Riktlinjer för resursfördelning

Gäller från och med: budget 2023

Innehållsförteckning

1. Syfte
2. Resursfördelningsmodell
3. Beräkningsgrunder per verksamhet

Syfte

Kommunfullmäktige beslutar om övergripande principer för hur kommunens resurser ska fördelas till nämnderna. Kommunstyrelsen beslutar i sin tur om de beräkningsgrunder som ska gälla i den centrala
resursfördelningsmodellen, och utgör riktlinjer för förvaltningens arbete med budgetförutsättningarna. Resultatet av dessa beräkningar är utgångspunkten i det årliga budgetarbetet och resurser fördelas utifrån modellen inför budgetberedningen varje år.

Syftet med dessa riktlinjer är dels att nå en ökad förståelse för hur verksamheternas ramar beräknas och dels att ge kommunstyrelsen möjlighet att göra justeringar vid behov. Justeringar kan göras inom ramen för de övergripande principer som fullmäktige beslutat om, i syfte att anpassa beräkningsmodellen till ändrade förutsättningar eller att förbättra och utveckla modellens beräkningsmetoder.

Resursfördelningsmodell

Nämnders nettokostnadsramar räknas upp med en inflationsfaktor från föregående års budget med undantag av de verksamheter inom tekniska förvaltningen som är taxefinansierade Den centrala
resursfördelningsmodellen räknar sedan fram förändringar i bildningsnämndens och socialnämndens nettokostnadsramar utifrån förändringar i pris- och volymkomponenter. Syftet med modellen är att
anpassa resurser till demografiförändringar och generella kostnadsförändringar samt att underlätta för den politiska beredningen av budgeten. Resurstilldelningen beräknas genom att multiplicera ett pris per individ (brukare, elev, invånare) med en förändrad volym (antal brukare, elever, invånare) och summan utgör justering av föregående års beslutade nettokostnadsram för nämnderna. Beräkningen sker under våren och ingår som underlag till budgetberedningen.

Pris

För att anpassa resurstilldelning till förändrade kostnader över tid, samlas jämförelsepriser in inför varje budgetår. Det finns två sorters prislappar som tillämpas i beräkningarna och båda bygger på jämförelser av genomsnittliga kostnader.

Standardkostnad

I kostnadsutjämningen har varje verksamhetsområde en standardkostnad som utgår från en genomsnittlig nationell kostnad som korrigeras för åldersstrukturen i kommunen. Därefter tas även hänsyn till övriga faktorer som behovsskillnader, socioekonomi, gleshet i bebyggelsen, lönenivå och
befolkningsförändringar. Aktuella standardkostnader hämtas årligen från underlaget till kostnadsutjämningen som förmedlas till kommunerna från Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Genomsnittlig nettokostnad

De verksamheter som inte ingår i det kommunala utjämningssystemet saknar framräknad standardkostnad och för dessa verksamheter tillämpas istället en genomsnittlig nettokostnad. Jämförelsepriset är ett genomsnitt av nettokostnader i den kommungrupp i SCB:s kommungruppsindelning där Vara kommun ingår; ”Pendlingskommun till mindre tätort”. Aktuella priser hämtas årligen från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) som administreras av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). De priser som publiceras i Kolada uttrycks i kronor per invånare. Omräkning av priset sker därför till pris per individ i den åldersgrupp som ska beräknas.

Justering av prislappar

Utgångspunkten är att prislappen ska återspegla de politiska ekonomiska besluten som tidigare gjorts så att lika stora resurser tilldelas för tillkommande eller avgående individer när volymen ändras. Därför anpassas priset för att motsvara dessa prioriteringar, och då erhålls en Vara-standard. Det innebär att Vara-prislappen kan vara t.ex. fem procent högre eller lägre än standardkostnaden eller nettokostnaden för en viss verksamhet.

I standardkostnaden och nettokostnaden ingår dessutom samtliga kostnader för en individ. Utöver rörliga kostnader som i huvudsak utgörs av personalkostnader ingår även lokalkostnader och kommun- och förvaltningsövergripande kostnader som fördelats ut på de olika verksamheterna. För att resursfördelningen ska motsvara den verkliga kostnadsförändringen i verksamheten vid förändrade volymer dras lokalkostnader och övergripande kostnader av från det framräknade priset och nämndens kompenseras enbart för rörliga kostnader. Lokalkostnader räknas istället upp med inflation eller hanteras i budgetprocessen vid större förändringar.

LSS-verksamheten har ett eget kostnadsutjämningssystem med prislappar för vart och ett av de tio lagstadgade insatstyper som ingår i systemet.

Volym

Beräkning av kommande års volymer sker utifrån befolkningsprognos. Vara kommun köper in en egen befolkningsprognos som tar hänsyn till lokala faktorer som kan påverka framskrivningen, med syftet att få en större tillförlitlighet i prognosen än den prognos som tas fram för samtliga kommuner av Statistiska centralbyrån (SCB).

Volymberäkningen sker mot den åldersgrupp som motsvarar de åldrar som finns inom respektive verksamhetsområde. Beräkning för t.ex. förskoleverksamheten sker utifrån åldrarna 1-5 år och för äldreomsorgen utifrån åldrar över 65 år. Om verksamheten inte riktar sig mot individer i en särskild åldersgrupp tillämpas det totala invånarantalet och prislappen beräknas på motsvarande sätt. För att beräkna en volymförändring jämförs årets prognos med fjolårets för det aktuella budget- eller planåret.

LSS-verksamheten riktar sig till åldrar 0-64 år men har prislappar från ett separat kostnadsutjämningssystem som utgår ifrån de tio lagstadgade insatstyper som ingår i systemet. Volymberäkningen för denna verksamhet sker därför inte mot åldersgruppen utan beräknas genom inventering och prognos av pågående insatser i verksamheten. Volymförändringen räknas fram genom jämförelse av årets prognos och fjolårets.

Befolkningsprognosen anger hur många individer inom respektive åldersgrupp som förväntas finnas i kommunen under budgetåret, men det innebär inte per automatik att samma antal individer deltar i kommunens verksamheter och bär upp en kostnad. Av den anledningen tas hänsyn till en inskrivningsgrad i förekommande fall, vilket innebär att volymer från befolkningsprognosen räknas om för att motsvara det verkliga antalet individer i verksamheten. Exempel på en sådan verksamhet är
förskoleverksamheten.

För de verksamheter som har verksamhetsår som löper över årsskiftet tas även hänsyn till inkommande och avgående åldrar i åldersgruppen för att motverka större effekter av t.ex. en stor avgående ålderskull och en liten inkommande ålderskull i den aktuella åldersgruppen och att bättre svara mot de verkliga kostnaderna i verksamheten.

Beräkningsgrunder per verksamhet

Nedan följer en beskrivning av beräkningsgrunder för de verksamheter som ingår i den centrala resursfördelningsmodellen.

Bildningsnämndens verksamheter

Andelen barn i förskola och fritidshem för budgetåret beräknas utifrån föregående års inskrivningsgrad. Pris per barn räknas om till antal barn i verksamheten och multipliceras med antal barn i verksamheten.

Socialnämndens verksamheter

Andelen brukare i äldreomsorgen kan inte beräknas vilket innebär att volymförändringar grundas på antal individer i åldersgruppen i befolkningen.