Översiktsplan

Här kan du ta del av Vara kommuns översiktsplan i sin helhet eller läsa en sammanfattning av dess innehåll.

Översiktsplanen gäller för hela kommunens yta och visar hur kommunen anser att mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Varje kommun i landet ska ha en kommunomfattande översiktsplan som i stora drag redovisar kommunens syn på mark- och vattenanvändningen. Översiktsplanen är vägledande för beslut om detaljplanering, bygglov och annan användning av mark och vattenområden.

Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige som också under varje mandatperiod ska ta ställning till om planen fortfarande är aktuell. Varas översiktsplan antogs 2013 och är fortsatt aktuell.

Vill du läsa översiktplanen?

Här kan du ta del av Vara kommuns översiktsplan samt de fördjupningar och bilagor som hör till.

Sammanfattning av översiktsplanen

Vara kommuns översiktsplan består av fyra olika delar:

  • Vision och analys – Vad vill vi uppnå?
  • Förutsättningar - Vilka förutsättningar har vi? Hur ser det ut i Vara kommun idag?
  • Planförslag - Hur uppnår vi vår vision?
  • Konsekvenser – Vad får planförslaget för konsekvenser?

Översiktsplanens utformning utgår från Vision 2030 och Strategin.

Visionen ger uttryck för viljan att Vara kommun ska vara en tolerant, mångkulturell och öppen miljö där alla idéer tas till vara och där företagandet ges de bästa förutsättningar. Attraktivt boende ska finnas för olika smakriktningar. Produktionen av lokal förnyelsebar energi ska stödjas. Infrastrukturen ska utvecklas. Vara småstad ska medvetet utvecklas med syftet att stärka hela kommunens konkurrens- och attraktionskraft.

Strategin ställer upp fyra tydliga mål vars uppfyllande lätt kan mätas.

  • Invånarna trivs i kommunen.
  • En bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i.
  • 16 000 invånare 2015.
  • 17 000 invånare 2030.

Den huvudsakliga utbyggnaden av så väl bostäder som verksamheter kommer att ske i Vara, Kvänum, Vedum och Stora Levene. Vara kommun har riktlinjer för bostadsförsörjningen och ett bostadsbyggnadsprogram som redovisar kommunens syn på bostadsbyggandet. Kommunen har god planberedskap och för att kunna nå målet på 17 000 invånare till 2030 måste fler bostäder byggas.

Vara småstad ska utgöra hjärtat i kommunen med en stark lyskraft som når över kommunens gränser. Den fysiska miljön ska utvecklas och förtätas så att stadskaraktären stärks och blir mer attraktiv att vistas i. Vara småstad ska locka både invånare och nya besökare med butiker av hög kvalitet och personlig service. För att kunna bevara en levande landsbygd krävs att det finns ett bra serviceutbud i närheten och bra kommunikationer. Vara småstad är beroende av landsbygden och tätorterna i kommunen för att kunna expandera och utvecklas. På samma sätt är landsbygden beroende av en livskraftig centralort med god service.

Kvänum, Vedum och Stora Levene är serviceorter för respektive kommundel. Här ska finnas tillgång till förskola och förgymnasial utbildning som motsvarar efterfrågan och en skolorganisation med god kvalitet. Här ska också finnas tillgång till särskilt boende för äldre. Stor vikt ska läggas vid att mark finns tillgänglig för bostadsbyggande och för verksamheter.

Arentorp, Tråvad, Jung och Emtunga ska bibehållas som attraktiva bostadsorter. Befintliga verksamheter ska ges goda utvecklingsmöjligheter. Tillgång ska finnas till förskola och skola för de lägre åldrarna i en omfattning som svarar mot efterfrågan och en skolorganisation med god kvalitet. Mark ska finnas tillgänglig för bostadsbebyggelse och verksamheter.

I övriga småorter är det viktigt att värna om småortens egna kvaliteter. I samtliga småorter föreslås främst exploatering i nära anslutning till befintlig bebyggelse. Detta för att stärka småorten och värna om den kraft som finns där.

Landsbygden i kommunen ska vara levande och ett bra boendealternativ för den som vill kunna njuta av frisk luft och tystnad. I begreppet landsbygden ingår spridd bebyggelse, kyrkbyar och andra tätare grupper av bebyggelse. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper och allmänna vägar. Komplettering av byar ska ske genom förtätning, där den ursprungliga strukturen utgör grund för placering av nya bostäder. Vid nybyggnation ska hänsyn tas till värdefulla natur- och kulturvärden samt till jordbruket och dess utveckling. Jordbruket är en viktig del av kommunens näringsliv. Den odlingsbara marken kan komma att bli allt viktigare vid ett förändrat klimat och globalt ökande befolkning.

Hänsyn till naturvärden som är karaktäristiska för kommunen ska tas vid all planläggning och lovgivning. Kulturlandskap bör i största möjliga mån bevaras. Karaktäristiskt för kommunen är det öppna slättlandskapet vilket ska bevaras.

Vad är syftet med en översiktsplan?

Varje ny byggnad och förändring i mark- och vattenanvändningen får i större eller mindre grad konsekvenser för omgivningen under en lång tid framöver. Beslut om mark- och vattenanvändning behöver därför fattas med så mycket kunskap som möjligt om de förutsättningar som finns och vilka konsekvenser beslutet kan leda till. Det är därför viktigt att inte bara planera de enskilda byggprojekten var för sig, utan att också sätta dem i ett större perspektiv – både geografiskt och tidsmässigt.

Översiktsplanering syftar till att olika förändringar i den fysiska miljön tillsammans ska bli så bra som möjligt. Översiktsplanen samordnar olika intressen och underlättar kommunens planering och utbyggnad av infrastruktur, service och bostäder.

Översiktsplanen ska visa var det bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor och vilka områden som bör sparas för rekreation. I planen beskrivs också vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörningar och översvämningar. Av planen ska framgå hur kommunen anser att riksintressen ska tillgodoses. Översiktsplanen ska visa de förhållanden som kan ha en väsentlig betydelse för beslut om hur mark- och vattenområden kan användas och hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen täcker hela kommunens yta, men kan vara mer detaljerad för vissa delar, till exempel en tätort.

Att bedöma konsekvenserna av olika alternativ är en viktig del av arbetet. Det ska vara lätt att förstå planens innebörd och konsekvenser.

Översiktsplaneprocessen

När kommunen upprättar eller ändrar en översiktsplan ska man samråda med bland andra länsstyrelsen, regionala organ och grannkommuner. Kommunmedborgarna ska också ges chansen att säga sin mening. Samrådet ska dokumenteras i en samrådsredogörelse. Efter samrådet görs de ändringar kommunen anser befogade. Sedan ska kommunen låta det slutliga förslaget granskas.

Processen går vanligtvis till såhär:
  1. Medborgardialog. För att få ett bra underlag till arbetet med att ta fram översiktsplanen förs samtal med kommuninvånarna/kommunmedborgarna och representanter för olika intressen.
  2. Framtagande av ett första förslag. Detta steg i processen brukar vara det som tar längst tid. Text ska skrivas och kartor ska ritas och förslaget ska stämmas av så att det följer den politiska viljeriktningen.
  3. Samråd. Kommuninvånarna/kommunmedborgarna, berörda myndigheter, grannkommuner med flera lämnar synpunkter på förslaget.
  4. Förslaget bearbetas utifrån inkomna synpunkter.
  5. Granskning. Kommuninvånarna/kommunmedborgarna, berörda myndigheter, grannkommuner med flera lämnar synpunkter på det bearbetade förslaget.
  6. Mindre justeringar av förslaget kan göras.
  7. Kommunstyrelsen antar översiktsplanen.

Översiktsplanen är inte bindande, enbart vägledande. Den ger inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. I planen vägs och prioriteras olika relevanta allmänna intressen mot varandra. Däremot väger man inte in enskilda intressen. Det görs först i detaljplaneringen eller direkt i bygglovsprövningen. Översiktsplanens innehåll kan därför inte heller överklagas. Det är endast förfarandet när kommunen upprättar översiktsplanen som går att överklaga, det vill säga om kommunen inte följt plan- och bygglagens procedurregler. Detta görs till förvaltningsrätten genom laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Planeringsstrategi

För att översiktsplanen ska vara aktuell är kommunerna sedan
1 april 2020 att ta fram en planeringsstrategi varje mandatperiod. Strategin ska antas senast 24 månader efter ordinarie val. Här kan du ta del av Vara kommuns planeringsstrategi i sin helhet.

Aktuellt

Den 18 december 2023 beslutade kommunfullmäktige att anta Vara kommuns första planeringsstrategi för mandatperioden 2022-2026.

Kommunfullmäktige ska ta fram och anta en planeringsstrategi under de två första åren efter ett ordinarie val. I planeringsstrategin ska kommunen redogöra för om det har skett förändringar när det gäller planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet. Om kommunen inte antar en planeringsstrategi inom avsett tidsintervall anses översiktsplanen i sin helhet vara inaktuell.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till planeringsstrategi för mandatperioden 2023–2026. I planeringsstrategin konstateras att Varas översiktsplan kan anses vara aktuell,
men att det finns ett visst revideringsbehov utifrån nya förutsättningar och ändrade krav på den kommunala översiktsplaneringen. Därför bör en ny översiktsplan påbörjas, innan den gällande blir inaktuell.

Vill du läsa planeringsstrategin?

Här kan du ta del av Vara kommuns första planeringsstrategi i sin helhet.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Stängt Öppnar 22 apr kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?