Omvärldsanalys

I följande avsnitt beskrivs de så kallade fem spänningsfälten, vilka i olika trend- och omvärldsanalyser ofta nämns som megatrender och övergripande globala drivkrafter. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, väljer att kalla dessa spänningsfält utifrån att dessa drivkrafter får allt större påverkan på den lokala och regionala nivån och att rörelserna inom dessa områden går åt olika håll samtidigt.

Demografi

Den globala befolkningstillväxten bromsar in, vilket förklaras av att ekonomisk tillväxt, utbildning och urbanisering bidrar till stärkt egenmakt för kvinnor och sjunkande fertilitetstal. Jordens befolkning bedöms inte längre växa till 15 miljarder, som var ett scenario för 30 år sedan, utan förutspås stanna på cirka 10,4 miljarder år 2080 och därefter sakta minska.

Att befolkningen på lång sikt kommer minska är positivt för miljön och klimatet, men innan dess står många länder inför utmaningen med en åldrande befolkning.

I EU är mer än en femtedel av befolkningen över 65 år. Samtidigt är födelsetalen i många länder låga, vilket påverkar den så kallade försörjningskvoten – allt färre behöver försörja allt fler.

Även i Sverige sker en liknande demografisk utveckling. Försörjningskvoten ökar generellt, men det finns stora skillnader mellan landets regioner och kommuner. I en majoritet av kommunerna, främst i lands- och glesbygd, minskar andelen invånare i yrkesverksam ålder samtidigt som andelen över 80 år ökar snabbt. Därtill ses ett minskat barnafödande i kombination med minskad invandring av barn och unga.

Denna utveckling i kombination med en samtida stark efterfråga på arbetskraft i delar av landet till följd av att gröna industriinvesteringar etableras innebär en utmaning och risk att bristen på personal leder till kortsiktiga, ohållbara och dyra lösningar. Risk finns även en utveckling av spänningar mellan olika grupper i befolkningen - mellan äldre och yngre, mellan de som bor i storstäder med omland och de som bor i mindre städer och landsbygd där befolkningen minskar och eventuellt också mellan könen.

Globalisering

Under de senaste decennierna har globalisering och frihandel inneburit ökad ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. Världen har aldrig varit så uppkopplad och sammanlänkad som nu. Men frågan är om denna utveckling kommer att fortsätta framöver. Senaste utveckling visar snarare att stormakter återigen strävar efter att etablera intressesfärer och att stöd till institutioner som FN, Världsbanken och WTO begränsas. Säkerhetspolitik och ekonomisk politik vävs samman alltmer.

För Sverige är utvecklingen problematisk. Välståndet har i hög grad byggts upp tack vare goda internationella förbindelser och en öppen handel med länder runt om i världen. I och med att svenska företag är starkt internationaliserade riskerar de att dras med i olika sanktionsaktiviteter som är svåra att förutse och vars effekter kan ha betydande påverkan för verksamhet som bedrivs på olika orter i Sverige.

Utvecklingen påverkar även kommuner och regioner. I Sverige upphandlas drygt 800 miljarder kronor årligen. 8 av 10 upphandlingar görs av kommuner och regioner, vilka är beroende av utrikeshandel för att kunna leverera olika former av välfärd. Inom flera sektorer står Kina för den övervägande majoriteten av marknaden vilket medför vissa osäkerheter. Sannolikt kommer en ökad rivalitet mellan stormakterna kunna ses framöver vilket riskerar påverka utbudet av vissa varor och medföra ökade kostnader.

Grön omställning

Negativa effekter av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är två parallella kriser med tydlig koppling till mänsklig påverkan. En övervägande del av jordens ekosystem är också påverkade av annan mänsklig verksamhet, främst markanvändning och nyttjande av naturresurser. Förlust av biologisk mångfald och försämrad funktion hos ekosystem leder tillsammans till en sämre förmåga att stå emot klimatförändringar.

Samhällen, bebyggelse och infrastruktur är mycket sårbara för klimatförändringar. Inom de närmaste 30 åren beräknas en miljard människor vara på flykt i världen på grund av klimatförändringar. Följden kan bli stora folkomflyttningar och konflikter om knappa mat- och vattenresurser. De scenarier som tonar fram i globala klimatmodeller visar på utbredd hetta och torka. En internationell gemensam mobilisering krävs för att skapa omställning. Spänningar och minskad tillit länder emellan försvårar detta arbete.

Ny smart teknik bidrar dock positivt till klimatomställningen. Det sker omfattande investeringar i hållbara lösningar och i företag som definierar sig och sina produkter som ”klimatpositiva” och i vissa fall ”planetpositiva”. Men även om investeringar i grön teknologi har ökat markant de senaste åren är subventionerna av fossila bränslen betydligt större. För att nya tekniska lösningar ska bli effektiva behöver de skalas upp, något som i sig kräver stora mängder energi. Exempel är satsningarna på batterifabriker och fossilfritt stål vilka är beroende av stora mängder el från förnybara källor. Ny teknik löser heller inte ensamt klimatkrisen. Människors livsstil och konsumtionsvanor spelar en avgörande roll. Sverige har ett högt ekologiskt fotavtryck per person, främst på grund av hög konsumtion och import av varor med högre utsläpp.

De åtgärder som hittills vidtagits och vidtas för att skydda naturen, minska utsläppen och anpassa samhället till ett förändrat klimat är otillräckliga. Detta trots att man idag tydligt ser effekterna av klimatförändringen, och trots att många tekniska och samhälleliga lösningar för såväl utsläppsminskningar som klimatanpassning redan finns.

Värderingar

Värderingar kan enkelt beskrivas som principer, övertygelser och ideal som människor anser vara viktiga och som styr deras tankar, handlingar och bedömningar. Värderingar är en central del av människors identitet och påverkar beteenden i vardagen, vid olika val i livet och i förhållande till medmänniskor.

Globalt sett dominerar fortfarande traditionella och konservativa värderingar som betonar gruppens betydelse framför individens. I en sådan miljö påverkas varje individ starkt av rådande kollektiva normer och beteenden inom familj, släkt och religion. De senaste decenniernas framgångsrika bekämpning av extrem fattigdom samt en ökande urbanisering har dock lett till en förskjutning från kollektiva till mer individuella och frihetliga värderingar. Det är en utveckling som nu bromsar in i takt med ökande spänningar och fler auktoritära styren i världen.

I internationella jämförelser beskrivs Sverige som det land i världen där värderingar kopplade till valfrihet, självförverkligande, jämställdhet och medbestämmande värderas högst.

Teknikutveckling

Under mänsklighetens historia har ständigt nya verktyg introducerats. Maskiner av olika slag har på många sätt underlättat såväl arbete som vardag. Fram till nyligen har de alltid varit styrda av människor. Nu håller detta på att förändras med mer autonoma system. På samma sätt som appar och mobil uppkoppling förändrade beteenden för 15 år sedan kommer nya sätt att interagera med teknik förändra tillvaron framåt. Sammantaget innebär det en möjlighet att överlämna mer arbete till maskiner och på sätt skapa utrymme för annat värdeskapande, men utvecklingen medför också risker.

Det krävs enorma mängder data och omfattande datorkraft för att driva den tekniska utvecklingen. Idag är det ett fåtal aktörer som har det som behövs. Insynen i systemen är begränsad och företagen gör själva avgöranden om mänskliga värden som kodas i modellerna. De företag som driver teknikutvecklingen saknar de demokratiska processer som strävas efter i samhället i övrigt. Eftersom de agerar på en relativt oreglerad marknad har de en enorm makt att forma samhället. Utan regleringar kommer makten och inflytandet växa ytterligare.

Samhället behöver vara adaptivt och skapa lagar och regler som gör att man kan nyttja möjligheterna med ny teknik och fördela den möjligheten rättvist. Samtidigt behöves det säkerställas att tekniken utvecklas på ett ansvarsfullt och etiskt sätt med hänsyn till integritet, demokrati och mänskliga rättigheter. Just nu går inte lagstiftningen i takt med teknikutvecklingen

Nationella omvärldstrender

SKR har i sin rapport "Vägval för framtiden 5- En spaning mot år 2035" lyft fram tio trender som kan påverka kommuner och regioner fram mot 2035. Trenderna ligger i linje med ovan beskrivna spänningsfält. SKR definierar en trend som en pågående och långsiktig förändring i samhället.

De tio trenderna är:

1. Demokratin utmanas
2. Samhällskontrakt under förvandling
3. "Tyckonomin" breder ut sig
4. Fler vägar till kunskap
5. Demografiska utvecklingen utmanar
6. AI förändrar arbetslivet
7. Autonoma system med eller utan människa
8. Invånare med alltmer ojämlika livsvillkor
9. Omfattande resurser krävs för att hantera klimatförändringen
10. Ökad efterfrågan på kritiska resurser

Befolkningen i Vara kommun blir allt äldre, vilket även är en nationell trend. Framförallt är det gruppen äldre över 80 år som ökar snabbt. Senaste befolkningsprognos för kommunen visar därtill att antalet barn och unga kommer minska kommande tioårsperiod, om än marginellt, och att befolkningen i arbetsför ålder endast ökar i en mindre omfattning. På totalen är ökningen av antalet äldre fler än personer i arbetsför ålder.

Denna utveckling innebär sammantaget att allt färre personer kommer att behöver försörja allt fler och att den så kallade försörjningskvoten kommer fortsatt vara högre i Vara kommun jämfört med genomsnittet i riket. Försörjningskvoten visar hur många fler personer än sig själv som varje arbetsför person behöver försörja.

Slutsats

• Befolkningsutvecklingen i olika åldrar framöver kan komma att innebära utmaningar både för kompetensförsörjningen och för kommunens ekonomi.
• Allt fler äldre kan innebära en ökad efterfrågan på välfärdstjänster med ökade kostnader som följd.
• Befolkningsutvecklingen innebär att kommunen måste kunna ställa om och anpassa organisationen när befolkningen minskar i olika åldersgrupper. Om anpassning av organisationen inte görs fullt ut riskerar kostnadsutvecklingen bli hög.

Teknisk utveckling

Teknisk utveckling i allmänhet, digitalisering i synnerhet samt samhällsutvecklingen i övrigt leder till att individer ställer högre krav på kvalitet och tillgänglighet. Nya tjänster och beteenden utvecklas mycket snabbt och AI är inte längre enbart en intressant teknik, utan kan nu hjälpa kommuner att bli säkrare och bidra till verkliga produktivitetsnyttor. AI kommer framöver att kunna användas i sammanhang som man idag har svårt att ens föreställa sig. Genom att tillämpa AI inom den kommunala sektorn ”…finns goda möjligheter att vi kan klara att erbjuda välfärd till en allt större målgrupp med färre medarbetare” (Vägval för framtiden 5).

För att lyckas med den digitala omställningen och dra nytta av dess möjligheter behöver den digitala kompetensen höjas hos medarbetarna. Ett led i detta arbete är Addas kompetensforum som Vara kommun deltar i.

När förändringarna sker snabbt och kraftfullt är det nödvändigt med nationell styrning och vägledning för att åstadkomma effektivitet i processer och resultat. SKR:s Kommungemensamt handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering som tagits fram tillsammans med Sveriges kommuner, pekar ut en gemensam riktning och tydlighet mellan kommunerna och staten. Denna strategi kommer, tillsammans med den kommande handlingsplanen, att leda till att möjliggöra en snabbare digital omställning i hela landet.

Vara kommun samverkar idag inom IT-området med övriga V6-kommuner via kommunalförbundet Göliska IT. Dessutom pågår ett Vinnovaprojekt tillsammans med övriga V6-kommuner, Göliska IT samt Högskolan i Skövde med syfte att skapa en mer effektfull samverkan inom digitaliseringsområdet. Sedan januari 2023 pågår även en fördjupad samverkan inom digitaliseringsområdet mellan Vara och Skara kommun där strategiska resurser delas för att på så sätt skapa utrymme för fler operativa resurser och en ökad takt i digitaliseringsområdet som effekt.

Kommunen ansvarar för mer och mer information om kommunens invånare som måste hanteras på ett tillförlitligt sätt. Den snabba och ökade teknikutvecklingen leder också till större konsekvenser vid störningar vilket gör att informationssäkerhetsarbetet blir än viktigare. Den snabba tekniska utvecklingen medför också en risk för ett digitalt utanförskap.

Slutsats

• För att fullt ut kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter behöver den digitala kompetensen höjas hos medarbetarna.
• Artificiell intelligens, AI, är inte längre enbart en intressant teknik utan har potential att bidra till att både förbättra servicen till kommunens invånare och att förbättra effektiviteten i interna processer.
• En ökad nationell styrning och vägledning är nödvändig och SKR:s Kommungemensamt handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering som tagits fram tillsammans med Sveriges kommuner, pekar ut en gemensam riktning och tydlighet mellan kommunerna och staten. Detta kommer att leda till att möjliggöra en snabbare digital omställning i hela landet.

Den snabba och ökade teknikutvecklingen leder till större konsekvenser vid störningar vilket gör att informationssäkerhetsarbetet blir än viktigare.

Kompetensförsörjning

Förmågan att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare kommer att vara avgörande för att klara framtidens kompetensförsörjning. För att möta de utmaningar som arbetsgivare står inför måste det strategiska arbetet utvecklas och prioriteras. Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare, se till det hållbara arbetslivet och dessutom tänka om och tänka nytt kring vilket arbete som utförs där nya lösningar måste implementeras.

Den demografiska utvecklingen visar att Sverige får en åldrande befolkning. Antalet invånare över 80 år kommer på riksnivå att öka med nästan 50 % de närmaste tio åren, samtidigt kommer antalet personer i arbetsför ålder inte öka i samma takt. Detta kommer att ställa krav på kompetensförsörjningen.

I framtiden ser AI ut att kunna frigöra tid från medarbetare genom att ta över vissa arbetsuppgifter som då kan automatiseras. Detta kan lösa en liten del av kompetensutmaningen men fler insatser behövs. Att studera framhålls som en viktig faktor där en matchning behöver ske mellan efterfrågan och utbud. Dessutom sker det en snabb förändring av vilka kompetenser och färdigheter som behövs på dagens arbetsmarknad vilket ställer krav på utbildningsanordnare.

Sjukskrivningssiffrorna är höga för Vara som både geografisk plats och Vara som arbetsgivare. Förutsättningar behöver därför finnas för att sjukskrivna ska kunna komma tillbaka till arbetslivet. Arbetslösheten i Vara som geografisk plats är låg men Arbetsförmedlingens prognoser visar att arbetslösheten nu kommer att öka i hela Sverige. Trots detta kommer det ändå finnas en matchningsproblematik då många av de som är arbetslösa inte har den kompetens som arbetsgivaren efterfrågar.

Prognoser visar att den samlade arbetskraftsbristen inom näringsliv, stat, regioner och kommuner på en tio års sikt kommer att vara 265 000 människor om ingen förändring sker.

Slutsats

• För att möta kompetensbristen behöver arbetsgivare arbeta med övergripande och integrerande strategier. Arbetsgivaren behöver utvärdera vilket arbete som ska utföras, av vem och på vilket sätt. Det handlar även om att ta tillvara på människor med olika bakgrund och erfarenheter, tidigt knyta kontakter med exempelvis praktikanter och att aktivt arbeta med att bibehålla redan anställd personal.
• Kompetensutveckling skapar förutsättningar för ett föränderligt arbetsliv. Allt tyder på att utbildning blir en allt viktigare faktor för att kunna få ett arbete där gymnasieutbildning är grundläggande. Det livslånga lärandet kommer också vara viktigt där arbetsgivare behöver stödja sina medarbetare i att kontinuerligt förvärva nya kunskaper och färdigheter. Dessutom behöver en matchning ske mellan bristyrken och vilka utbildningar som erbjuds, dvs rätt utbildning för nya tider.

• Ett kontinuerligt arbete behöver ske inom grupperna av sjukskrivna och arbetslösa. Det behöver finnas förutsättningar för att hjälpa dessa grupper av människor in i, eller tillbaka till, arbetslivet.

Säkerhet och beredskap

Behovet av att stärka samhällets grundläggande robusthet och dess förmåga att motstå fredstida kriser är av största vikt då förmågan att hantera fredstida kriser i samhället också ger en grundläggande uthållighet och förmåga att hantera krigssituationer. Att skapa ett starkt civilt försvar är ett arbete som kommer att behöva fortgå under många år framåt och bedrivas av många aktörer, där Sveriges kommuner spelar en viktig roll.

Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Om Sverige blir angripet ska Försvarsmakten med stöd av övriga totalförsvarsaktörer försvara Sverige för att vinna tid, skapa handlingsfrihet och ytterst säkerställa landets självständighet.

Civil beredskap är samlingsnamnet för krisberedskap och civilt försvar. Det civila försvaret och krisberedskapen ska förstärka varandra. Ytterst syftar den civila beredskapen till att förbereda Sverige på alla slags samhällsstörningar som riskerar att skada oss. Det som ska värnas är samhällets grundläggande skyddsvärden: människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden samt nationell suveränitet.

Slutsats

• Vikten av en god försörjningsberedskap: Sverige behöver öka förmågan att både upprätthålla samhällsviktiga funktioner och att förse invånarna med de varor och tjänster som krävs för att upprätthålla liv och hälsa.
• Samverkan och ledning: Den frekventare hanteringen av samhällsstörningar kräver en robust organisation gällande civil beredskap. Under en samhällsstörning vid fred och vid händelse av krig behöver berörda aktörer kunna agera både inom egen organisation men också tillsammans med varandra.

• Kunskapshöjning gällande totalförsvaret: Uppbyggnaden av Sveriges totalförsvar medför ett arbete med att öka medvetenheten och kunskapsnivån på individnivå hos aktörer med uppgifter inom totalförsvaret såväl som allmänheten.

Folkhälsa

Generellt följer Vara kommun de nationella trenderna, dock har kommunen en högre andel 0-19-åringar i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med övriga riket och många barn lever i familjer där en förälder har skulder hos Kronofogden.

Vara kommun har näst flest sjukskrivningsdagar i Skaraborg och självskattad bra hälsa ligger lägre än riket. Kommunen har en hög andel kommuninvånare med psykisk ohälsa. I Vara precis som övriga riket, lider unga kvinnor i större utsträckning av psykisk ohälsa jämfört med övriga befolkningen. Merparten av kommunens invånare uppger ändock att de är nöjda med sina liv.

Alkoholkonsumtionen bland ungdomar är fortfarande hög men minskar successivt, däremot ökar användandet av vejps (e-cigarett) kraftigt.

Slutsats

• Folkhälsan i Vara är generellt god men det finns stora skillnader mellan olika grupper i kommunen, de som drabbas av ohälsa kan ofta kopplas till låg socioekonomi.

Utbildningsnivå

Utbildningsnivån i Vara kommun är lägre jämfört med riket och andra kommuner i Västra Götaland. Elevens behörighet till gymnasiet påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå.

7,5 % invånare i åldern 16-24 år i Vara studerar eller arbetar inte vilket ökar risken för utanförskap.

Slutsats

• Utbildning påverkar i stor grad en individs möjligheter till arbete och god hälsa genom hela livet. Det finns ett tydligt samband med utbildning och förutsättningar till bättre levnadsvillkor och ett liv i egen försörjning.

Klimat, miljö och energiförsörjning

FN:s klimatpanels (IPCC) senaste rapport konstaterar tydligt att mänskliga aktiviteter har påverkat jorden negativt, med klimatförändringar, försvagade ekosystem, överutnyttjande av naturresurser och kemikalieutsläpp som allvarliga konsekvenser.

På grund av otillräckliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kommer det blir svårt att nå Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen till under två grader. Omfattande planer på kol- och oljeutvinning riskerar samtidigt att leda till över tre graders temperaturökning. De försvagade ekosystemen innebär bland annat att jordens förmåga att stå emot olika störningar minskar.

Globalt sett kommer extrema väderhändelser och naturkatastrofer som värmeböljor, torka, skogsbränder och översvämningar att öka samtidigt som havsytan stiger, korallrev dör och ekosystemen förändras. Konsekvensen blir bland annat försämrade skördar och att idag tätbefolkade områden blir obeboeliga.

För att minska skadorna behövs både snabba och stora minskningar av växthusgasutsläpp och ett påskyndat genomförande av klimatanpassningsåtgärder.

För Vara innebär klimatförändringarna ökad risk för värmeböljor och torka samt ökad nederbörd och risk för översvämning vid skyfall. Både vattenbrist och översvämningar förväntas öka som en följd av klimatförändringarna. Vara behöver, på olika sätt, anpassa sig till dessa klimatrisker vilket kräver investeringar i bebyggelse, infrastruktur och verksamheter.

Den gröna industrialiseringen och klimatomställningen av transportsektorn är beroende av en kraftigt ökad elektrifiering. För att möjliggöra omställningen krävs en kraftigt ökad grön energiproduktion och stora investeringar i elnäten. För Vara kan en aktuell energiplan bidra till en förståelse och kunskap om utgångsläget och skapa förutsättningar för kommunens utveckling genom att påverka produktion, distribution och användning av energi på olika sätt utifrån rollen som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare och samhällsplanerare.

Genom en ökad energieffektivisering av kommunens fastigheter kan energi sparas och ökade krav från EU förekommas. Människors och företags konsumtionsmönster har också stor betydelse för hur väl omställningen lyckas. Genom en hållbar upphandling och samarbeten som enar köpkraften är möjligheterna stora att få mer hållbara produkter och driva miljöanpassningen hos leverantörer

Slutsats

• Mänskliga aktiviteter har klart och entydigt påverkat jorden: Rapporten från FNs klimatpanel understryker att mänskliga aktiviteter har haft allvarliga konsekvenser för jordens förutsättningar och ekosystem.
• Bristande framsteg mot klimatmålen: Trots globala mål, som Parisavtalet, om att begränsa temperaturökningen, vidtar världens länder inte tillräckliga åtgärder för att minska utsläppen.

• Behov av snabba och omfattande utsläppsminskningar och klimatanpassningsåtgärder: Världen, Sverige och Vara kommun behöver alla arbeta för att anpassa bebyggelse, infrastruktur och verksamheter till ett förändrat klimat samt arbeta sektorövergripande för att minska utsläppen av växthusgaser.

Samhällsplanering och bostadsförsörjning

Samhällsplanering kan förstås som ett samlingsbegrepp för alla riktlinjer och målsättningar som syftar till utveckling av den fysiska miljön så som bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur, grönytor, odlingslandskap med mera. För att kunna bygga ett samhälle rent fysiskt behöver emellertid utgångspunkten utgå från ekonomisk, social och miljömässig planering. Med andra ord handlar samhällsplanering om att väga olika intressen mot varandra för att skapa förutsättningar för långsiktigt välmående platser.

Samhällsplaneringen behöver vila på smarta lösningar där mark används effektivt utan att för den delen reducera kvaliteten på attraktiva livsmiljöer. Att växa som samhälle för med sig både möjligheter och utmaningar så det gäller att växa smart och hållbart. Ett ökat byggande innebär också en ökad efterfrågan på dels olika typer av bostäder men också ytor för fritid och rekreation och inte minst en gestaltad livsmiljö och ett rikt kulturutbud i allt från föreningsliv (inkl. markytor och hallar) till scenkonst, mat och upplevelser.

Bra boende och livsmiljö är av grundläggande betydelse för människors hälsa och platsers attraktivitet. Bostadsutbudet behöver inrymma livets alla skeden. Från den första bostaden till den sista. Utifrån olika funktionsbehov, civilstånd och hållbarhetsaspekter. Det i sin tur ställer krav på mer än antalet bostäder. Så som olika upplåtelseformer, bostadstyper och lokaliseringar. Riktlinjer för bostadsförsörjningen är kommunernas övergripande styrmedel i arbetet med att leva upp till det kommunala ansvaret enligt Bostadsförsörjningslagen.

Bedömningen av bostadsläget i Vara kommun idag baseras huvudsakligen på följande analysunderlag:

• Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME)
• Boverkets analysunderlag
• Genomförd bostadsförsörjningsanalys Vara kommun
• Genomförd bostadsförsörjningsanalys Skaraborg

Fokus för bostadsförsörjningen i Vara och Skaraborg framåt behöver vara på att:

• Öka Skaraborgs befolkning från dagens 270 000 till målet om 300 000 invånare vilket innebär en flerdubbling av byggandet under perioden 2023-2030.
• Skapa förutsättningar för flyttkedjor vilket innebär en kraftig ökning av flerbostadshus framför småhus.
• Hitta möjliga gemensamma insatser framåt så som t ex politiska överenskommelser, bostadsstiftelse, bostadsförmedling och ett förstärkt uppdrag inom Business Region Skaraborg för att attrahera byggherrar och exploatörer till Skaraborg.
• Lösa knäckfrågor så som att utgå från på bostadsmarknadens målgrupper, tillskapandet av flyttkedjor och investeringar i en marknad som för tillfället är iskall.

Utöver tillkomsten av bostäder är möjligheten att pendla in och ut ur kommunen är viktig för Varas sysselsättning och kompetensförsörjning. Infrastrukturfrågor prioriteras högt när företagare uttrycker vad som påverkar det lokala företagsklimatet. Med en ökad digitalisering kan fler arbeta, leva och bo i landsbyggdkommuner som Vara. Ett hinder i nuläget är att det är svårt med kollektivtrafik i Vara kommun då alltjämt endast en liten, om än växande, andel av befolkningen bor eller jobbar i kollektivtrafiknära lägen. Den aspekten och vetskapen om att människor som flyttar helst gör det till områden som är kollektivtrafiknära, är en viktig aspekt i bostadsförsörjningen och planeringen av nya bostadsområden. Utöver det behöver kommuner utanför storstadsregionerna, som idag utgör norm för mobilitetslösningar, gemensamt påverka aktörer som Trafikverket och Västtrafik så innovativa och varierade lösningar för människors förflyttning ska kunna ske på olika sätt i olika geografier.

Slutsats

• Bostadsbyggandet är den enskilt viktigaste faktorn för inflyttning och befolkningstillväxt: Sett till befolkningsprognoser är det tydligt att Vara kommun ökar sin befolkning när det byggs bostäder.
• Ett mer varierat bostadsbestånd är nödvändigt för att kunna skapa flyttkedjor. Vara kommuns bostadsbestånd består till 70 procent av småhus. Bostadsbristen i kommunen består i att allt för många bor i bostäder som inte kan anses möta den boendes behov. Att bygga för hela livscykeln och olika målgruppers behov och preferenser är nödvändigt för att kunna tillskapa flyttkedjor. Fler flerfamiljshus av olika typer och med olika upplåtelseformer behöver tillkomma.
• Vara kommun har ett gott företagsklimat men fler människor behövs för att möta kompetensförsörjningen: Företagsklimatet i Vara är gott men för att möta den rådande och framtida kompetensbristen behövs fler människor. Sett ur det perspektivet är bostadsbyggande viktigt för kompetensförsörjningen.