Cykelplan

Gäller från och med 24 juni 2024. Antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2024 § 46

Sammanfattning

Vara kommuns cykelplan tar avstamp kommunövergripande riktlinjer och styrdokument. Relevanta lokala styrdokument är exempelvis den kommunövergripande Miljöstrategin, Planen för social hållbarhet och Översiktsplan 2030. Vara kommun är en kommun med relativt korta avstånd både inom tätort och mellan tätorter. Därför är också cyklingens potential i kommunen stor. Statistik visar att även om man som kommuninvånare bor nära sin arbets- eller studieplats så är det ovanligt att använda cykel som transportmedel (Västra Götalandsregionen 2018).

Vara kommuns Plan för social hållbarhet 2022–2030 relaterar till ett flertal mål och styrdokument som tar sig an de stora samhällsutmaningarna, där barn och unga är i fokus. Eftersom barn är en grupp i samhället där cykling är ett mycket viktigt transportmedel blir barn en prioriterad målgrupp i Vara kommuns cykelplan.

För arbetet med cykelplanen har ett kunskapsunderlag till cykelplanen tagits fram av konsultfirman Koucky & Partners på uppdrag av Vara kommun. Arbetet genomfördes under hösten 2023 och våren 2024 i nära samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen på Vara kommun. Kunskapsunderlaget kallat Underlagsrapport till Cykelplan för Vara kommun finns att läsa på Vara kommuns hemsida, www.vara.se Länk till annan webbplats.. I arbetet med kunskapsunderlaget inventerades det befintliga cykelvägnätet i Vara kommun. I det arbetet dokumenterades typ av underlag, kvalité samt eventuella åtgärdsbehov och åtgärdstyper. Föreslagna åtgärder återfinns i cykelplanens operativa del Aktivitetsplan Cykelplan 2024–2027. Aktiviteterna i planen ska rymmas inom verksamheternas ordinarie uppdrag och budget. I det fall aktiviteten kräver extra finansiering för att kunna genomföras får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess.

Cykelplanen är tänkt att användas som ett stöd och verktyg för kommunens förvaltningar, i enlighet med antagna styrdokument och riktlinjer. Planen ska även kunna fungera som ett underlag för delregionala och regionala diskussioner om prioritering av utbyggnad av cykelväg längs det statliga vägnätet.

Det kommunala ansvaret med koppling till cykelfrämjande arbete kan sammanfattas enligt:

  • Kommunen ska verka för cykelfrämjande åtgärder i egen infrastruktur, samt inta en pådrivande roll för cykelfrämjande åtgärder i statligt vägnät.
  • Kommunen ska verka för cykelfrämjande åtgärder där det är strategiskt lämpligt och mest kostnadseffektivt.
  • Kommunen ska med hjälp av cykelplanen och den tillhörande aktivitetsplanen tillse att cykelinfrastrukturen håller god standard i hela kommunen.

Med åtgärder åsyftas allt från ”mjuka” indirekta insatser – så som exempelvis kommunikationsinsatser kopplade till cykling, samarbeten med skolor och föreningsliv med mera – som ”hårda” insatser i den fysiska miljön så som belysning, cykelinfrastruktur med mera.

Cykelplanens genomförande sker genom förvaltningsvisa aktivitetsplaner som vävs in i den ordinarie styrprocessen. Finansiering sker som en del av den ordinarie budget- och investeringsberedningen.

Förutsättningar och behov i cykelvägnätet

Cyklingens potential och utmaningar i Vara kommun

Av kommunens ca 16 163 personer (2023) bor ca 25 procent i centralorten Vara, 25 procent i de övriga tätorterna och 50 procent bor på landsbygden. Vara kommun sträcker sig 34 km från norr till söder och 36 km från öst till väst. Vara tätort är kommunens huvudort med god tillgång till arbetsplatser, samhällsservice, handel, kultur och fritidsaktiviteter. Även i flera av de mindre tätorterna finns flera större arbetsplatser, skolor, fritidsaktiviteter, handel och livsmedelsbutiker.

De geografiska förutsättningarna för cykling till skola, arbete med mera, inte minst inom tätorterna, bedöms vara goda. Det finns även delvis goda möjligheter till säker cykling mellan tätorterna. Exempelvis är Vara tätort idag sammankopplat med säker, separerad cykelinfrastruktur till Emtunga, St Levene samt Arentorp och vidare till Kedumsvallen.

Västra Götalandsregionen Potentialstudie för cykling (2018), kommunens deltagande i Kommunvelometern 2021 samt Olycksstatistik från Strada över åren 2014–2023 visar sammantaget att cyklingens potential i Vara kommun är stor, inte minst till skolan bland barn och unga inom tätorterna. Potentialen för vuxna att cykla till arbetet är också stor. Samtidigt som cykling är ett område där kommunen kan utöka sina insatser, inte minst för att göra cykling säkrare. Sammantaget bedöms Vara kommun ha goda förutsättningar för infrastrukturella såväl som kommunikativa åtgärder för att göra cykling mer attraktivt och ett mer tillgängligt transportmedel för fler i kommunen.

Bild på befintligt cykelvägnät i Vara tätort med avstånd från Stora torget

Bild 1 Befintligt cykelvägnät i Vara tätort med avstånd från Stora torget

1 Förutsättningar och behov i cykelvägnätet

Kvalitetsaspekter i cykelvägnätet

För att cykling ska vara attraktivt för många ska följande kvalitetsaspekter vägas in vid utformning och planering av cykelvägnätet:

  • Tillgänglighet: cykelvägarna ska vara tillgängliga för att möjliggöra cykling från hemmet till viktiga målpunkter.
  • Trafiksäkerhet: cykelvägarna ska erbjuda hög säkerhet genom exempelvis separering från motortrafik och ha tydligt utformade korsningar och passager.
  • Genhet och snabbhet: cykelvägnätet ska planeras för att undvika onödiga omvägar.
  • Bekvämlighet: cykelvägarna ska ha god bredd och en beläggning av hög kvalité för bekväm cykling som möjliggör möten och trygga omkörningar.
  • Sammanhängande: cykelvägnätet ska vara sammanhängande både inom tätorterna och mellan tätorterna i så stor utsträckning som möjligt.

Cykelvägnätet inom tätort, nuläge

I Vara kommun finns ca 55 km cykelväg. Det finns idag cykelväg inom Vara tätort såväl som, i varierande grad, inom de övriga tätorterna. I Vedum och Kvänum finns flera länkar som binder samman exempelvis bostadsområden med centrala gator samtidigt som cykelvägnäten är delvis fragmenterade med flera saknade länkar. I exempelvis både Arentorp och Emtunga finns gång- och cykelväg till och från tätorternas ytterkant men en avsaknad av cykelväg som går genom tätorten.

Även inom Vara tätort är cykelvägnätet bitvis fragmenterat. Vissa delar av tätorten är väl försörjt av bra cykelvägar och andra är det inte. Idag finns det en övergång över järnvägen. Att åtgärda de utpekade saknade länkarna skulle ge ett mer sammanhängande cykelvägnät och bättre möjligheter för säker cykling för barn och unga till skolor och målpunkter för fritidsaktiviteter.

Total längd för de saknade länkarna i Vara tätort är ca 7 km. Det är av stor vikt att framtida exploateringsprojekt, inte minst de större beskrivna ovan, får cykelstråk som är väl sammankopplade med befintligt cykelvägnät.

Bild som visar befintlig cykelinfrastruktur i Vara tätort

Bild 2: Befintlig cykelinfrastruktur, målpunkter samt saknade länkar i Vara tätort. Bilden visar även de större exploateringsområden som planeras i anslutning till Vara tätort

Bild som visar planer för framtida cykelvägnät i Vara tätort

Bild 3 Framtida cykelvägnät, Vara tätort

Arentorp

Arentorp är sammankopplat med cykelväg till Vara tätort österut och Kedum söderut. Inom tätorten saknas cykelväg (A). Det finns idag hastighetssänkande åtgärder i form av asfalterade förhöjningar längs Storegårdsvägen (B).

Bilden visar befintligt cykelvägnät i Arentorp

Bild 4 Befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Arentorp

Emtunga

Emtunga är sammankoppla med Vara tätort västerut och Önums friskola söderut. Dock saknas cykelväg som går genom tätorten (A och B).

Bild som visar befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Emtunga

Bild 5 Befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Emtunga

Kvänum

Utbyggnadsbehov av säker cykelinfrastruktur i Kvänum berör dels de större vägarna genom tätorten där staten är väghållare. Dels finns även saknade länkar där kommunen är väghållare som kan förbättras för oskyddade trafikanter, inte minst barn och unga till och från Nästegårdsskolan.

Bild som visar befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Kvänum

Bild 6 Befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Kvänum

Larv

Utbyggnadsbehov av säker cykelinfrastruktur i Larv berör dels möjligheten till säker cykling genom tätorten där staten är väghållare, dels saknade länkar där antingen kommunen eller enskild är väghållare.

Bild som visar förutsättningar för cykling i Larv

Bild 7 Förutsättningar för cykling i Larv

Stora Levene

I Stora Levene finns det genom tätorten en kombinerad gång- och cykelväg. Dock saknas kopplingen mot Vara längs med Varavägen (A) och även en länk som möjliggör säker cykling till Levene Äng (B).

Bild som visar befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Stora Levene

Bild 8 Befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Stora Levene

Tråvad

Det saknas idag cykelväg som går genom Tråvad längs med Köpmansgatan (A) samt separerad eller markerad cykelinfrastruktur längs med Ängevivägen vid Tråvad skola (B).

Bild som visar befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Tråvad

Bild 9 Befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Tråvad

Vedum

I Vedum berör utbyggnadsbehov åtgärder längs statliga Bitternavägen (C) och åtgärder exempelvis mellan Vedums Skola och Larsvägen (B, F).

Bild som visar befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Vedum

Bild 10 Befintlig cykelinfrastruktur och saknade länkar i Vedum

Cykelvägnätet mellan tätort, nuläge

Det finns även cykelväg som binder samman tätorterna. Exempelvis finns det cykelväg mellan Vara och Emtunga, Vara och Arentorp vidare till Kedumsvallen samt mellan Vara och St Levene. Det finns även asfalterad cykelväg mellan Jung och Skarstad. Mellan Kvänum och Öttum finns en grusväg skyltad som gång- och cykelväg. Både från Tråvad och Öttum finns grusvägar skyltade som gång- och cykelväg. Dessa binder inte samman de mindre tätorterna med andra tätorter utan används främst som lokala, rekreativa gång- och cykelstråk.

Bild som visar befintlig cykelväg mellan tätorterna i Vara kommun och saknade länkar.

Bild 11 Befintlig cykelväg mellan tätorterna i Vara kommun och saknade länkar.

Andra möjliga åtgärder

I många fall kan det vara mer berättigat att genomföra andra infrastrukturella åtgärder för att öka säkerheten för cyklister än anläggande av asfalterad gång- och cykelväg, exempelvis på grund av vad som är tekniskt möjligt men även utifrån ett budgetperspektiv. Exempel på sådana infrastrukturella lösningar är olika former av avskiljare, avsmalningar, förhöjningar och skyltning samt att skapa säkra, tydliga cykelpassager och korsningspunkter, inte minst längs med större gator. Andra åtgärder kan vara att sänka hastigheter inom tätorterna, från dagens bashastighet 40 km/h för motortrafiken till högst 30 km/h. Detta ger god effekt på trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter utan att andra åtgärder behöver genomföras. Sänkt hastighet kan även ge god effekt på utsläppsnivåer, bullernivåer, upplevd trygghet men också ge mindre beläggningsslitage, med mera.

2 Förutsättningar och behov, övriga cykelåtgärder

Cykelparkering

I Vara kommun finns det möjligheter att parkera sin cykel på flera offentliga cykelparkeringsplatser. Exempel på platser i Vara tätort är vid skolor, förskolor, badhuset, konserthuset, stationen. I de mindre tätorterna finns också möjligheter att parkera vid exempelvis skolor och tågstationer. Generellt bedöms tillgången till cykelparkering som god. Åtgärdsförslag vad gäller cykelparkering kan handla om att arbeta för fler säkra cykelparkeringsplatser vid hållplatser för kollektivtrafiken, inte minst vid tågstationer.

Skyltning och belysning

Skyltning av cykelvägar har flera funktioner. Den kan exempelvis underlätta för de cyklister som inte kan vägen att hitta rätt och påvisa avstånd till en utpekad plats eller ett fjärrmål. Skyltning är även en marknadsföring av cyklingens möjligheter genom att visa vart det finns cykelvägar och ett sätt att synliggöra i många fall korta avstånd mellan platser. Det finns viss skyltning av cykelvägarna i Vara kommun. Exempel är skyltar med information om riktning och avstånd till mål och fjärrmål på vissa platser. Dock är denna typ av skyltning relativt sporadisk i kommunen. Här finns åtgärder som kan göras på kortare sikt. T ex att skylta sträckor i det lokala cykelvägnäten i Vara tätort och de mindre tätorterna. Fokus bör vara på viktiga strategiska platser såsom tågstationer, centrum, fritidsområden och liknande.

Även belysning är viktigt för orienterbarheten även om det framför allt är viktigt för cyklisters säkerhet och trygghet. Befintlig cykelinfrastruktur inom tätorterna bedöms vara väl belyst medan det till stor del saknas belysning längs cykelväg mellan tätorterna. Även här finns mindre, enklare och billigare åtgärder att genomföra. Ett exempel är att arbeta för utökad belysning med särskilt fokus på länkar som saknar belysning idag, som exempelvis gång- och cykelstråket till Skogskullespåret i Vara tätort.

Drift och underhåll

För att cykling ska vara ett attraktivt och tillgängligt transportmedel är det av stor vikt att det befintliga cykelvägnätet håller en hög standard året om och att skador som uppstår snabbt reparerade. Drift och underhåll av cykelvägnätet är avgörande för användarnas tillgänglighet, trygghet, säkerhet och bekvämlighet. Brister i cykelvägnätet ger snabbt negativa effekter.

En infrastruktur som tas hand om är minst lika viktigt som investeringar i nya cykelvägar. Rutiner som hanterar både den löpande driften såväl som enstaka punktinsatser är därför viktiga. Exempel på löpande insatser är regelbundna kvalitetskontroller av cykelvägnätet för att exempelvis kartlägga och åtgärda beläggningsskador, klippa ner skymmande växtlighet, renhållning och vintervägsunderhåll. Exempel på punktinsatser är hantering av felanmälningar och akuta skador.

Mellan 2023-09-05 och 2023-09-12 genomfördes fältinventeringar av befintlig cykelinfrastruktur i Vara kommun. Under inventeringarna dokumenterades typ av underlag, kvalité samt eventuella åtgärdsbehov och åtgärdstyper. Vanligt återkommande brister i cykelinfrastrukturen är framför allt beläggningsskador och avsaknad eller slitna markeringar.

Stödjande funktioner

Infrastruktur samt drift och underhåll är centralt för att skapa goda förutsättningar för cykling. Utöver dessa finns det många konkreta åtgärder och insatser som en kommun kan genomföra för att påvisa cyklingens möjligheter och för att främja cykling. Stödjande funktioner innefattar även anpassade åtgärder för särskilda målgrupper som skolungdomar, äldre, pendlare eller exempelvis kommunanställda. Vara kommun har idag tydliga riktlinjer för resor i tjänsten där ”så är möjligt ska cykel användas i första hand” (Riktlinjer vid resa i tjänsten för förtroendevalda och anställda i Vara kommun, antagen 2022, www.vara.se).

Kommunikation och marknadsföring

För att påvisa cyklingens möjligheter och att lyfta cykling i kommunen kan insatser inom kommunikation och marknadsföring utgöra ett viktigt komplement till infrastrukturinsatser. Mål med kommunikation och marknadsföring av cykling är att skapa uppmärksamhet och motivation för att så många som möjligt ska nyttja den cykelinfrastruktur som finns. Det är även centralt att kommunicera och marknadsföra planering och färdigställande av ny cykelinfrastruktur. Vara kommun kommunicerar och marknadsför cykling redan idag. Ett exempel är kommunens löpande information om ombyggnationen av Storgatan och Torggatan som byggts med bland annat separerad gång- och cykelväg samt ny cykelparkering.

Mätning och uppföljning

Att mäta och följa cyklingens utveckling över tid är viktigt för att få återkoppling på om genomförda insatser har fått effekt. Mätning och uppföljning kan även hjälpa till att identifiera möjliga insatsområden och för att förstå trender. Mätning och uppföljning är en förutsättning för en målstyrd planering. Det finns flera möjliga sätt att mäta och faktorer att följa för att förstå cyklingens utveckling, bland annat genom att räkna antalet cyklister som passerar en viss sträcka eller plats.

3 Målgrupper

Vilken åtgärd som bör genomföras eller vilken åtgärd som bör prioriteras kan se olika ut beroende på vilken målgrupp som berörs. I Vara kommuns cykelplan har flera olika målgrupper identifierats. Den viktigaste skillnaden mellan målgrupper blir mellan den grupp i samhället som kan köra bil och den grupp som inte kan köra bil. Till den senare gruppen räknas barn och unga, människor med en funktionsnedsättning som omöjliggör bilkörande, äldre personer med exempelvis synnedsättning med flera. Åtgärder för ökad cykling bör särskilt utgå från barns behov.

4 Genomförande

Cykelplanen ska ses som ett underlag för lokala, delregionala och regionala diskussioner om prioritering av utbyggnad av cykelväg längs det statliga vägnätet. Det kan bland annat innebära att cykelinfrastrukturen ska byggas ut där det är mest kostnadseffektivt och fyller flest behov. Åtgärderna (som återfinns i sin helhet i den operativa delen av planen: Aktivitetsplan till Cykelplan för Vara kommun 2024–2027). I det fall aktiviteten kräver extra finansiering för att kunna genomföras ska det ske inom ordinarie budget- och investeringsberedning.

Vem- Kommunen ska verka för cykelfrämjande åtgärder i egen infrastruktur, samt inta en pådrivande roll för cykelfrämjande åtgärder i statligt vägnät.
Vara kommun som väghållare ska arbeta för cyklingsfrämjande åtgärder där det är strategiskt och kostnadseffektivt lämpligt. Vara kommun ska i relation till Trafikverket ha en pådrivande roll för att förbättra cykelmöjligheterna på de vägsträckor där staten är väghållare.

Var- Kommunen ska verka för cykelfrämjande åtgärder där det är strategiskt lämpligt och mest kostnadseffektivt.
Vara kommun är väghållare för stor del av den befintliga cykelinfrastrukturen inom kommunen. Kommunen genomför årligen åtgärder för att förbättra cykelmöjligheterna i kommunen. Genom cykelplanen och den tillhörande aktivitetsplanen har kommunen en samlad bild av möjliga cykelåtgärder och även av de saknade länkarna i cykelvägnätet. Därmed ges bättre förutsättningar att genomföra de åtgärder som krävs för att cykelinfrastrukturen ska hålla god standard i hela kommunen.

Hur- Kommunen ska med hjälp av cykelplanen och den tillhörande aktivitetsplanen tillse att cykelinfrastrukturen håller god standard i hela kommunen.
Cykelplanen samlar och beskriver möjliga åtgärder inom följande fokusområden: Infrastruktur (inkluderar cykelvägnätet, cykelparkering och skyltning och belysning), Drift och underhåll, Stödjande funktioner, Kommunikation och marknadsföring samt Mätning och uppföljning. Vara kommun ska genom cykelplanen och den aktivitetsplan som tas fram i samband med cykelplanen effektivisera arbetet med att jobba cykelfrämjande. I aktivitetsplanen förtydligas de åtgärder som lyfts som prioriterade i cykelplanen.

5 Fortsatt arbete

För att kommunens fortsatta arbete med cykelfrämjande åtgärder ska fungera på ett tillfredställande sätt behöver rutiner för återkommande inventering av cykelvägnätet tas fram. Aktivitetsplanen som styr det operativa arbetet med cykelplanen behöver uppdateras återkommande för att säkerställa att de åtgärder som finns med uppfyller de mål kommunen satt upp för cykling.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Stängt Öppnar 11 nov kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?