Riktlinje för suicidprevention

Antagen av kommunstyrelsen 8 november 2023 § 159

Innehållsförteckning

• Inledning och bakgrund
• 1.2 Psykisk hälsa i omvärlden och i Vara kommun
• 1.3 Syfte
• 1.4 Mål
• 2 Suicidpreventivt arbete
• 3 Prioriterade områden i Vara kommun
• 4 Ansvar
• 5 Uppföljning
• Begrepp och definitioner.

1.1 Bakgrund

2008 beslutade riksdagen angående ett nationellt handlingsprogram för att minska suicid. Den nationella visionen för suicidprevention lyder; " Ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att suicid ses som den enda utvägen". Handlingsprogrammet sätter fokus på att skapa stödjande och mindre riskutsatta miljöer, att öka människors medvetenhet om suicidproblematiken samt att ta bort tabun kring suicid. För att nå det antagna målet om en nollvision vad gäller suicid, krävs ett gemensamt och långsiktigt arbete med förebyggande insatser på såväl individ- som på befolkningsnivå nationellt, regionalt och lokalt.

Att förebygga suicid innebär inte bara att ge hjälp i livsfarliga situationer. Arbetet behöver vara strukturerat och långsiktigt för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och minska antalet suicidförsök. Det kan handla om att tidigt observera varningssignaler, identifiera, remittera, ge stöd till individer och grupper i särskilt utsatta situationer samt att utbilda personal. I detta sammanhang är kommunens arbete viktigt. Ett suicidpreventivt arbetssätt behöver utgå från en bred, samordnad och kommunövergripande ansats med tydliga uppdrag till kommunens samtliga förvaltningar.

Nollvision om suicid i Västra Götaland, är ett av målen i Västra Götalands länsgemensamma handlingsplan för psykisk hälsa 2018 - 2022. Handlingsplanen är en del av den nationella satsningen inom området psykisk hälsa. Regeringen och Statens kommuner och regioner (SKR) har sedan 2008 slutit överenskommelser inom området. För åren 2021-2023 omfattar denna överenskommelse insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention. Inom ramen för handlingsplan för psykisk hälsa 2018-2022 har en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention tagits fram, för att minska antalet suicid och suicidförsök i Västra Götaland. Dessa planer ska utgöra en grund för Västra Götalands kommuner och regionens gemensamma främjande arbete för psykisk hälsa, det suicidpreventiva arbetet och framtagandet av lokala handlingsplaner. Målet är att antalet suicid i Västra Götaland ska minska med 40 procent till år 2025. Kommunfullmäktige i Vara kommun beslutade att ställa sig bakom den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention den 22 februari 2021. Baserad på detta avser denna riktlinje vara ett stöd för genomförandet i verksamheterna.

1.2 Psykisk hälsa i omvärlden och i Vara kommun

Psykisk ohälsa ökar i Sverige och varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas. Således är psykisk ohälsa något de flesta kommer i kontakt med genom livet, antingen man själv upplever någon form av psykisk ohälsa eller genom att någon närstående gör det. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030.

Suicid är ett komplext samhälls- och folkhälsoproblem som kräver multipla angreppssätt. Suicid är ingen sjukdom, psykisk ohälsa är inte alltid en bakomliggande faktor för suicid men psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa är en riskfaktor för suicid.

Varje år avslutar cirka 1500 personer i Sverige sitt liv, genom suicid. I Västra Götaland innebär det cirka 200 personer per år som väljer att begå suicid och sjukvården uppskattar cirka 2 000 suicidförsök, här finns dock ett stort mörkertal eftersom alla som gör suicidförsök inte alltid söker sjukvård.

Suicid genomförs främst av män och äldre personer, medan suicidförsök främst genomförs av kvinnor och yngre. I Sverige har antalet suicid kontinuerligt minskat i befolkningen sedan mitten av 1980-talet men i åldersgruppen 15-24 år har antalet legat på en oförändrad nivå.

Generellt finns det en okunskap om psykisk ohälsa och suicid. Okunskapen kan göra att många upplever psykisk ohälsa som skrämmande, vilket kan leda till avståndstagande. Därför behövs en ökad kunskap i ämnet för att minska fördomar, stigmatisering och för att öka möjligheten till stöd och hjälp. Varje liv som kan räddas är en framgång, därför är det viktigt att förebygga suicid för att skydda liv.

I Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (2022) svarade 5 % av den tillfrågade befolkningen i Vara 16-84 år och 6 % i Västra Götaland att de ofta känner sig ensamma, 2018 låg den siffran på 0 %. Andel med ängslan, oro eller ångest har ökat i Vara mellan 2018-2022 från 34 % - 44 % medan ökningen i Västra Götaland har gått från 40 % - 44 % under samma tidsperiod. Andel som fått diagnosen depression fastställd av läkare det senaste året (2022) ligger på 3 % för Vara medan Västra Götaland (2022) ligger på 4 %. När det kommer till andel som haft suicidtankar ligger siffrorna för Vara (2022) på 2 % jämfört med Västra Götalands 4 %.

1.3 Syfte

Denna riktlinje tydliggör förvaltningarnas ansvar i det suicidpreventiva arbetet samt skapar förutsättningar för ett strukturerat och kontinuerligt suicidpreventivt arbete. Riktlinjen utgör kommunens gemensamma grund för det suicidpreventiva arbetet.

1.4 Mål

• Ökad kunskap kring suicidpreventivt arbete bland beslutsfattare, chefer och ledare för att säkerställa att det suicidpreventiva arbetet prioriteras samt att denna riktlinje förverkligas.
• Ökad kunskap om psykisk ohälsa, riskfaktorer för psykisk ohälsa samt suicid bland medarbetare för att öka medvetenheten och därigenom bidra till det främjande och förebyggande arbetet för en god psykisk hälsa.
• Skapa strukturer för ett långsiktigt och hållbart suicidpreventivt arbete i kommunen samt samverkan med civilsamhället.

2 Suicidpreventivt arbete

Det suicidpreventiva arbetet med tillhörande insatser, kan ses utifrån tre olika nivåer (exempel nedan):

• Universella insatser riktar sig till hela befolkningen, före svårigheter har identifierats eller utvecklats.
• Selektiva insatser riktas till identifierade riskgrupper
• Indikerade insatser riktas till individer; där ingår behandling eller återfallsprevention.

För att nå det nationella långsiktiga målet, att minska antalet suicid och suicidförsök, behöver fokus läggas på befolkningsinriktade suicidpreventiva metoder. Denna ansats har stöd i den preventiva paradoxen, det vill säga att den epidemiologiska basen för antalet individer med måttligt förhöjd risk, är högre än antalet högriskindivider. Fler personer nås genom befolkningsinriktade insatser än genom en riskgruppsstrategi, vilket också skapar förutsättningar för att nå befolkningen tidigt i livet i syfte att skapa förbättrade livsvillkor och för att nå dem, före problem uppstår.

Universella insatser

• Samverkan elever, elevhälsa och socialtjänst
• Utbildning om suicid och suicidprevention
• Skolbaserade insatser
• Minskad alkoholkonsumtion
• Begränsa tillgängligheten av medel som kan användas i suicidalt syfte
• Allmän information inklusive hjälp- och stödlinjer

Selektiva insatser

• Kartlägga riskgrupper, risksituationer och riskområden
• Implementera evidensbaserade insatser som bekämpar ofrivillig ensamhet/social isolering
• Utbilda personal
• Stärka vårdkedjan
• Stöd till närstående och efterlevande

Indikerade insatsen

• Stärka vårdkedjan

3. Prioriterade områden i Vara kommun

För att uppnå nationella, regionala och lokala mål har fyra områden prioriterats:

1. Utbildning och kompetenshöjande insatser till medarbetare, chefer och beslutsfattare inom kommunen
2. Kommunicera befintligt stöd internt och externt
3. Begränsa tillgängligheten av medel och möjligheter i offentlig miljö med vilka en person kan utföra ett suicidförsök
4. Stöd till närstående och efterlevande via kommunens ordinarie verksamheter.

4. Ansvar

Den suicidpreventiva riktlinjen pekar ut prioriterade områden för det suicidpreventiva arbetet inom Vara kommun och fastställs av kommunfullmäktige. Riktlinjen ska ses som en kommunövergripande ram. Varje nämnd och förvaltning ansvarar själva för att prioritera och implementera åtgärder utifrån riktlinjens specificerade aktiviteter och områden. Respektive förvaltning utser en ansvarig funktion för det suicidpreventiva arbetet, upprättar årligen en åtgärdsplan och utformar rutiner samt gör dessa kända bland samtliga medarbetare.

5. Uppföljning

Riktlinjen ska säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och verksamheter genomför de gemensamma målen. Riktlinje för Suicidprevention är en del av planen för social hållbarhet, det innebär att aktiviteter förs in i den gemensamma aktivitetsplanen.

Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning och uppföljning genom folkhälsorådet, samordnande är folkhälsostrategen. Riktlinjen är ett levande dokument och kan vid behov revideras före giltighetstiden gått ut.

Begrepp och definitioner

Psykisk hälsa

WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande, där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaro av psykisk sjukdom.

Suicid

Suicid är en medveten, uppsåtlig, självförvållad, livshotande handling - som leder till döden.

Suicidförsök

Livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan avsikt som inte leder till döden.

Suicidprevention

Kan exempelvis vara utbildning, informationsinsatser, metodutveckling, definition utifrån medel och metoder, efterlevandestöd för att förhindra och minska antalet suicidförsök och suicid.

Självmord

Synonym till suicid. Självmord förknippas historiskt med skam, därav används begreppet suicid i denna riktlinje.