Program Landsbygdsutveckling
2016–2019

Antagen av kommunstyrelsen 10 februari 2016 § 8

Innehållsförteckning

1. Bakgrund
2. Nuläge
3. Framtid
4. Måluppfyllelse

Bakgrund

Begreppsmässigt definieras 164 av Sveriges 290 kommuner som landsbygdskommuner (1). Det vill säga kommuner som inte ingår i klassificeringarna storstadsområden (47 stycken) eller stadsområden
(46 stycken) och som till skillnad från glesa landsbygdskommuner (33 stycken) har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km² (2). Enligt Jordbruksverkets indelning av Sveriges kommuner i nyss nämnda delregioner så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden.

Fotnoter

(1) Så här definierar vi landsbygd (2015), finns att hämta på:
Vår definition av landsbygd - Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats., hämtad den 5 februari 2024.

(2) Jordbruksverkets indelning av kommuner i delregioner baseras på Jordbruksverkets databas
Regional Balans, pendlingsmönster och befolkningsdensitet.

Nuläge

Jordbruksverkets indelning att samtliga Sveriges kommuner i delregioner möjliggör för jämförelser mellan kommuner med liknande betingelser sett till exempelvis pendlingsmönster och befolkningsdensitet. Till skillnad från flera av Sveriges kommuner som begreppsmässigt kan definieras som landsbygdskommun men ändå inrymma områden som klassas som stad och tvärtom, så är Vara kommun landsbygd oavsett var i kommunen man befinner sig. Med andra ord finns det inga definitionsmässiga skillnader inom kommunen som associeras till olikheter mellan å ena sidan landsbygden och å andra sidan staden. I Vara kommun bor 100 procent av invånarna på
landsbygden.

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden inom bland annat de prioriterade områdena: i) miljö och hållbar utveckling; ii) mervärden som lokal och ekologisk mat; iii) nya varor och tjänster inklusive innovationer; iv) utbildning
samt v) mångfald. Områden som ska stimulera företagande och sysselsättning i syfte att öka tillväxten och förbättra konkurrenskraften på landsbygden. I landsbygdsprogrammet ingår Leader, det vill säga en metod för att utvecklingen på landsbygden ska utgå från lokala behov och förutsättningar
och drivas på av de människor som bor och verkar på platsen.

Framtid

År 2019 handlar landsbygdsutveckling om att skapa förutsättningar för lokalt engagemang och samverkan. De möjligheter till stöd som finns inom Landsbygdsprogrammet (Leader) och liknande internationella, nationella, regionala och lokala strategidokument och program nyttjas och det finns en
etablerad samverkan mellan privata aktörer, offentlig sektor och civilsamhälle.

Tasigförsamhet och nytänkande ur ett helhetsperspektiv premieras oavsett om handlingskraften eller idén kommer till uttryck i en ideell förening, i ett företag eller inom offentlig verksamhet. Dialogen mellan Vara kommun och lokala aktörer är god och skapar mervärden för helheten.

Måluppfyllelse

Allt arbete i kommunen ska utgå från Vara kommuns styrdokument. Samtliga mål följs upp i samband med delårs- och årsrapporter.

Program Landsbygdsutveckling mäts huvudsakligen med utgångspunkt i den
strategiska planens övergripande mål:

I Vara kommun trivs alla att leva och bo

Det övergripande målet mäts vartannat år genom två frågor i SCBs medborgarundersökning; ”Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?” och ”Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun?”, samt genom det faktiska invånarantalet. Målet anses uppfyllt om 75 procent av respondenterna ger mellanbetyg (5-7) eller höga betyg (8-10) på en tiogradig betygsskala samt om invånarantalet har ökat mellan år 2016 till 2019.

Liksom följande tre mål i kommunstyrelsens verksamhetsplan:

• Kommunstyrelsens verksamheter skapar förutsättningar för det goda livet, vilket bland annat innefattar tilltalande offentliga utomhusmiljöer.
  

Målet mäts genom frågorna ”Jag upplever utomhusmiljön i kommunen som tilltalande”, ”Hur ser du på möjligheten till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv.”, ”Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur” samt ”Hur ser du på hur tryggt och säkert kan du
vistas utomhus på kvällarna” i SCB:s medborgarundersökning som genomförs vart annat år. För att målet ska anses uppnått ska 75 procent av respondenterna svara nöjd eller mycket nöjd.

• Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att kommunens lyskraft ökar. Statusen som reseanledning och mötesplats i regionen stärks liksom serviceutbudet för invånarna.
  

Målet mäts genom tre indikatorer: Antal konserthusbesökare; Antal gästnätter
på boendeanläggningar i kommunen samt totalt handelsindex.

• Kommunstyrelsens verksamheter skapar förutsättningar för
  medborgarna att utvecklas med betoning på utbildning, arbete och
  kommunikationer.
  

Målet mäts genom frågan ”Hur upplever du kvaliteten på fiber i kommunen” och ”Hur nöjd är du med tillgången till utbildningar inom rimligt avstånd (Folkhögskola, Yrkeshögskoleutbildning, Komvux etc.)” i SCB:s medborgarundersökning som genomförs vart annat år. För att målet ska anses uppnått ska 75 procent av respondenterna svara nöjd eller mycket nöjd. Målet mäts även genom statikuppgifter från Västtrafik på antalet tågavgångar vid kommunens tågstationer.