen av skyltar är ofta stora och iögonfallande i sin utformning och har stor inverkan på stadsmiljön.

Flaggor med företagsnamn, företagsloggor och produktnamn, så kallade reklamflaggor är också en form av skylt. De kan sitta på fristående flaggstänger eller på flaggstänger som är fästa i fasader eller på tak. En variant på reklamflagga är fjäderflaggan som även kallas beachflagga.

Entréer och skyltfönster

Uppglasade entréer och skyltfönster bidrar till upplevelse och trygghet i gaturummet. I skyltfönstret kan butiken exponera sina varor och på så vis locka kunder. Skyltfönstren kan vara upplysta även när butiken är stängd för att bidra till trivsel och trygghet i gaturummet även under kvälls- och
nattetid.

För att underlätta för personer med nedsatt syn och undvika kollisioner ska glasdörrar och stora fönsterpartier kontrastmarkeras.

Skyltningen ska vara genomtänkt och skylt, textning och foliering ska vara professionellt genomförd. Skyltningen får gärna medge insyn i affären. Att kunna se in i lokalerna från gatan skapar en känsla av trygghet och bidrar till en mer levande och attraktiv gatumiljö. Om man har text och dekaler på
fönsterrutorna kan man tänka på att inte täcka mer än en ungefär fjärdedel av fönsterytan. Ibland kan det dock vara bättre att täcka hela fönsterytan, till exempel om lokalen innanför inte används.

Solskydd och markiser

Solskydd kan utföras i form av skärmtak och markiser. Skärmtak, markiser, flaggor och skyltar ska hålla en fri höjd på minst 2,20 meter över gångbana och minst 4,5 meter över körbana. Skärmtak ska ha en slank konstruktion med tak av glas eller plåt och får inte dominera gatubilden. Parasoller och
markiser ska även de ha en diskret utformning och färgsättning som harmonierar med fasaduttrycket. De bör hålla en sådan kvalitet och vara förankrade så att de tål väder och vind. Reklam och sponsring bör undvikas och budskapet begränsas till butikens namn och/eller logotype.

Gatuserveringar

För uteserveringar på allmän plats krävs tillstånd. Det söks hos Polismyndigheten som samråder med kommunen. Uteserveringar bör ha ett lätt och luftigt uttryck för att inte dominera stadsmiljön. Uteserveringen inhägnas med fördel genom smäckra staket i metall eller med inslag av trä utan reklaminslag. Det ska alltid finnas minst 1,5 meter fri passage på trottoaren för fotgängare. Uteserveringen ska vara tillgänglig för alla och inte ha onödiga nivåskillnader. Eventuella ramper ska anordnas inom uteserveringens avgränsning och får inte sticka ut då det medför risk att någon snubblar och skadar sig på den. Även planteringar och balkonglådor ska rymmas inom uteserveringens mått.

Byggskyltar

Vid större byggprojekt finns ofta så kallade byggskyltar som informerar vad som händer på platsen. På dessa kan det stå vad som ska byggas, vem som bygger och för vem, vilka olika entreprenörer som anlitas och hur man kan köpa eller hyra en bostad eller lokal i den byggnad som byggs. Sök bygglov
för skylten samtidigt som för byggnaden för att förenkla hanteringen.

Skyltar utanför tätortscentrum

Skyltar i verksamhetsområden

I verksamhetsområden bör placering av skyltar beaktas i projekteringsstadiet och ingå i bygglovsprövningen vid nybyggnation. Utformningen och placering av skyltar och reklam anpassas till byggnadens och omgivningens formspråk och volym. Skyltar och andra anordningar placeras i första hand på fasad. I storskaliga verksamhetsområden kan takskyltar i vissa fall vara lämpligt om det inte finns möjlighet till skyltning på fasad. Takskylten ska, om möjligt, rymmas inom byggnadens siluett. Ibland kan skyltar behöva placeras på marken för att till exempel förtydliga var in- eller utfart finns.

Industriområden kan ha en varierande karaktär beroende på innehåll och behöver vara lättöverskådliga. Därför kan det vara lämpligt med en samlingsskylt och eventuellt orienteringstavla vid områdets infart. Vid till exempel infartsvägar eller vid fastigheter innehållande flera olika
verksamheter kan verksamheterna gå ihop och ha en enhetlig skyltning, antingen på fasad eller som en fristående samlingsskylt. Kommunen ansvarar inte för samlingsskyltar.

I närheten av större vägar, så som E20, ska trafiksäkerheten särskilt beaktas i samband med skyltning, och Trafikverket tillfrågas i samband med bygglov.

Skyltar i landskapsmiljö

Utanför planlagt område krävs inte bygglov för skyltar. Däremot kan det krävas tillstånd enligt väglagen. Inom ett vägområde är det väghållningsmyndigheten som ger tillstånd. Vem det är beror på om det är en statlig, kommunal eller enskild väg. De flesta större vägarna utanför tätorterna i Vara kommun är statliga och då är det Trafikverket som ska tillfrågas. Utanför vägområdet är det Länsstyrelsen som ger tillstånd. Kontakta kommunen eller länsstyrelsen om du är osäker på vad som gäller på en specifik plats.

Oavsett om det krävs bygglov eller inte bör skyltar ändå utformas för att smälta in i landskapsbilden och vara lättöverskådliga. Skyltar och anordningar får inte störa trafiksäkerheten.