Riktlinje för medborgardialog

Gäller från och med: 14 september 2022. Beslutsinstans: Kommunstyrelsen 7 september 2022 § 89

Inledning

Detta styrdokument presenterar vad som ska gälla för Vara kommuns arbete med medborgardialog. Riktlinjerna ska ange synen på vad medborgardialog är, ansvar och vilka principer kommunen ska utgå ifrån. Principerna utgör ramverket när dialoger genomförs och utgör grunden till ett öppet och demokratiskt förhållningssätt.

Riktlinjen ska vara ett stöd och en ledning inför att ett beslut om medborgardialog ska fattas och vara en hjälp vid planering och genomförande av en dialog. De ska vara både styrande och stödjande för förtroendevalda och tjänstepersoner i arbetet med medborgardialoger. Som medborgare menas i detta sammanhang personer som bor, vistas eller verkar i Vara kommun.

Bakgrund

Att föra dialog med medborgarna på ett systematiskt sätt är något som Sveriges kommuner och regioner arbetat för sedan många år tillbaka. Medborgardialog handlar om att förbättra kvalitet i service och fördjupa den lokala demokratin. I takt med att valdeltagandet minskar och allt färre personer engagerar sig i politiska partier är medborgardialogen ett sätt att engagera fler för att skapa engagemang och ökad delaktighet.

Kommunfullmäktige i Vara kommun beslutade 2019 om fyra övergripande mål i kommunen. Ett av målen är att arbeta för ett attraktivt Vara med livskvalitet för alla. En av framgångsfaktorerna som ska vara ett verktyg i arbetet med att uppnå detta mål är dialog.

Vara kommun har genom sina olika verksamheter en löpande och ständigt pågående kontakt och dialog med medborgarna. Dagligen sker möten och samtal mellan medarbetare och medborgare, men även mer systematiskt genom brukardialoger och fokusgrupper, enkäter till elever och föräldrar, i samråd kring planer, bygglov etc.

Syfte

Syftet med medborgardialog är att invånarna i Vara kommun ska uppleva att de har möjlighet att påverka och vara delaktiga i den politiska beslutsprocessen. Genom att låta invånarna vara med och påverka besluten i kommunen skapar vi förtroende för vår verksamhet, får bättre beslutsunderlag och stärker demokratin. Delaktighet och ansvar är viktiga byggstenar för att skapa ett socialt och hållbart samhälle.

Definition av medborgardialog och brukardialog

Medborgardialog

Medborgardialog är en dialog mellan kommunens invånare och kommunens förtroendevalda eller tjänstepersoner i en viss fråga. Medborgardialogen går ut på att samla in åsikter, tankar och idéer och ge medborgare en möjlighet att tycka till i en fråga innan ett beslut fattas. Det huvudsakliga syftet är att lyssna och samla in synpunkter inom ett specifikt område. Med hjälp av medborgardialog kan vi förankra förutsättningar och skapa helhetssyn för den aktuella frågan.

Brukardialog

En annan typ av dialog är brukardialogen och är den dialog som förs med de som använder välfärdstjänsterna; brukare, elever, föräldrar, klienter med flera. Dessa dialoger är viktiga för att få återkoppling på verk­samheten och identifiera utvecklingsmöjligheter. Brukardialog är inte medborgardialog eftersom den riktas mot endast en grupp som använder en tjänst och oftast svarar på frågan hur tjänster upplevs eller behöver utvecklas. Det kan t ex vara en fråga som berör en skola, förskola eller äldreboende. Brukardialogen sker främst mellan tjänstemän och brukare.

När ska medborgardialog hållas?

Kriterier för medborgardialog

Medborgardialog är de förtroendevaldas verktyg och ansvar. En grundför-utsättning är att det finns ett genuint intresse från de förtroendevalda att lyssna och beakta medborgarnas input i en fråga. Är man redan klar över hur man vill besluta ska en dialog undvikas. Nedanstående frågor bör ställas och de kräver ett ja innan man beslutar om medborgardialog i en fråga. Om svaret är nej eller det finns tveksamheter, bör en dialog med medborgarna inte föras.

  • Är frågan påverkbar?
  • Är jag/vi som beslutsfattare påverkbara?
  • Behöver förtroendevalda mer kunskap om medborgarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring frågan för att kunna fatta bästa beslutet?
  • Kan en medborgardialog kring denna fråga ge medborgarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av prioriteringar?

När är det inte medborgardialog

Medborgardialog ska inte användas när ett beslut redan är fattat eller det finns ett tydligt ställningstagande och där de förtroendevalda inte är beredda att ändra sin ståndpunkt. I dessa fall handlar det om att informera om redan fattade beslut.

Den enskilde politikern har en mängd samtal i olika forum och på olika platser. Dessa samtal är viktiga men det är inte medborgardialog. Medborgardialog kan aldrig ersätta de partipolitiska samtalen utan är kopplade till kommu­nens kompetensområden.

Medborgardialogens del i styrningen

Medborgardialog ger två typer av vinster; demokrativinster och effektivitetsvinster.

Demokrativinster

  • Ökad kunskap om de demokratiska processerna
  • Ökad förståelse för komplexa beslut
  • Ökat samhällsengagemang, ansvarskänsla samt förtroende hos medborgarna
  • Ökad vilja att delta i det politiska arbetet

Effektivitets- och kvalitetsvinster

  • Ökad legitimitet för beslutsfattare.
  • Deltagande i medborgardialog kan öka möjligheten för förståelse och genomförande av insatser.
  • Systematisk medborgardialog kan ge ökad kunskap om behov och önskemål hos medborgarna, som leder till att utbud bättre möter efterfrågan.
  • Ökad transparens leder till bättre kvalitet på kommunala tjänster. Om information om resultatet presenteras öppet för medborgare och media sätter det press på intern kvalitetsutveckling.
  • Medborgarna behöver få en uppfattning om att insatta resurser ger rätt tjänst till rätt pris och rätt kvalitet.

Delaktighetsformer

Medborgardialogen kan delas in i olika delaktighetsformer. Man bör tidigt i processen besluta sig för vilken form av delaktighet medborgarna ska ha och utifrån det välja metod. Ingen delaktighetsform är bättre än någon annan, istället är det syfte, mål, målgrupp och tillgängliga resurser som tillsammans avgör valet av delaktighet och metod för dialogen.

Delaktighetstrappan beskriver vilken grad av inflytande medborgarna kan få i en specifik fråga. (Källa SKR, Sveriges kommuner och regioner).

Delaktighetstrappan

Grad av delaktighet

Kännetecken

Medborgarna får

Metodexempel

Information

Envägskommunikation

Veta

Tidning, webb, trycksak, möte.

Information i tidningen ”Axet” är exempel på steget Information i Vara.

Konsultation

Insamling av synpunkter, förfrågningar och klagomål

Tycka

Enkät, råd, fokusgrupper,

inlämnade förslag och synpunkter.

Insamling av synpunkter via ”Bättre Vara” är exempel på steget Konsultation i Vara.

Dialog

Diskussionsforum, ges möjlighet att i olika former möta andra för att föra dialog

Resonera

Open space, dialogcafér, webbforum, chatt mm.

Invånarträffarna är exempel på steget Dialog i Vara.

Inflytande

Medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga under en längre period utifrån ett övergripande tema.

Planera/genomföra

Framtidsverkstad, gemensamma

projekt.

Delaktighet i ombyggnad av Drottninggatan är exempel på steget Inflytande i Vara.

Medbestämmande

Gemensamt medbestämmande

Bestämma inom givna ramar

Rådslag med omröstning.

Tätortsvandringarna är exempel på steget medbestämmande i Vara.

Fyra principer för medborgardialog

Vara kommun ska arbeta med medborgardialog utifrån fyra principer.

Vi tar initiativ till medborgardialog och välkomnar engagemang

Medborgardialog ska alltid övervägas när det finns ett ärende som innebär en större förändring som berör medborgarna i Vara kommun. För att medborgardialog ska genomföras måste frågan vara lämplig för dialog och medborgarnas synpunkter vara värdefulla för arbetet. Det är viktigt att det finns möjlighet för medborgarna att påverka den fråga som diskuteras. Det är också viktigt att det finns utrymme för politikerna att beakta medborgarnas åsikter och synpunkter som en del av beslutsunderlaget.

Våra medborgardialoger ska vara tillgängliga för alla

Alla medborgare som är berörda av frågan ska ges möjlighet att delta i dialo­gen. Kommunens medborgardialoger ska vara tillgängliga för alla. De ska genomföras med ett mångfaldsperspektiv som utgår ifrån de sju diskrimineringsgrunderna; ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning. Vi ska även ta hänsyn till om någon målgrupps perspektiv särskilt bör beaktas. Varje medborgardialog bygger på en intressentanalys och syftet med dialogen bestämmer vilken form av delaktighet som passar bäst.

Vi tar ansvar för medborgardialogen

De förtroendevalda beslutar om medborgardialog ska genomföras och ett konkret syfte ska bestämmas för varje medborgardialog. Resul­tatet av medborgardialogen ingår sedan som ett underlag för det politiska avgörandet i frågan, och det slutgilti­ga ansvaret och beslutsfattandet ligger alltid hos de förtroendevalda i fullmäktige, nämnder, utskott och styrelser. Det ska vara tydligt hur stort inflytande medborgarna kommer att kunna få och hur resultat av dialogen ska användas.

Vi återkopplar och utvärderar

Resultatet av medborgardialogen är en del av styrningen i de politiska besluten och det ska alltid framgå på vilket sätt hänsyn tagits till resultatet inför beslut. Det är av största vikt att resultatet av medborgardialogen alltid återkopplas till dem som deltagit och övriga medborgare. Kommunens arbete med medborgardialoger ska utvärderas och utvecklas fortlöpande.

Ansvar och uppföljning

Riktlinjerna för medborgardialog gäller under en mandatperiod och revideras efter varje kommunalval. Ansvaret för revideringen av riktlinjen ligger på kommunikationsavdelningen. Kommunstyrelsen följer årligen upp antalet genomförda medborgardialoger i samband med måluppföljningen.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Stängt Öppnar 24 apr kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?