Plan för Vara kommuns krisberedskapsarbete

Antagen av kommunfullmäktige 24 februari 2020 § 7

Inledning

Sveriges kommuner får ersättning för de uppgifter de har enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen tolkas genom två överenskommelser mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De två är överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022 och överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020. Överenskommelserna preciserar i form av målbeskrivningar och riktlinjer, hur uppgifterna ska genomföras samt hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Hur ersättningen ska användas regleras också i överenskommelserna.

En del i överenskommelsen för krisberedskapen är att alla kommuner ska ta fram ett styrdokument som på ett övergripande plan beskriver krisberedskapsarbetet under mandatperioden. Styrdokumentets namn får anpassas till kommunens övergripande dokumentnamn. I Vara kommun heter styrdokumentet Plan för Vara kommuns krisberedskapsarbete. Dokumentet ska innehålla:

  • övergripande styrning av arbetet med krisberedskap i kommunala förvaltningar, bolag och kommunalförbund.
  • kommunens övergripande process för risk- och sårbarhetsanalys.
  • kommunens ambitioner i arbetet med sitt geografiska områdesansvar.
  • vilken planering avseende krisberedskap inom olika områden som kommunen ska ta fram eller uppdatera under mandatperioden.

Plan för Varas kommuns krisberedskapsarbete utgår från överenskommelserna mellan SKR och MSB. Eftersom båda överenskommelserna styr kommunens arbete så har uppgifterna sammanställts i planen.

Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete

Nedan beskrivs ansvar och roller för olika delar av kommunens organisation vad gäller det övergripande arbetet med krisberedskap.

Organisationsdel, roller och ansvar

Organisationsdel

Roll och ansvar

Kommunfullmäktige

  • Antar plan för Vara kommuns krisberedskapsarbete.
  • Tar emot anmälan på tagna beslut från Krisledningsnämnden.
  • Fullmäktige kan fatta beslut om att krisledningsnämndens
    verksamhet skall upphöra.

Kommunstyrelse

  • Antar kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys,
    plan för hantering av extraordinär händelser (krisledningsplan)
    krisstöd/POSOM-plan.
  • Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen
    av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva,
    vilket framgår av lag om kommuners och landstings åtgärder
    inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
    beredskap (2006:544).

Krisledningsnämnd

  • Nämndens befogenheter framgår av lag om kommuners och
    landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
    fredstid och höjd beredskap (2006:544).
  • Dess funktion och sammansättning styrs av det reglemente för krisledningsnämnden som antagits av kommunfullmäktige.

Kommundirektör

Ansvarar för att:

  • Kommundirektören, eller dennes ersättare, kallar till en första
    orientering av läget med krisledningsgruppen efter samråd med säkerhetssamordnare och kommunikationschef.
  • Har ledningsansvaret vid en samhällsstörning.
  • Då inte krisledningsnämnden är i funktion beslutar kommundirektören i krisledningsgruppen om ”beslut i stort”.
  • I samarbete med säkerhetssamordnare fastställa bilagor till
    risk- och sårbarhetsanalys och krisledningsplan.

Förvaltningschef

Ansvarar för att:

  • Verksamheten har larmrutiner och larmlista. Dessa ska uppdateras minst en gång per år och vid behov delges
    säkerhetssamordnare.
  • Verksamheten är tillräckligt väl övad och utbildad i krishantering.
  • Ansvarar för att verksamheten deltar i arbetet med risk- och
    sårbarhetsanalyser samt att de behov av åtgärder som
    identifieras genomförs.
  • Ansvarar för att verksamheten har en uppdaterad krisplan som
    uppdateras en gång per mandatperiod. Planen ska vara känd
    inom den egna verksamheten.

Krisstöd/POSOM-ansvarig

Ansvarar för att:

  • Verksamheten är tillräckligt väl övad och utbildad i krishantering.
  • Verksamheten har en aktuell Krisstödsplan, larmlista, rutiner,
    checklistor samt utrustning. Planen ska vara känd inom
    kommunen.
  • Rekryterar vid behov ny personal till Krisstödsgruppen.

Säkerhetssamordnare

Ansvarar för att:

  • Stödja, utveckla och samordna kommunens förebyggande och
    förberedande krisberedskapsarbete samt arbetet kring civilt
    försvar.
  • Tillhandahålla övning och utbildning inom krisberedskapsområdet samt inom civilt försvar.
  • Leda arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser samt sammanställa resultatet för rapportering till länsstyrelsen.
  • Via kommunens hemsida ge en övergripande beskrivning av kommunens arbete med krisberedskap.
  • Säkerhetssamordnaren äger rätt att fastställa bilagor till krisledningsplanen. Fastställs ihop med kommundirektör

Kommunikationschef

Ansvarar för att:

  • Arbete enligt rutin för kriskommunikation i Vara.
    Kommunikationschef är ansvarig för och samordnar all krisinformation, internt och externt och är informationsansvarig i krisledningsgruppen.
  • Kommunikationschef upprättar informationsorganisationen och ansvarar för informationen mellan gruppen och krisledningsgruppen.
  • Kommunikationschef är den som samordnar kontakten med media.

HR-chef

Ansvarar för:

  • Sakkunnig inom sitt yrkesområde, som personalfrågor och
    arbetstidsfrågor.
  • Arbete med krigsorganisation.

Dokumentatör

Ansvarar för:

  • Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen ska ha utsedd
    dokumentatör samt back-up.
  • Upprättande av och hantering av dokumentation vid en
    samhällsstörning.

Genomförande av de uppgifter som ålagts kommunen

Kommunernas uppgifter inom krisberedskapsområdet framgår av kapitel två och tre i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Uppgifterna kan delas in i de underrubriker som följer nedan. Statens förväntningar på kommunernas arbete med att utföra uppgifterna har förtydligats i överenskommelsen mellan SKR och MSB i form av kommunens uppgifter.

Dessa uppgifter utgör även Varas uppgifter och arbete för att nå målen redovisas nedan. Arbetet för att nå målen bedrivs kontinuerligt och har nått olika långt inom olika områden. Redogörelsen för hur kommunen avser nå målet innebär alltså inte att målet därmed anses ha nåtts.


Risk- och sårbarhetsanalyser

Kommunens uppgift

Arbete för att nå målet

Kommunen ska bedriva ett arbete med risk- och sårbarhetsanalys som avserdet geografiska områdesansvaret, kommunens organisation, samt berörda kommunala bolag och kommunalförbund.

Genom ett brett deltagande från verksamheter och andra aktörer inom det geografiska områdesansvaret ökar kunskapen kring risk- och sårbarheter.

Uppföljningar samt erfarenheter från inträffade händelser samt vardagen kompletterar analysen.

En åtgärdsplan samt en utbildning- och övningsplan kommer att tas fram utifrån analysen.

Hela processen finns beskriven i den risk-och sårbarhetsanalys som anmälts till kommunstyrelsen och som lämnats till Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Kommunen ska använda underlaget från risk- och sårbarhetsanalysen i planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt stärka förmågan att hantera extraordinära händelser.

Kommunen ska efter en inträffad kris utvärdera kommunens hantering, både med avseende på kommunens verksamhetsansvar och det geografiska områdesansvaret. Underlaget ska användas i arbetet med risk-och sårbarhetsanalys.

Planering

Kommunens uppgift

Arbete för att nå målet

Kommunen ska ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska ange kommunens övergripande mål och inriktning för arbetet med krisberedskap under mandatperioden.

Plan för Vara kommuns krisberedskapsarbete, reglemente för krisledningsnämnden, plan för hantering av extraordinär händelse (kommunens krisledningsplan), utbildnings- och övningsplan finns sedan tidigare mandatperiod och kommer revideras och kompletteras, där behov om det finns.

 

I instruktionen för kommundirektören finns
angivet uppgifter avseende krisberedskap.

 

Arbetet är ständigt pågående med anledning
av förändringar som sker.

Kommunen ska ta fram ett reglemente för krisledningsnämnden.

Kommunstyrelsen bör i instruktionen för
kommundirektören ange vilka uppgifter som kommundirektören ska ha avseende krisberedskap.

Kommunen ska ta fram en plan för hantering av extraordinära händelser.

Kommunen ska ta fram en utbildnings- och övningsplan.


Geografiskt ansvarsområde

Kommunens uppgift

Arbete för att nå målet

Kommunen ska ge aktörer som bedriver
samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför extraordinära händelser.

Fortsatt arbete genom Krisberedskapsråd Västra Skaraborg.

 

Upprätta kontaktvägar mellan kommunen och näringslivet i krisberedskapsfrågor

Kommunen ska under en extraordinär händelse kunna stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) på lokal nivå, i syfte att verka för samordning av olika aktörers åtgärder.

Arbete med att införa rutiner enligt
Gemensamma grunder för samverkan och ledning är påbörjat och kommer fortgå under mandatperioden.

Kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse.

I kommunens rutiner för krisinformation
finns rutiner för arbete med lägesbild. Rutinen beskriver organisation och arbetssätt för informationsorganisationen.

Kommunen ska verka för att information
till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas.

Samordning av information finns beskrivet i
kommunens krisledningsplan. I stycket om
det geografiska områdesansvaret.

Kommunens förberedelser inför extraordinära händelser ska ske i samverkan med närliggande kommuner och relevanta aktörer utanför det egna geografiska området. En förutsättning för att samverkan ska ske är att de externa aktörerna vill och kan samverka med kommunen.

Kommunen har samverkan med närliggande kommuner inom flera olika arbetsområden, bland annat krisberedskap och civilt försvar. Säkerhetssamordnarfunktionen är gemensam för Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuner.

Samverkan gynnar redundans, förberedelser och hantering även med externa aktörer, då de kan finnas i flera kommuner.

Berörda kommuner ska säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls.

Kommunen har ingen utomhusvarning genom ljudsändare. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kommer vid händelse att sändas via Sveriges Radio P4. Rutin finns i kommunen.


Utbildning och övning

Kommunens uppgift

Arbete för att nå målet

Kommunen ska ha en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även kommunens beredskapsfunktioner inom till exempel kommunalteknisk försörjning och krisstöd ska vara utbildade och övade.

Kommunens arbete beskrivs i en övergripande utbildnings- och övningsplan (se bilaga 1). Där beskrivs vilka utbildningsinsatser som ska genomföras under mandatperioden. I planen beskrivs också en lägsta nivå på hur ofta olika delar av kommunens krishanteringsorganisation ska öva. Efter varje genomförd övning görs också en utvärdering.

 

En mer detaljerad utbildnings- och övningsplan kommer tas fram av kommundirektör och säkerhetssamordnare.

Kommunens ambition är att delta i de samverkansövningar som erbjuds.

Kommunen kommer delta i Totalförsvarsövning 2020 (TFÖ2020).

Kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd och tjänstemannaledning ska övas minst en gång per mandatperiod.

Kommunen ska, i den utsträckning tillfälle ges, delta i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional eller nationell nivå som avser fredstida kriser.

Rapportering

Kommunens uppgift

Arbete för att nå målen

Kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik och metodik som tillämpas nationellt och regionalt för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (till
exempel WIS och Rakel).

Förmågan till rapportering under extraordinär händelse stöds bland annat avatt kommunens ledningsfunktion kan kommunicera via Rakel och WIS. (Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning.

Det används av de flesta aktörer inom krisberedskapssystemet. Kommunikationen är krypterad och överföring går via ett eget nät. WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris.)

Förmågan stärks kontinuerligt genom bland annat de kvartalsvisa övningar som arrangeras av Länsstyrelsen i Västra Götaland och som kommunens deltar i. Övningar sker även lokalt.

Via Rakel och WIS har kommunen också förmåga att ta emot information från andra aktörer i krisberedskapssystemet.


Kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse.

Höjd beredskap

Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning 2016-2020 ska planeringen för civilt försvar återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för verksamheten i statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret.

Alla kommuner ska enligt överenskommelsen mellan MSB och SKR om civilt försvar påbörja arbetet avseende de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig. Uppgifterna är indelade i prioriterade samt övriga uppgifter.


Prioriterade uppgifter

Kommunens uppgift

Arbete för att nå målet

Kompetenshöjning gällande totalförsvar
Förtroendevalda och tjänstemän i kommunen behöver ha grundläggande kunskaper om de författningar och arbetssätt som gäller vid höjd beredskap, krigsfara och krig. Det är angeläget att kunskapen om totalförsvaret ökar.

Under perioden 2018-2020.
Kommunstyrelsen och kommunledningen ska under perioden genom utbildning ges kunskaper om höjd beredskap och totalförsvar.

 

Arbete pågår i kommunen sedan år 2018 och från och med år 2021 följer fortlöpande arbete inom området.

Säkerhetsskydd
Arbetet med beredskapsförberedelser inom det civila försvaret skapar behov av ett utökat och stärkt arbete med säkerhetsskydd. Säkerhetsskydd handlar om att skydda verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och
andra brott som kan hota verksamheten.

Under perioden 2018-2020.

Kommunen ska vidta nödvändiga förberedelser för att i arbetet med beredskapsförberedelser, enligt
3 kap. 1-5§ LEH på ett säkert sätt kunna hantera frågor som är av vikt för Sveriges säkerhet. Säkerhetsskyddslagens (2018:585) bestämmelser ska kunna tillämpas i
erforderlig omfattning.
Kommunen ska ha en säkerhetsskyddschef.
Kommunen ska ha rutiner och materiel för att kunna hantera uppgifter som omfattas av sekretess och som rör Sveriges säkerhet utan att de röjs, ändras eller förstörs.
Kommunen ska under perioden 2018-2020 etablera en process för säkerhetsskyddsanalys samt analysera prioriterade delar av kommunens verksamhet.

Arbete pågår i kommunen sedan år 2018 och från och med år 2021 sker fortlöpande arbete inom området.

Krigsorganisation och krigsplacering
Kommuner ska enligt, 4 § FEH, ha de planer som behövs för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bl.a. krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.

Under perioden 2018-2020. Kommunen ska under perioden påbörja en planering för sina uppgifter inom totalförsvaret. Planeringen ska avse den verksamhet som kommunen ska bedriva under höjd beredskap samt dess krigsorganisation och krigsplaceringar.

 

Arbete i kommunen kommer påbörjas år 2020 och från och med år 2021 sker fortlöpande arbete inom området.


Övriga uppgifter

Kommunens uppgift

Arbete för att nå målet

Ledningsansvar
Vid höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen enligt, 3 kap. 2 § LEH, för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva.

Kommunen bör utbilda och öva
kommunstyrelsen i uppgiften att under höjd beredskap ansvara för kommunens ledning.

 

Kommunen bör inom ramen för den statliga ersättningen medverka i utbildningar och övningar som anordnas av länsstyrelsen och delta i övning anordnad av annan statlig myndighet.

Kommunens ambition är delta i de utbildningar och övningar som erbjuds. Kommunen kommer delta i
Totalförsvarsövning 2020 (TFÖ2020).

Geografiskt områdesansvar
Kommuners geografiska områdesansvar, som regleras i 3 kap. 4 § LEH, innebär att kommunstyrelsen under höjd beredskap ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten.

Kommunen bör informera berörda lokala
aktörer om arbetet med beredskapsförberedelser och möjligheter till samverkan på lokal nivå.


Kommunens ambition är att förmedla öppen information till berörda aktörer.

Rapportering
Kommuner ska under höjd beredskap, enligt 3 kap, 5 § LEH hålla den myndighet som regeringen bestämmer (länsstyrelsen) informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen.

Kommunen ska i samverkan med länsstyrelsen implementera rutiner för rapportering och för lägesbilder. Kommunen ska medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för
informationsutbyte, under förutsättning att införandet inte medför några större
kostnader för kommunen.

 

Kommunen kommer delta i Projekt Säker kommunikation via Länsstyrelsen.

Dokument, revision och uppdatering

I början på varje ny mandatperiod ska ett nytt styrdokument antas av kommunfullmäktige.

Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för att ta fram ett förslag på styrdokument.

Varje år ska kommunens säkerhetssamordnare bedöma behovet av att göra revisioner av styrdokumentet eller andra övergripande dokument för krisberedskapen i Vara.

Behov av ändringar i styrdokumentet ska föreslås till kommunfullmäktige.

Behov av ändringar i krisledningsplanen föreslås till kommunstyrelsen.

Behov av ändringar i bilagor eller rutiner föreslås till kommundirektören.

Bilaga 1 – Plan för utbildning och övning

Utbildning

Övergripande utbildningsinriktning avseende krisberedskap samt civilt försvar: Vid mandatperiodens slut ska följande grupper ha utbildats:

Krisledningsnämnden

I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå.

Kommunstyrelsen

I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. I utbildningen ingår kunskap om kommunstyrelsens roll vid höjd beredskap.

Krisledningsgruppen

I utbildningen ingår kunskap om organiseringen av krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå samt att utveckla stabsarbete.

Krisstöd/POSOM-gruppen

Alla deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra sina uppgifter.

Kriskommunikationsfunktion

Alla deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Alla deltagare ska också ha fått tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra sina uppgifter. Färdigheter i att hantera WIS och Rakel skall erhållits.

Övriga funktioner som kan bli delaktiga i kommunens krisarbete

Inbjuds vid lämplig utbildning. Deltagare ska ha fått utbildning som ger en grundläggande förståelse för krisberedskapsarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå.

Utbildning inom området civilt försvar kommer ske under mandatperioden till funktioner som har behov av det. Kunskap om totalförsvar, säkerhetsskydd, krigsorganisation är prioriterat.

Övning

Övergripande övningsinriktning avseende krisberedskap samt civilt försvar:

Under mandatperioden kommer olika delar av krishanteringsorganisationen att genomgå olika typer av övningar. Vilken typ av övning som är lämplig beror på mognadsgrad vad gäller krishantering samt på vilket syftet med övningen är. En övergripande målsättning är att oftare än tidigare öva samverkan med andra aktörer – offentliga, privata och ideella. Detta mot bakgrund av att den delen inte sällan saknats i tidigare övningar.

Övning inom området civilt försvar kommer ske under mandatperioden till funktioner som har behov av det. Övningar om totalförsvar, säkerhetsskydd, krigsorganisation är prioriterat.

Övningsfrekvens

Funktion

Övningsfrekvens

Krisledningsnämnden

Minst en gång under mandatperioden

Kommunstyrelsen

Minst en gång under mandatperioden

Krisledningsgrupp

Årlig övning

Krisstöd/POSOM-grupp

Årlig övning

Ledningsgrupper vid verksamheter

Minst en gång under mandatperioden

Kriskommunikationsfunktion

Årlig övning.
Övas antingen separat eller tillsammans med
krisledningsgrupp och/eller ledningsgrupp

Bilaga 2–Användning av den statliga ersättningen

Staten betalar årligen en ersättning till kommuner för fullgörande av uppgifter enligt lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det statliga bidraget uppgår totalt till ca 795 tkr per år (2019). Finansierade åtgärder ska kunna härledas till uppgifterna i kap. 2 och 3 i LEH som består av risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, övning, utbildning, rapportering samt höjd beredskap. I MSB:s Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar Dnr 2019-00265 finns riktlinjer för användningen.

Grundbelopp

Grundbelopp, 318 tkr (2019) ges för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet. Säkerhetssamordnarfunktionen består från och med 2020-01-01 av tre säkerhetssamordnare som arbetar åt fyra kommuner, Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuner.

Verksamhetsersättning

För genomförande av uppgifterna planering, risk- och sårbarhetsanalys, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, samt rapportering utbetalas 17,25 kr per invånare. Hela denna ersättning får användas för lönekostnader.

Utomhusvarning

Vara kommun har ingen utomhusvarning och därmed ingen ersättning.

Civilt försvar

Kommunen får en årlig ersättning som uppgår till 190 tkr (2019) för att finansiera kommunens uppgifter enligt överenskommelsen mellan MSB och SKR om kommunernas arbete med civilt försvar.

Sparat bidrag

Vara kommun har sedan tidigare sparat bidrag. Det finns en plan för hur det sparade kapitalet ska användas. Som exempel genomförs kompentensutveckling för tjänstemän som ingår i kommunens krishanteringsorganisation.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Stängt Öppnar 24 apr kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?