Risk- och sårbarhetsanalys 2023-2026

Antagen i kommunstyrelsen 6 september 2023 § 120

Sammanfattning

Risk- och sårbarhetsanalysen utgör tillsammans med kontinuitetsarbetet och krisberedskapsarbetet grunden för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar för att stärka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap och minska skadeverkningarna på människors liv, hälsa, egendom och miljö.

En ny metodik och process för arbetet med risk- och sårbarhetsanalys planerades och genomfördes från 2022 med fastställande av risk och sårbarhetsanalysen 2023.

Syftet med den nya processen för risk- och sårbarhetsanalysen är att på ett bättre sätt kartlägga hot, risker och sårbarheter inom kommunen, samt att öka medvetenheten och stärka kunskapen kring dessa. Den nya risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra en bättre grund i kommunens krisberedskapsarbete och är ett beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Risk- och sårbarhetsanalysen ska också vara ett underlag för samhällsplanering och ett underlag för information till allmänheten och anställda om samhällets risker.

Hela kommunkoncernens risk- och sårbarhetsanalyser ligger till grund för den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Analysen identifierar och analyserar risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område som kan leda till olika samhällsstörningar eller extraordinära händelser.

Kommunen planerar för och analyserar följande risker och områden;

  • Naturolyckor och extrema väderhändelser
  • Andra olyckor
  • Teknisk infrastruktur och försörjningssystem
  • Antagonistiska hot och social oro
  • Sjukdomar

Inledning

Samtliga av Sveriges kommuner är skyldiga enligt Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap att göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA), detta arbete ska göras under det första kalenderåret vid ny mandatperioden och innefatta analys över vilka risker, hot och samhällsstörningar som kan inträffa i kommunen samt hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Vad rapporten av kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska innehålla regleras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommunens risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Vid framtagande av risk- och sårbarhetsanalysen har följande författningar beaktats:

  • Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
  • Förordning (2006:637) om kommuners regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårarhetsanalyser (MSBFS 2015:5)
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5)

Syfte och mål

Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att kartlägga hot, risker och sårbarheter inom kommunen, samt att öka medvetenheten och stärka kunskapen kring dessa. Risk- och sårbarhetsanalysen utgör en grund i kommunens krisberedskapsarbete och är ett beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Dokumentet ska också vara ett underlag för samhällsplanering och för information till allmänheten och anställda om samhällets risker. Målet är att risk- och sårbarhetsanalysen, kontinuitetsarbetet och krisberedskapsarbetet ska ligga till grund för de förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar som ska stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska samhällsstörningarnas skadlighet på människors liv och hälsa, egendom och miljö.

Beskrivning av kommunen och dess geografiska område

Vara kommun är en landsbygdskommun belägen på den vidsträckta slätten mitt i Västergötland. Kommunen är strategiskt belägen vid E20 och riksväg 47, ca fyra mil från Lidköping och ca åtta mil från Göteborg.

Kommunens 701 kvadratkilometer är hem för ca 16 000 personer. Kommunen är en typisk landsbygdskommun, vilket visar sig tydligt då 40 % av kommunens invånare är bosatta på landsbygden. Resterande invånare bor i någon av de nio tätorterna, där Vara är störst och har ca 4 000 invånare.

Lidan rinner från öster till norr i en krök genom kommunen, den skär en djup fåra i det bördiga landskapet och passerar en mängd vattenfall och forsar. Vid Herrekvarn i Larv finns Lidans högsta fall på 10 meter. Ån Afsan strömmar åt nordväst in i kommunen, rundar Vara tätort och fortsätter sedan fram till mynningen i Lidan cirka 1 km norr om Hällum. Det finns 16 små sjöar i Vara kommun varav Hallasjön, Stora Eketången och Kroksjön utgör de största. Av den totala arealen utgör cirka 4 km2 vatten.

Älvsborgsbanan korsar kommunen med stationer i Vara och Håkantorp. Kinnekullebanan ansluter i kommunens norra del med en station i Stora Levene.

Kommunen genomkorsas från sydväst mot nordöst av E20 och från nordväst mot sydöst av väg 47. Väg 187 börjar i Vara i anslutning till E20 och går i en båge norr om Vara tätort vidare norrut mot Lidköping.

I Vara ligger ett konserthus med ett brett upptagningsområde. Vara Konserthus AB drivs med stöd av Vara Kommun och Västra Götalandsregionen.

Näringsliv och föreningsliv

Vara kommun har ett gynnsamt företagsklimat. Kommunens största företag finns i tillverkningsindustrin, här tillverkas allt ifrån ventilationsanläggningar och bostadsmoduler till båtmotorer, kosmetika, däck, kök- och badrumsinredningar, torkanläggningar och transportörer.

De största företagen är Swegon AB, Vianor AB, Benders Sverige AB, Vedums kök & bad AB, Kvänum Kök AB, Ranaverken AB, Rekordverken Sweden AB, Rotage AB och Skandia Elevator AB.

En stor del av näringslivet består av lantbruk inom olika områden. Omfattningen av spannmålsodling, djurhållning och skogsnäring har betydelse både lokalt, regionalt och för hela landet.

Vara Energi är ett lokalt förankrat företag som levererar el och fjärrvärme i Vara Kommun. Kvänum Energi AB distribuerar energi till kunder i Vara Kommun.

I Vara finns ett Näringslivsråd som är ett forum för att driva gemensamma samhällsutvecklingsfrågor i syfte att skapa en attraktiv plats att besöka, bo och verka i. Genom Näringslivsrådet upprätthålls en nära dialog mellan kommun och näringsliv.

I Vara kommun finns ett aktivt föreningsliv som spänner över en bredd av olika områden vilket gör att det finns något för alla intressen.

Kommunens organisation

Kommunen som arbetsgivare har 1 468  anställda (uppgift från september 2023). Den kommunala förvaltningen är organisatoriskt indelad i fem förvaltningar: förvaltningen för utveckling och service, bildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen, socialförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen. Dessa förvaltningar ansvarar för genomförandet av den verksamhet som krävs för att de politiskt uppsatta målen ska kunna förverkligas.

Under kommunfullmäktige finns även de kommunala bolagen: Vara Bostäder AB, Vara Industrifastigheter AB, Vara Konserthus AB och VaraNet AB.

Samverkan sker inom flertalet områden genom V6, vilket innefattar sex kommuner i Västra Skaraborg: Vara, Lidköping, Skara, Götene, Grästorp och Essunga. Ett exempel är att det finns en gemensam upphandlingsorganisation för alla kommunerna.

Sedan 2018 har Vara kommun sin IT-drift hos kommunalförbundet Göliska IT. Kommuner som ingår i Göliska IT är Lidköping, Skara, Götene, Grästorp och Essunga.

Sedan 2023 ingår Vara räddningstjänst i Räddningstjänsten Skaraborg som är ett kommunalförbund där större delen av Skaraborgs kommuner ingår.

Samverkan med alla Skaraborgs kommuner sker genom Skaraborgs kommunalförbund.

Krisorganisation

Kommunens krisorganisation och dess rutiner finns definierad i en krisledningsplan, denna ska revideras under året. Organisationen består av krisledningsgruppen som är övergripande och beredande krisledningsorgan åt krisledningsnämnden och har det verkställande ansvaret. I krisledningsgruppen ingår kommunens ordinarie ledningsgrupp samt säkerhetssamordnare. Kommundirektören anpassar krisledningsgruppens sammansättning beroende av händelsens art, omfattning och utveckling. Nyckelpersoner med specifik kunskap kan adjungeras till krisledningsgruppen. För att få en uthållig organisation och om händelsen kräver det kan krisledningsgruppen oavsett sammansättning behöva ha ersättare för skiftgång.

Krisledningsnämnd

I kommunen skall finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Närmare bestämmelser finns i lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Kommunstyrelsen med ersättare utgör krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden har ett eget reglemente.

Arbetsprocess och metod

Kommunens risk- och sårbarhetsarbete utgår i grunden från den så kallade FORSA-modellen men har i vissa delar anpassats efter kommunens egna förutsättningar.

Förberedande arbete

Det förberedande arbetet inleddes med en genomgång av risk- och sårbarhetsanalysen som varit gällande från 2019. Utifrån det första momentet togs en ny plan för metod och genomförande fram, som sedan förankrades med berörda inom kommunen.

Materialinsamling

Efter det förberedande arbetet påbörjades materialinsamlingen som huvudsakligen består av information som framkommit vid arbetstillfällena med kommunens verksamheter. Under workshoptillfällena deltog nyckelpersoner som representerade hel eller delar av en förvaltning. Deltagarna fick diskutera och värdera de framtagna typhändelserna i en riskmatris. Utgångspunkten under tillfällena var hur typhändelserna påverkar den egna verksamheten men värderades i vissa fall utifrån ett samhällsperspektiv. Diskussionerna och värderingarna som fördes under tillfällena har även varit grund för identifiering av kritiska beroenden (se ”Identifierade kritiska beroende för kommunens samhällsviktiga verksamheter”).

Under arbetstillfällena genomfördes även en introduktion till kontinuitetshantering, detta perspektiv var en del av materialinsamlingen. Arbetet med kontinuitetshantering kommer vara viktigt för att utveckla och stärka kommunen både inom området krisberedskap och civilt försvar. Detta eftersom det förbättrar robustheten och ger en bredare överblick av vilka förmågor som finns inom kommunen.

Efter avslutat arbete sammanställdes utfallet från respektive förvaltningsspecifika/verksamhetsspecifika Excel mallar, så kallade lokala riskinventeringar. Detta arbete med riskinventering och kartering samt kritiska processer ska vara en naturligt systematiskt del av verksamheten.

Analysmetod

Analysen av det insamlade materialet har genomförts med en kvalitativ metod där insamlat material har analyserats dels tematiskt och dels genom en jämförelse av de olika verksamheternas riskmatriser.

Syftet med den tematiska analysen var att skapa en översiktlig bild över risker som en eller flera verksamheter eller förvaltningar är sårbara för.

I arbetet med bedömningen av riskerna har hänsyn tagits till deras varierande osäkerhet. För att dokumentera hur säkra underlag kommunen har på varje typhändelse har bedömningen viktats mot följande:

  • Tillgång på historiska data (i närområde - i världen)
  • Kunskap om historiska inträffade händelser (i närområde - i världen)
  • Tillgång till omfattande faktamaterial eller forskning på området
  • Befintliga prognoser på området (detaljerade/precisa - övergripande/generella)

Material och underlag som använts för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen

Huvuddelen av data som använts i analysen kommer från de tillfällen som genomförts med kommunens förvaltningar och tillhörande lokala riskinventeringar. Synpunkter har också inhämtats från kommunägda bolag och kommunens räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Skaraborg, samt lokalpolisområde västra Skaraborg.

Detta underlag kompletteras av en rad dokument som forskningsrapporter, årsrapporter, myndighetsrapporter och prognoser, samt statistik och händelserapporter från kommunens säkerhetssamordnare. Erfarenheter från övningar, seminarier, utbildningstillfällen och skarpa händelser både internt och externt har beaktats

Även kommunala dokument såsom kommunens översiktsplan och olika karteringar har tagits med i analysarbetet.

Avgränsningar

Denna risk- och sårbarhetsanalys grundar sig på insamlat material från kommunens förvaltningar och verksamheter samt ett antal kommunala bolag och kommunalförbund. En tydlig avgränsning har därmed varit att inte inkludera privata aktörer i risk- och sårbarhetsarbetet.

Verksamheterna har utfört riskkarteringen utifrån lokal påverkan. I detta dokument är dock huvudfokus på händelser som får kommunövergripande konsekvenser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun.

Händelser som påverkar delar av de kommunala verksamheterna eller enskilda grupper och personer, men som inte kan antas få någon konsekvens för samhällets funktionalitet över lag, har därför till stora delar sorterats bort.

Samhällsviktig verksamhet - definition

Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.

Människors liv och hälsa – Fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt av en händelse. Omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Människor i andra länder som inte är svenska medborgare eller som inte har Sverige som hemvist omfattas i vissa fall.

Samhällets funktionalitet – Funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt starkt påverkar samhällsviktigt verksamhet och därmed får konsekvenser för människor, företag och andra organisationer.

Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter – Människors tilltro till demokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets institutioner och det politiska beslutsfattandet, ledningsförmåga på olika nivåer, avsaknad av korruption och rättsövergrepp.

Miljö och ekonomiska värden – Miljön i form av mark, vatten och fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv i form av fast och lös egendom. Ekonomiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster.

Nationell suveränitet – Kontroll över nationens territorium, nationell kontroll över de politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter. Nationell suveränitet kan ses som en förutsättning för att kunna värna övriga värden.[1]

[1]Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Identifiering av samhällsviktig verksamhet: metod. 2021. Identifiera samhällsviktig verksamhet (msb.se) Länk till annan webbplats. (2024-02-05)

Identifierad samhällsviktig verksamhet

De verksamheter som har identifierats har bedömts vara direkt samhällsviktiga. Verksamheter som bedrivs för att stödja samhällsviktig verksamhet ingår inte i analysen. Verksamheterna redovisas per samhällssektor enligt MSB:s vägledning för samhällsviktig verksamhet från 2021.

Redovisning av verksamheter som bedömts vara direkt samhällsviktiga

MSBs samhälls-sektorsindelning

Samhällsfunktioner

Samhällsviktiga verksamheter

Kommunalteknisk försörjning

  • Vattentäkter
  • Dricksvatten, spillvatten, dagvatten (avledning och rening)



  • Gator framkomlighet och väghållning


  • Värmeförsörjning till fastigheter


  • Hushållsavfall och slamhämtning
  • Kommunens vattentäkter
  • Reningsverk, vattenverk med tillhörande infrastruktur, vatten och avlopp (VA), teknisk förvaltning
  • Trafikverket, gatu- och parkenheten, teknisk förvaltning

  • Kommunhuset och övriga fastigheter för samhällsviktig verksamhet
  • Renhållning och avfall, teknisk förvaltning, entreprenör

Energi-försörjning

  • Produktion och distribution av el och fjärrvärme
  • Elförsörjning fastigheter

  • Drivmedelsstationer

  • Leverantörer av drivmedel
  • Vattenfall, Vara Energi, Kvänum Energi
  • Fastigheter, teknisk förvaltning
  • Tankstationer i Vara och Kvänum
  • Distribuenterna av drivmedel till kommunens reservkraft och cistern

Finansiella tjänster

Betalningssystem Bank/uttagsmöjligheter av kontanter/betalningsmedel via bankomater och livsmedelsbutiker

Banker i Vara

Hälso- och sjukvård samt omsorg

Verksamheter och lokaler inom socialförvaltningen


Hemtjänsten, trygghetslarm, äldreboenden samt andra biståndsbedömda boendeformer. Personlig assistans, LSS boenden för funktionsnedsatta, Stöd enligt: Socialtjänstlagen, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade samt Hälso- och sjukvårdslagen, socialförvaltningen


Barnomsorg och skolverksamhet

Omsorg av barn

Förskolor och grundskolor i Vara kommun, fritidsverksamhet, bildningsförvaltningen. Friskolor.

Social-försäkringar

Utbetalningar från allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen

Försörjningsstöd, socialförvaltningen

Skydd och säkerhet

  • Upprätthålla skydd av människor, egendom, miljö, säkerhet, trygghet kontroll, Polisen
  • Upprätthålla skydd av människor, egendom, miljö, säkerhet, trygghet kontroll, Räddningstjänsten
  • Ambulans

  • Lås, larm, övervakning och skalskydd
  • Polisen Västra Götaland och lokaler i Vara


  • Räddningstjänstens deltidsstationer i Vara och i Kvänum

  • Ambulans finns dygnet runt i Vara
  • Teknisk förvaltning

Transporter

  • Transport av drivmedel.
  • Transport av läkemedels- och materielförsörjning
  • Transport av sjuka och skadade personer
  • Vägar
  • Transport av livsmedel
  • Transport av resurser, material och reservdelar till samhällsviktig verksamhet
  • Transport av eldningsmaterial



  • Kollektivtrafiken, Järnvägstransporten
  • Ambulans




  • E20 och riksväg 47




  • Leverantörer som levererar material till fjärrvärmeproducenter

  • Järnvägsstation. Järnvägen: SJ och Västtrafik samt kollektivtrafik: Nobina

Information och kommunikation

  • Informationsdelning internt och externt
  • Telefoni

  • Internet

  • Radiokommunikation
  • Post- och pakethantering leveranser
  • Hemsida, intranät, distribution av dagstidning, Sveriges Radio och TV
  • Leverantör av telefoni, Göliska IT
  • Fiberredundans, anslutningsnoder
  • RAKEL
  • Post Nord

Offentlig förvaltning

  • Lokal ledning

  • Olika kommunala funktioner som utför tillsyn och mätningar
  • Kommunhuset i Vara, fastigheter, teknisk förvaltning
  • Miljö- och hälsa

Livsmedel

  • Tillagning av måltider till kommunala verksamheter
  • Försäljning av livsmedel
  • Lagerhållning av spannmål
  • Kostenheten, teknisk förvaltning
  • Livsmedelsbutiker
  • Varaslättens lagerhus

Handel och industri

Leverantörer och transport av material till reparationer och byggnationer av samhällsviktig verksamhet inom kommunen


Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter

Ovan redovisas identifierade samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område. För att kommunen ska kunna upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet har även dess kritiska beroenden identifierats. Kritiska beroenden är avgörande för att verksamheter ska kunna fungera och karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning relativt omgående leder till nedsättningar i funktioner, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. De kritiska beroendena hänger ofta ihop i långa beroendekedjor vilket skapar en känslighet för störningar. Genom att identifiera dessa kan vi få en förståelse för våra verksamheter och deras sårbarheter.

Denna kartläggning är avgränsad till den samhällsviktiga verksamhet som drivs i kommunens regi och omfattar inte privata och andra aktörers kritiska beroenden. Identifieringen inkluderar inte heller vilka beroenden som i sin tur kan finnas hos kommunens leverantörer. Hänsyn har dock tagits till ett samhällsperspektiv, för upprätthållande av god funktionalitet inom kommunens geografiska område.

Redovisningen omfattar sådana beroenden som många förvaltningar och kommunala verksamheter där ett bortfall eller störning skulle kunna leda till omfattande påverkan på kommunen eller samhället i stort. Mer specifika kritiska beroenden för de kommunala samhällsviktiga verksamheterna genomförs inom ramen för kontinuitetshanteringsarbetet som varje kommunal samhällsviktig verksamhet genomför.

Personal

Personal utgör oftast den viktigaste resursen för att verksamheternas åtaganden ska kunna upprätthållas. Verksamheterna upplever generellt sett att de har goda förutsättningar att hantera störningar hos den ordinarie personalresursen, i varje fall om störningen inte innebär att hela personalstyrkan blir otillgänglig. Samtidigt går det att konstatera att verksamheterna ofta är beroende av vissa nyckelpersoner, personal med lång erfarenhet och djup kompetens, för att effektivt kunna hantera störningar.

Lokaler

Fungerande och för verksamheten rätt utrustade lokaler är nödvändiga för att verksamheterna ska kunna upprätthålla sina åtaganden. Tillgång till vatten, el och värme är en förutsättning för att exempelvis skolor, barnomsorg och äldreomsorgen ska kunna bedrivas, framför allt vintertid. Skulle lokaler vid en krissituation bli obrukbara går det att genomföra en förflyttning av viss verksamhet.

Internet, IT-system, telefoni och information

Idag är alla kommunens verksamheter mer eller mindre beroende av internet, IT och telefoni för att klara av sina prioriterade åtaganden. Flera verksamheter har identifierat fungerande internet, IT och telefoni som ett nödvändigt beroende i det dagliga arbetet. De samhällsviktiga verksamheterna i kommunen är beroende av teleoperatörernas verksamhet, leverantörer av hårdvara och mjukvara, att elförsörjning fungerar och IT- samt telefonsupport.

Behovet av att motta och lämna information internt inom kommunen och externt till allmänheten är stort. Rätt och riktig information är grundläggande för att kunna fatta beslut och hålla en hög förtroendenivå. Det är viktigt att internet, IT-system, dagstidningar och att radio- samt tv-kanaler fungerar för att få och sprida information snabbt.

Kommunalteknisk försörjning

Kommunalteknisk försörjning omfattar el, värme, vatten- och avlopp, matförsörjning och underhåll av vägar.

  • Elektricitet är ett kritiskt beroende som alla verksamheter och hushåll är beroende av för att kunna upprätthålla sina åtaganden. Elavbrott är något som kommer att inträffa då och då. Hur väl verksamheterna kan hantera ett elavbrott beror främst på två faktorer: hur lång avbrottstiden blir och tillgång till reservkraft.
  • Värme är ett kritiskt beroende som är viktigt för samtliga verksamheter och hushåll, extra viktigt blir det vintertid. Kommunen står i beroende av elnätsägarnas verksamhet i form av produktion och distribution av el och fjärrvärme. Vid ett elavbrott klarar fastigheterna generellt att hålla värmen ett dygn.
  • Vara Energi och Kvänum Energi är nätägare inom Vara kommun. Vattenfall äger ett mindre område.
  • Tillgång till vatten och fungerande avlopp är kritiska beroenden som kommunen och samhället har. Vatten och avloppsenhetens verksamheter omfattar produktion och distribution av dricksvatten, spill- och dagvattenledningar samt spillvattenrening.
  • Kommunen är i stort beroende av att avfallshanteringen fungerar speciellt för samhällsviktig verksamhet. Exempelvis behöver stopp i avlopp åtgärdas och hämtning av slam och hushållsavfall ske.
  • Matförsörjning till kommunala verksamheter är ett viktigt åtagande och innebär att distribuenternas råvaror levereras med transport från externa aktörer samt distribueras inom kommunen. Att säkerställa flödet av livsmedelsförsörjning är viktigt.
  • Att säkerställa farbara vägar inom kommunen för kommunal service är det främsta beroendet gällande underhåll av vägar, speciellt då det kommer till snöröjning och halkbekämpning. Inom tätorterna i Vara kommun sköts gatu- och vägunderhåll av kommunen och statliga vägar sköter Trafikverket med underleverantörer. Ute på landsbygden är det till stor del privata aktörer som har ansvaret.

Fordon och drivmedel

Det är framförallt hemtjänst, boendestöd, personlig assistans, kommunal hälso- och sjukvård, räddningstjänst och teknisk förvaltning som är beroende av fordon i sin fortlöpande verksamhet. Kommunens samhällsviktiga verksamheter är beroende av drivmedelproducenternas verksamhet, transporterna av drivmedel och att elförsörjningen fungerar för att få tillgång till drivmedel.

Läkemedel, hjälpmedel och sjukvårdsmaterial

Kommunens samhällsviktiga verksamheter inom hälso- och sjukvård är beroende av tillgången på läkemedel och sjukvårdsmaterial. Detta är något som samhället i stort är beroende av och för sjuka som är beroende av medicinering och annat material, tillfällig eller regelbunden.

Inom exempelvis socialförvaltningen finns det även beroende av olika former av hjälpmedel för funktionshindrade. Detta för att kunna sköta basala behov och för att kunna fungera i vardagen.

Transport, leveranser och allmänna kommunikationer

All samhällsviktig verksamhet är beroende av att transporter fungerar, ofta dagligen. Exempelvis leveranser av livsmedel, läkemedel, drivmedel och reservdelar eller material för att kunna bibehålla funktionen för den samhällsviktiga verksamheten.

Personal som arbetar i samhällsviktiga verksamheter och pendlar via allmänna kommunikationer samt skolbarn som åker skolskjuts riskerar att inte kunna ta sig till arbetet/skolan om det inte finns drivmedel. Dessutom fraktas det en hel del varor via allmänna kommunikationer.

Finansiella tjänster

Kommunen och samhället är beroende av leverantörer av finansiella tjänster, leverantörer av kontanter, transport av kontanter och att betalsystemet i samhället fungerar. Utan kontanter eller möjlighet att handla avstannar samhället. Om systemet inte fungerar så påverkar detta exempelvis utbetalningar av socialförsäkringar och löner till personal, det går inte att handla varor och det går inte att tanka drivmedel. Det påverkar all fakturahantering för kommunala kostnader.

Blåljusorganisationer, sjukvård och omhändertagna avlidna

Samhället, samhällsviktiga verksamheter inom kommunen och kommunen i stort är beroende av räddningstjänst, ambulans, polis och sjukvård.

Avlidna människor behöver tas omhand av samhället. De som oftast har denna arbetsuppgift är begravningsbyrån beroende på vad som har hänt och hur dödsfallet skett.

Identifierade och analyserade risker för kommunen och dess geografiska område

Alla genomförda workshoptillfällen har innehållit diskussion om en riskkartering med identifierade typhändelser som har gåtts igenom. Därefter har en riskvärdering av respektive typhändelsen gjorts utifrån MSBs kriterier för påverkan. Syftet med detta har varit att skapa en övergripande bild över verksamheternas sårbarhet inför de olika riskerna.

Lista över typhändelser

  1. Värmebölja
  2. Torka och vattenbrist
  3. Storm
  4. Snöoväder
  5. Översvämning
  6. Skyfall
  7. Ras och skred
  8. Skogsbrand
  9. Åska
  10. Anläggningar med hantering av farliga ämnen
  11. Farligt gods
  12. Allvarlig händelse i publikt område
  13. Stor trafikolycka (tåg/väg/flyg/båt)
  14. Brand i särskilda objekt
  15. Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen
  16. Dammbrott
  17. Kärnteknisk olycka
  18. Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem
  19. Störningar i livsmedelsförsörjningen
  20. Störningar i finansiella system
  21. Störningar i elförsörjningen
  22. Störningar i elektroniska kommunikationer
  23. Störningar i värmeförsörjningen
  24. Störningar i drivmedelsförsörjningen
  25. Störningar i transporter
  26. Hot och pågående dödligt våld
  27. Terrorism/våldsbejakande extremism
  28. Social oro
  29. Subversiv verksamhet
  30. IT-attacker
  31. Epidemi/pandemi
  32. Epizooti och zoonos

MSBs kriterier för påverkan

Kritisk påverkan: Följande tre kriterier är uppfyllda,

  • Verksamheten kan ej genomföras enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls ej.
  • Tillgängliga resurser är uttömda och nya kan ej tillföras eller omfördelas.
  • Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter är övermäktig.

Allvarlig påverkan: En eller två av kriterierna för kritisk påverkan är uppfyllda.

Betydande påverkan: Följande tre kriterier är uppfyllda,

  • Verksamheten genomförs delvis enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls endast till del.
  • Tillgängliga resurser är ansträngda.
  • Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter börjar bli övermäktig.

Måttlig påverkan: En eller två av kriterierna för betydande påverkan är uppfyllda.

Ingen påverkan: Följande tre kriterier är uppfyllda,

  • Verksamheten genomförs enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls.
  • Tillgängliga resurser är tillfyllest.
  • Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter är ej övermäktig.

Sammanställning riskkarteringInom kommunen finns det verksamheter som bedömer sig få allvarlig påverkan inom alla områden av identifierade typhändelser. Varje verksamhets specifika påverkan av en händelse finns dokumenterat i deras egen Risk- och sårbarhetsanalys. De typhändelser som påverkar flest verksamheter kommunövergripande är dessa:

Exempel på riskkartering

Naturolyckor och extrema väderhändelser

Andra olyckor​

Teknisk infrastruktur och försörjningssystem​

Antagonistiska hot och social oro​

Sjukdomar ​

1. Värmebölja ​

10.Anläggningar med hantering av farliga ämnen ​

18. Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem ​

 26.Hot och pågående dödligt våld ​

31.Epidemi/​pandemi

2. Torka och vattenbrist ​

11.Farligt gods​

19. Störningar i livsmedelsförsörjningen ​

27.Terrorism/våldsbejakande extremism ​

32.Epizooti och zoonos​

3. Storm ​

12.Allvarlig händelse i publikt område ​

20. Störningar i finansiella system ​

28. Social oro ​

4. Snöoväder ​

13. Stor trafikolycka (tåg/väg/flyg/båt) ​

21. Störningar i elförsörjningen ​

29. Subversiv verksamhet ​

5. Översvämning ​

14.Brand i särskilda objekt ​

22. Störningar i elektroniska kommunikationer ​

30.IT-attacker*​

6. Skyfall ​

15.Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen ​

23. Störningar i värmeförsörjningen ​

7. Ras och skred ​

16.Dammbrott ​

24. Störningar i drivmedelsförsörjningen ​

8. Skogsbrand ​

17.Kärnteknisk olycka​

25. Störningar i transporter​

9. Åska​

Sammanställning riskkartering

Inom kommunen finns det verksamheter som bedömer sig få allvarlig påverkan inom alla områden av identifierade typhändelser. Varje verksamhets specifika påverkan av en händelse finns dokumenterat i deras egen Risk- och sårbarhetsanalys. De typhändelser som påverkar flest verksamheter kommunövergripande är dessa:

IT-attacker

Som en följd av den pågående digitaliseringen har en stor del av det material som tidigare funnits fysiskt istället blivit digitalt. Det innebär nya sårbarheter och förändrade rutiner. Det digitala materialet kan på ett annat sätt otillgängliggöras, raderas eller felaktigt nås av utomstående. Hanteringen av IT-system och information är en viktig fråga för kommunen och inrymmer både stora värden i dess innehåll samt förtroendemässigt, som skulle kunna påverkas vid en sådan händelse. En del av kommunens verksamheter hanterar ytterst kritisk information och en IT-attack skulle kunna orsaka stor skada. Samtidigt behöver många kommunala verksamheter, och även medborgarna, tillgång till material som finns digitalt. Det ställer stora krav på en bra balans och väl utbyggda rutiner för hur system och information hanteras. Det är viktigt att denna fråga prioriteras och fortsätter utvecklas.

Störningar i elförsörjningen

Kommunen är liksom samhället i stort ytterst elberoende. De kommunala verksamheterna har olika stor beredskap för att hantera eventuella elavbrott. Åtgärder som reservkraft finns i viss utsträckning, men vid ett elavbrott är behovet är större än tillgången. Kommunen bör se över möjligheten att ha reservkraft på fler platser.

Det finns ett mycket tydligt samband mellan digitaliseringen och ett ökat elberoende. Därför är det viktigt att löpande inventera behovet av reservkraft.

För samhället i stort är trenden med att bygga in småskalig lokal elproduktion, som till exempel solpaneler, i nybyggnationer mycket positiv. Det behövs också fortsatta satsningar på den av regeringen rekommenderade hemberedskapen för att öka medborgarnas förmåga klara sig vid störningar i elförsörjningen.

Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem

Hela samhället har ett starkt behov av tillgång på vatten. Inom kommunen skulle en störning i dricksvattentillgången påverka driftnivån hos många verksamheter. Det pågår ett arbete med att öka motståndskraften för störningar hos dricksvattenproduktionen.

Störningar i värmeförsörjningen

Stora delar av kommunens värmeförsörjning i Vara och Kvänum består av fjärrvärme vilket är ett beroende som är extra viktigt vintertid. Detta är extra sårbart i verksamheter inom socialförvaltningen och bildningsförvaltningen. De fastigheter som värms upp av fjärrvärme kan skadas vid långvarigt värmebortfall. Vid ett elavbrott klarar fastigheterna att hålla värmen ca ett dygn.

Behov av utbildning och övning

Behov av utbildning och övning finns inom alla kommunens områden både för personal och förtroendevalda. En ny utbildnings- och övningsplan kommer tas fram baserat på identifierade risker i analysen samt kopplat till krisledningsplanen som är under revidering.

Åtgärder

Baserat på identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område kommer kommunen ta fram händelsekort för respektive risk med scenario och checklista för hantering av händelsen. Målet är att ta fram dessa händelsekort för alla identifierade risker där de med högst identifierad påverkan kommer prioriteras. Dessa kommer att behöva göras verksamhetsspecifikt.

I de fall där stora delar av kommunens verksamheter påverkas av ett bortfall eller störning kommer kommunövergripande kontinuitetsplaner tas fram för det specifika beroendet eller revideras i de fall de redan finns. Exempelvis nödvattenplan, drivmedelsförsörjningsplan och lokalförsörjningsplan.

Verksamhetsspecifika åtgärder framgår av verksamhetens egen risk och sårbarhetsanalys med kontinuitetsplanering. Detta arbete kommer fortgå under hela mandatperioden.

Bilagor

Mall för riskbedömning och kontinuitetshantering

För att ta del av bilagor, kontakta ansvarig enhet via kontaktcenter

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Stängt Öppnar 22 apr kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?