Byggnadsarea är den area som byggnaden tar upp på marken. Man räknar även med utstickande byggnadsdelar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark. Man räknar alltså inte med antal våningar eller höjd. Det är ytterväggarnas utsida eller konstruktionens utsida som räknas.

Boarea (BOA)

Boarea är den ytan i huset där man bor. Förenklat kan man säga att det är ytan innanför ytterväggarna med undantag för biarea.

Biarea

Med biarea (biyta) menar man oftast den del av bostaden som kompletterar bostaden till exempel ett förråd för förvaring.

Bruttoarea (BTA)

Bruttoarea är hela ytan av ett hus, räknat från utsidan av ytterväggarna. Det betyder att man räknar med all yta på varje våningsplan – även indragna mellanvåningar som till exempel ett entresol.

Öppenarea (OPA)

Öppenarea är yta under tak som används för att vara ute eller förvara saker. Den har helt eller delvis öppna sidor.

Exempel på öppenarea:

• Balkong
• Takterrass
• Loftgång
• Tak över uteplats
• Öppet garage
• Arkad eller portal

Beräkningsgrundande fasad

För att räkna ut hur hög en byggnad är, börjar man med att välja vilken sida (fasad) man ska mäta från. Det brukar vara den sida som syns mest – oftast den som ligger närmast gatan. Detta är den beräkningsgrundande fasaden.

Byggherre

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Du som byggherre är ytterst ansvarig för byggnationen och att den följer gällande lagar och bestämmelser. Detta är inget som kan skrivas över till din entreprenör oavsett om du har en totalentreprenad.

Byggherrens ansvar - PBL kunskapsbanken - Boverket Länk till annan webbplats.

Byggnadshöjd

Byggnadshöjden är hur högt ett hus är, och man räknar så här:

• Man börjar från markens medelnivå (alltså genomsnittlig höjd på marken vid huset).
• Sedan mäter man upp till där husets vägg möter ett tänkt takplan som lutar 45 grader in mot huset.
• Man mäter på den fasad (husvägg) som är beräkningsgrundande fasad.

Om huset har ett tak som lutar upp till 45 grader, räknas höjden upp till där taket börjar vid fasaden. Skorstenar, master och antenner räknas inte med.

Byggsanktionsavgift

Om du bygger utan bygglov och inte tar bort det du har byggt tar byggnadsnämnden ut en byggsanktionsavgift.

Boverket om byggsanktionsavgift Länk till annan webbplats.

Detaljplaner

Kommunen gör en plan för hur marken ska användas. Den kallas detaljplan och visar vad som får byggas och hur området ska se ut. I planen står det till exempel:

• Hur höga husen får vara
• Var husen får stå
• Hur stora de får vara
• Vad byggnaderna ska användas till (t.ex. bostäder, affärer)

Detaljplanen kan också visa:

• Vägar
• Parkeringsplatser
• Lekplatser och grönområden

Ta reda på om din fastighet ligger i ett område med detaljplan: Detaljplaner

Ekonomibyggnad

En ekonomibyggnad är en byggnad som behövs för jordbruk, skogsbruk, fiske eller liknande näring. Exempelvis en ladugård eller en maskinhall. Det är alltså en byggnad som är avsedd för verksamhet och som har med produktionen att göra. En ekonomibyggnad kan inte jämföras med en komplementbyggnad.

Expediering och kungörelse

När kommunen säger ja till ett bygglov eller förhandsbesked skickas beslutet till:

• Den som har ansökt
• Grannar som kan påverkas
• Andra myndigheter som behöver veta

Detta kallas expediering.

Dessutom ska beslutet om bygglov eller förhandsbesked kungöras, vilket betyder att det blir offentligt. Det görs genom ett meddelande på kommunens anslagstavla, så att alla kan se att beslutet är taget.

Fackmannamässig ritning

Alla ritningar ska vara fackmannamässigt ritade. Det betyder att de ska vara:

• ritade med linjal och med svarta linjer på vit bakgrund. Använd inte rutat eller linjerat papper om du ritar för hand.
• måttsatta (höjd, längd, bredd eller avstånd) i meter med minst en decimal.
• skalenliga och ha en skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan) så att det går att kontrollera att skalan och måtten stämmer.

De ritningar som du lämnar in använder vi som underlag för att se om det du vill bygga följer detaljplanen i ditt område. Det kan gälla var på tomten huset får byggas, hur högt det får vara och hur stort det får vara. Vi tittar också på om byggnaden passar väl in i miljön runt om kring, samt om byggnaden uppfyller de krav som finns på till exempel tillgänglighet, brandsäkerhet och stabil konstruktion.

Vi får ofta in ritningar som inte uppfyller kraven, så tänk på att vara noga om du tar fram ritningar själv.

Fastighet

En fastighet är ett avgränsat område mark (eller vatten) som är registrerat i fastighetsregistret och har en egen beteckning. Den kan ha tillbehör som byggnader eller träd, men själva fastigheten är marken och dess gränser.

Lantmäteriet är myndigheten som hanterar frågor om fastigheter. Besök Lantmäteriets hemsida. Länk till annan webbplats.

Giltighetstid för bygglov och startbesked för anmälan

Hur länge ett bygglov eller en anmälan är giltig.

Ett bygglov ska vara påbörjat inom två år från det att det vann laga kraft samt ska vara färdigställt inom fem år.

Ett startbesked ska vara påbörjat inom två år från det att beslutet lämnades.

Kontrollansvarig (KA)

En kontrollansvarig är en person som ska hjälpa till med att ta fram byggherrens kontrollplan.

Den kontrollansvarige ska även följa projektet och se till att kontrollerna i kontrollplanen görs av rätt person vid rätt tidpunkt.

Certifierade kontrollansvariga finns att hitta på KIWA IdunLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. eller RISE Certifikat. Länk till annan webbplats.

Kontrollplan

En kontrollplan är ett dokument som byggherren använder för att se till att ett projekt följer gällande lagkrav. I kontrollplanen listas de viktigaste kraven för projektet och hur kraven ska kontrolleras. Den visar också vem som har ansvaret för att utföra kontrollerna. Kontrollplanen ska fyllas i under projektets gång och fungerar som ett spårbart stöd för både byggherren och miljö- och byggnadsnämnden.

En kontrollplan behövs för alla projekt. Ibland kan dock miljö- och byggnadsnämnden bedöma att en kontrollplan inte behövs.

Kulturhistoriska byggnader

En kulturhistorisk byggnad är en byggnad som är viktig för att förstå vår historia och kultur. Den kan vara värdefull för sin ålder, sitt utseende eller sin betydelse för en plats. Sådana byggnader skyddas ofta för att bevaras för framtiden.

Laga kraft

Laga kraft betyder att ett beslut är helt klart och inte längre kan överklagas. Innehållet i beslutet är alltså helt bestämt och gäller från och med nu.

Lokaliseringsprövning

En lokaliseringsprövning innebär att man kontrollerar om den plats där man vill bygga är lämplig. Det handlar om att se om marken och omgivningen fungerar för det som ska byggas, och att det inte finns risker eller problem.

Lägeskontroll

En lägeskontroll betyder att man kontrollerar att en byggnad hamnar på rätt plats enligt bygglovet. Det görs genom att mäta var huset står på tomten och jämföra med ritningarna.

Medelmarknivå

Medelmarknivå betyder den genomsnittliga höjden på marken runt en byggnad. Man mäter marknivån vid byggnadens ytterkanter och räknar ut ett medelvärde. Höjden används för att bestämma byggnadens höjd i förhållande till marken.

Nybyggnad

En nybyggnad innebär att man uppför en helt ny byggnad som inte sitter ihop med andra byggnader. Att ersätta en riven byggnad med en ny på samma plats räknas också som nybyggnad.

Ombyggnad

En ombyggnad innebär att man ändrar en byggnad som redan finns så mycket att den får ett nytt utseende, ny funktion eller nya egenskaper. Det är mer omfattande än en renovering.

Relationshandling

En relationshandling är en ritning eller ett dokument som visar hur åtgärden faktiskt blev efter att den byggts, inte bara hur det var planerat.

Servitut

Ett servitut är en överenskommelse som gör att en fastighet får använda något som tillhör en annan fastighet. Till exempel en väg, brunn eller parkering.

Situationsplan

En situationsplan är en karta som visar fastigheten och det du vill bygga ovanifrån och som är måttsatt. Situationsplanen ritas på underlag som du beställer från kommunen.

Skalstock

En skalstock är ett verktyg som används för att mäta på ritningar. En skalstock ska även framgå på ritningen.

Den visar olika skalor, till exempel 1:100 eller 1:500, så att du enkelt kan räkna ut verkliga mått från ritningen. Man lägger skalstocken på ritningen och läser av måttet direkt utan att behöva räkna om.

Tak, olika typer

Sadeltak

• Två lutande takfall som möts i en nock.

Valmat tak

• Liknar sadeltak men har sluttande ytor även på gavlarna.
  

Pulpettak

• Endast ett lutande takfall.

Mansardtak

• Två lutningar på varje sida, den nedre är brantare.

Tillbyggnad

En tillbyggnad innebär att man gör en befintlig byggnad större. Större betyder att byggnadens volym ökar. Exempelvis om man bygger en till våning, bygger en takkupa eller uppför ett uterum.

Tomt

En tomt är den del av en fastighet som är avsedd för bebyggelse, alltså där man får bygga hus enligt detaljplan eller bygglov. Den omfattar marken runt byggnaden, till exempel trädgård och uppfart. En fastighet kan innehålla flera tomter. En allmän plats kan inte vara en tomt.

Utstakning

Utstakning utförs i de flesta fall av kommunens geodataavdelning.

Utstakning säkerställer att byggnaden eller byggnaderna blir uppförda på rätt plats på tomten.

Verkställa

Verkställa betyder att påbörja en åtgärd som du fått lov eller startbesked för. I lagen används ordet för att markera när själva arbetet får påbörjas.

Översiktsplan

En översiktsplan är kommunens plan för framtiden. Den visar hur mark, vatten och byggnader ska användas och utvecklas. Planen gäller hela kommunen. Den är inte juridiskt bindande, men den används som stöd när kommunen beslutar om till exempel bygglov och detaljplaner. Syftet är att ge en tydlig bild av hur kommunen vill växa och förändras, så att invånare och företag vet vad som gäller framåt.

Vara kommuns översiktsplan