Åtgärdsplan brottsförebyggande arbete, Vara kommun 2025-2026

Antagen av kommunstyrelsen 8 oktober 2025 § 138

Detta är ett styrdokument. Texten på sidan är en kopia av originalhandlingen. Vissa redaktionella ändringar kan ha gjorts och dekorativa bilder kan ha tagits bort. Kontakta kommun@vara.se om du vill ta del av originalhandlingen.

Sammanfattning

I enlighet med Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete har kommunen under 2024 genomfört ett arbete med att ta fram en aktuell lägesbild som ligger till grund för denna åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet. Till grund för lägesbilden finns statistik från brottsförebyggande rådet (BRÅ) om anmälda brott, den nationella trygghetsundersökningen (NTU), Drogvaneundersökning som genomförs på högstadieskolor och gymnasium, information från VEST (Vara i effektiv samordning för trygghet) samt annan info från polisen och kommunens förvaltningar.

Generellt kan konstateras att Vara är en kommun med relativt låga siffror gällande anmälda brott för de flesta brottskategorier. Vara ligger i stort sett lägre än riket och länet men följer också nationella trender kring utveckling av brottsstatistiken.

Genom analys av lägesbilden har följande områden identifierats och föreslås vara prioriterade områden under kommande år:

Skadegörelse – Även fast vi ligger lågt i brottsstatistiken följer vi en uppåtgående trend som syns för länet vilket vi vill förebygga i ett tidigt skede. Enligt BRÅ kan också förebyggande arbete mot skadegörelse också öka känslan av trivsamhet och trygghet i ett område vilket i längden kommer öka den generella känslan av trygghet.

Våldsprevention – Vara följer den nationella statistiken för våldsbrott i allmänhet och våld i nära relation. Då detta område anses som ett av de viktigaste områdena att prioritera på samhällsnivå ser vi det som nödvändigt att prioritera även detta område. Kommunen har gjort att en stor kunskapshöjande insats men vi ser ett behov av att fortsätta arbeta med frågan inom ramen för folkhälsa och BRÅ.

Alkohol i trafiken och störande körning – Inom brottskategorin trafikbrott har kommunen under en tid legat över de nationella siffrorna, trenden är nedåtgående men ligger fortsatt kvar över den nationella nivån. I perioder inkommer det också en del rapporter till VEST om framför allt störande körning och buskörning därför ser vi ett behov av att noggrannare analysera och långsiktigt arbeta med frågan.

Ytterligare två områden identifieras att jobba vidare med för att öka kunskapen i organisationen och skapa beredskap inför en eventuellt negativ utveckling.

1. Välfärdsbrottslighet - Brottslighet som berör fusk med bidrag och fakturor eller där kriminella aktörer på annat sätt utmanar välfärdssystemets ekonomiska förutsättningar eller beslutsprocesser för egen vinning. Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver att brott mot välfärden är demokratihotande och att alla kommuner behöver arbeta aktivt med frågan.
2. Mc-relaterad brottslighet – Eftersom det finns etablerade klubbar i Vara-området är det något vi behöver arbeta med för att kunskap ska finnas i organisationen och vi behöver kontinuerligt följa läget kring dessa miljöer så att det inte blir konsekvenser för tryggheten i samhället.

För att tidigt identifiera och stödja barn och unga i riskzon för brott och antisocialt beteende rekommenderas idag landets kommuner att införa en formaliserad samverkansmodell. Vara kommun bör välja och anpassa en av de beprövade modellerna – Sociala insatsgrupper (SIG), Skola-Socialtjänst-Polis-Fritid (SSPF) eller Barn och unga i organiserad brottslighet (BOB) – för att säkerställa effektiva, samordnade insatser. Detta innebär tydliga rutiner, strukturerad samverkan mellan aktörer och en god integration med kommunens övriga brottsförebyggande arbete.

Kommunens arbete med alkohol- och drogprevention bland unga görs i samarbete med Öckerö kommun, där experthjälp i form av drogförebyggare arbetar systematiskt enligt den så kallade ”Öckerömetoden”.

Arbetssätt

Kartläggning – lägesbild

För att ta fram en aktuell lägesbild har data från BRÅ använts för att ta fram diagram med utvecklingen över tid för ett antal brottstyper. Vi har också använt data från VEST och analyserat om vi kan se några mönster i de rapporter som kommit in i det forumet. För att kartlägga upplevelsen av utsatthet har primärt siffror från den nationella trygghetsunderökningen. I arbetet framåt kommer medborgardialoger och tätortsvandringar också tas med i lägesbildsarbetet för att få en bättre förståelse över den lokala problembilden och kommuninvånares uppfattning kring problemområden.

Orsaksanalys

För att undersöka varför ett visst brott eller problemområde uppstår kan man använda sig av en orsaksanalys. Genom att systematiskt bryta ner ett problemområde kan grundorsakerna identifieras och åtgärder sättas in på ett sätt som ger effekt. Orsaksanalysen har följande steg:

1. Fördjupa kunskapen
2. Identifiera troliga orsaker
3. Testa antaganden och gallra
4. Välj ut och vidta åtgärder

Brottspreventivt arbete

En av de mest etablerade och använda teorierna inom brottspreventivt arbete är rutinaktivitetsteorin som formulerades av amerikanska kriminologer 1979. Teorin utgår enkelt från att det är tillfället som gör tjuven. En förenklad bild av denna teori och som används både av BRÅ och polisen i deras brottsförebyggande strategi är brottstriangeln. Enligt brottstriangeln måste tre huvudsakliga förutsättningar vara uppfyllda för att ett brott ska kunna uppstå: en motiverad gärningsperson, ett lämpligt objekt eller offer för brottet och avsaknad av formell och informell kontroll, till exempel låg risk att bli upptäckt eller svaga sociala band. Åtgärder ska därför riktas mot en eller flera av dessa förutsättningar, eftersom sannolikheten för att brott ska begås minskar om någon av förutsättningarna saknas. Förebyggande åtgärder kan vara att till exempel minska motivationen hos en person att begå brott, begränsa tillgängligheten till eller stärka skyddet av lämpliga brottsobjekt eller brottsoffer eller stärka den formella och informella kontrollen, d.v.s. öka upptäcktsrisken eller stärka andra faktorer som ökar den informella kontrollen.

Övergripande arbete framåt

I dagsläget görs det många brottsförebyggande insatser i kommunen men i vissa delar saknas en tydlig samordning och ibland vetskap om vad som faktiskt görs i olika delar. Det saknas en samlad bild av de nätverk som finns och vilket arbete respektive forum gör. Kunskap om brottsförebyggande behöver förbättras i organisationen och vi behöver förbättra hur vi medvetandegör arbetet. Därför kommer denna åtgärdsplan implementeras brett i kommunen och vi kommer jobba för att medvetandegöra planen och hur arbetet med brottsförebyggande fungerar. Detta kommer underlätta för att skapa en samlad bild av de insatser som görs och vilka behov som finns i verksamheterna.

Fokusområde 1 – Skadegörelse

Olika form av skadegörelse förekommer både genom brand och klotter och annat. En trend man kan se är att det ökar den varma delen av året vilket är ett fenomen nationellt. Förebyggande arbete mot just skadegörelsebrott kan också påverka den upplevda känslan av trygghet på en plats då det är ett brott som syns och klotter och trasiga saker i den offentliga miljön kan skapa en känsla av otrygghet.

Fokusområde 2 - Våldsprevention

Mot bakgrund av brottslighetens karaktär finns det svårigheter med att upptäcka och kartlägga dessa brott därför behöver det främst kunskapshöjande insatser i ett första skede. Det är också svårt att göra en orsaksanalys eftersom brotten är så svåra att upptäcka och orsakerna till dem komplexa. I Vara har trenden på antal anmälda brott ökat precis som i resten av landet vilket kan vara ett bra tecken då vi vet att mörkertalet är stort och anmälningsbenägenheten låg. Även om vi vill att antalet brott ska minska är det bra att de i hög grad anmäls och statistiken för denna kategori är inte rättvisande för det faktiska läget.

Fokusområde 3 – Alkohol i trafiken och störande körning

Inom denna kategori har kommunen under en tid legat över de nationella siffrorna, trenden är nedåtgående men ligger fortsatt kvar över den nationella nivån. Vara är också en kommun där det finns många A-traktorer och därmed också en stor del motorburen ungdom.

Vara effektiv samordning för trygghet (VEST)

Utöver denna långsiktiga strategiska åtgärdsplan som tagits fram baserat på trender över tid och den långsiktiga lägesbild har vi också möjlighet att i VEST ta fram snabbare orsaksanalyser på utsatta platser och sätta in tillfälliga operativa åtgärder på en plats som vi identifierat som utsatta för ett specifikt problem efter rapportering exempelvis en skolgård som upprepat blivit utsatt för skadegörelse.

Socialpreventiva insatser för unga

Forskning och erfarenheter visar att formaliserad samverkan kring tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzoner ger goda resultat. I Sverige används främst tre beprövade samverkansmodeller:

1. Sociala insatsgrupper (SIG)
2. Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF)
3. Barn och unga i organiserad brottslighet (BOB)

Dessa modeller skiljer sig åt i struktur men delar samma kärnuppgift: att genom samordnad verksamhet och med samtycke identifiera och stödja unga i riskzon för att förebygga brott och antisocialt beteende.

Vara kommun bör därför:

• Aktivt välja och implementera en av dessa strukturerade samverkansmodeller
• Formalisera samarbetet genom tydliga rutiner och ansvarsfördelning
• Säkerställa att insatserna integreras med övrigt brottsförebyggande arbete i kommunen

Den valda modellen bör anpassas efter Vara kommuns specifika förutsättningar och behov, med tydlig koppling till de åtgärder som redan beskrivits i denna plan.

Drogpreventivt arbete

Vara kommun är en av flera västsvenska kommuner som ingår i ett regionalt samarbete för drogprevention gentemot unga. Genom detta samarbete tillhandahålls expertstöd från Öckerö kommun, baserat på den så kallade ”Öckerömetoden”.

Metodens huvudsakliga insatser:

1. Årliga drogvaneundersökningar bland elever i årskurs 7–9 samt första året på gymnasiet, vilka kartlägger trender och riskbeteenden.
2. Riktade informationsträffar för vårdnadshavare, med syfte att stärka en restriktiv hållning till ungdomars konsumtion av alkohol, nikotin och andra droger.
3. Regelbundna nyhetsbrev till skolor och föräldrar för kontinuerlig kunskapsspridning.
4. Föreningsvandringar – ett unikt inslag där vuxna föreningsmedlemmar genomför kvällsvandringar i lokalmiljön. Dessa vandringar kombinerar närvaro, stöd och preventiva samtal med ungdomar.

Metoden strävar efter att:

• Öka medvetenheten om drogrelaterade risker.
• Främja en gemensam, restriktiv norm bland vårdnadshavare och lokalsamhället.
• Skapa en tryggare miljö för ungdomar genom samhällsengagemang