Riktlinjer för bostadsförsörjning 2020–2024

Antagen av kommunfullmäktige 2021-03-29, §29

Innehållsförteckning

1. Inledning
2. Bakgrund
3. Vad är riktlinjer för bostadsförsörjning?
4. Handläggning
5. Visioner och mål
6. Förutsättningar
7. Lagstiftning och regler
8. Planerad bostadsbyggnation
9. Källförteckning

Inledning

Riktlinjer för bostadsförsörjning är ett politiskt antaget program som klargör hur kommunen ska kunna försörjas med bostäder. Alltså hur alla som vill bo i Vara kommun ska kunna ha tillgång till en bra och lämplig bostad. För att uppnå detta krävs att bostadsbyggandet håller samma takt som inflyttningen/omflyttningen och hushållsbildandet. Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men så som flyttmönstret ser ut idag krävs samarbete mellan olika aktörer, grannkommuner, regionen och resten av landet.

Bakgrund

Förr flyttade människor dit vart jobben var lokaliserade. Idag värderar många själva boendet och platsen i första hand. Flyttar inom kommunerna görs oftast som ett steg i en bostadskarriär medan längre flyttar är mer arbetsorienterade.

Föreliggande dokument innehåller målsättningar och riktlinjer för Vara kommuns bostadsförsörjning. Här redovisas planerat bostadsbyggande för perioden 2020–2024. Det är angeläget för Vara kommun att presentera riktlinjer för bostadsbyggande för att kunna tillgodose invånarnas olika behov av bostäder och tillskapa bostadsområden som möjliggör för blandad bebyggelse och hälsofrämjande miljöer. Urbanisering är en stark global trend som återfinns överallt, så även i Vara kommun. Från att ha varit en utpräglad landsbygdskommun, där endast hälften av invånarna bor i någon av kommunens tätorter, visar dagens flyttmönster på ökad inflyttning till Vara tätort men minskad inflyttning till de andra tätorterna i kommunen. Precis som i resten av landet är det svårt att få tag på lägenheter och småhus i många av tätorterna, trots ett högt bostadsbyggande. Bostadsbristen kan medföra att invånare flyttar till tätorter i andra kommuner. Även om urbaniseringen är stark så är boende utanför tätorterna alltjämt viktigt för Vara kommun och kommer så vara även i framtiden. Att bo i en glesare geografi och samtidigt ha tätortens utbud och direkttåg till en större stad som exempelvis Göteborg är för många ett tilltalande alternativ.

Rådande pandemi och dess konsekvenser kan i det långa loppet ha inverkan på bostadsefterfrågan, flyttmönster och lokalbehov på ett sätt som vi inte kan förutsäga idag. Det finns dock anledning att ha med att de senaste årens negativa flyttnetto från de största städerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) påverkar efterfrågan på bostäder utanför storstadsregionerna. I första hand ökar efterfrågan på bostäder i kranskommunerna till storstäderna men det finns också indikationer på att efterfrågan på bostäder ökar även utanför de närmaste kranskommunerna vilket är intressant för en kommun som Vara och dess geografiska lokalisering. Ökat distansarbete - om det kvarstår efter pandemin - kan öka möjligheten att bo längre ifrån arbetsplatsen vilket är en möjlighet för en kommun som Vara som skulle kunna vara ett alternativ för boende även för den som arbetar i andra kommuner/städer. En eventuell ökning av distansarbete kan även påverka efterfrågan på lokaler anpassade efter det så som till exempel co-workingytor som hittills varit ett storstadsfenomen.

För att attrahera nya invånare till kommunen samt skapa möjlighet för befintliga att stanna kvar, behövs tilltalande och varierande boenden i bra lägen. Tillgång till infrastruktur såsom vägar, bredband, kollektivtrafik samt service och mötesplatser är förutsättningar som måste finnas. För den enskilde invånaren får kommungränsen mindre och mindre betydelse vilket tydligt syns i den lokala arbetsmarknadsregionen (1) som hela tiden blir större. Förstoringen tillkommer genom att fler invånare arbetspendlar och att sträckan invånarna arbetspendlar blir längre. Den ökade rörligheten innebär även att bostadsförsörjningsbehovet sträcker sig över kommunens gränser och innefattar hela det lokala arbetsmarknadsområdet. Vara kommun behöver därför ha en dialog i bostadsförsörjningsfrågor med, i första hand, Lidköpings kommun, Essunga kommun och Götene kommun som ingår i samma arbetsmarknadsregion.

Fotnoter

(1) Statistiska centralbyrån, Förteckning över lokala arbetsmarknader.

Vad är riktlinjer för bostadsförsörjning?

Kommunen ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), som infördes år 2001, upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen minst en gång vart fjärde år. Riktlinjerna ska antas av fullmäktige varje mandatperiod och ska betraktas som ett planeringsunderlag för att möjliggöra en byggnation enligt kommunens målsättningar.

Enligt 2 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,
2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866).

Handläggning

Riktlinjer för bostadsbyggnation upprättas av Samhällsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen. Före antagande i kommunfullmäktige remitteras materialet till länsstyrelsen, de övriga kommunala nämnderna, partigrupperna, kommunens bostadsbolag med flera.

Det här dokumentet ersätter tidigare antagna riktlinjer för bostadsbyggande 2016-2020 (KF §88, 2016-11-28), samt policy för bostadsbyggnation och tillhörande handlingsplan (KF §705, 2015- 11-30).

Visioner och mål

Nationell nivå

Det finns en rad nationella mål som på olika sätt berör bostadsförsörjning och boende. Förutom de mål som beskrivs nedan finns även folkhälsopolitiska mål, integrationspolitiska mål och nationella mål för samhällsplanering som också berör bostadsförsörjningen.

Bostadspolitik

Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven (2).

Miljömål

Ett av Sveriges sexton miljökvalitetsmål är God bebyggd miljö. Regeringens definition av detta är:

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt
och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas” (3)

Regional nivå

Vision Västra Götaland- Det goda livet. Det centrala i visionen är det goda livet vilket definieras bland annat som trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet (4).

Vara kommun

Vara kommuns strategiska plan och Översiktsplan 2012 är grunden till riktlinjer för bostadsbyggnation. Allt arbete i kommunen ska resultera i att visionen och det övergripande målet nås samt att framgångsfaktorerna stärks.

Vara vågar! Vision 2030

I Vara finns det goda livet, hos oss är alla välkomna, här ser vi lite längre. Vi bygger för framtiden! I Vara kommun trivs alla att leva och bo.

Framgångsfaktorer

Folkhälsa, Samverkan, Dialog, Kultur, Digitalisering, Innovation och Utbildning.

Kommunstyrelsens mål 2020-2023

En hållbar tillväxt och utveckling: I Vara kommun har alla möjlighet till det goda livet. Här ökar utbildningsnivån, sysselsättningsgraden är hög och inkomstnivåerna är jämnare fördelade och ökar över tid. I Vara är folkhälsan god och alla har förutsättningar att vara delaktiga i samhället. Det råder ett hållbart tillväxt- och utvecklingsklimat. Det offentliga och det privata skapar värden tillsammans. I kommunen finns en hög beredskap för bostadsbyggande och verksamhetsetableringar.

Kommunstyrelsens verksamhetsplan

I kommunstyrelsens verksamhetsplan, antagen i november 2019, finns följande indikatorer gällande bostadsbyggnation:

• Planberedskap för nya bostäder som kan byggas med stöd av alla gällande detaljplaner den 31/12 ska öka.
• Nybyggnation av lägenheter, ska ske med 60 stycken per år.

Målet mäts genom frågan ”Hur ser du på utbudet av olika typer av boendeformer?” i SCB:s medborgarundersökning som genomförs vart annat år. För att målet ska anses uppnått ska 75 procent av respondenterna svara nöjd eller mycket nöjd. Målet mäts även genom hur många lägenheter som uppförts i kommunen med statistik från bygglovsdiariet.

Översiktsplan 2012

Vara kommuns översiktsplan (ÖP2012) aktualitetsförklarades den 25 november 2019. I översiktsplanen finns ett mål att antalet invånare 2030 ska vara 17 000. ÖP2012 gör gällande att den huvudsakliga utbyggnaden av så väl bostäder som verksamheter kommer att ske i Vara, Kvänum, Vedum och Stora Levene. Vara kommun har riktlinjer för bostadsförsörjningen och ett bostadsbyggnadsprogram som redovisar kommunens syn på bostadsbyggandet. Kommunen har god planberedskap och för att kunna nå målet på 17 000 invånare till år 2030 måste fler bostäder byggas.

Bostadspolicy

För att få en stabil och differentierad bostadsmarknad behövs ett samspel mellan offentliga och privata aktörer. De offentliga aktörerna är stat och kommun, de sätter upp spelreglerna för bostadsbyggande genom lagstiftning och fysisk planering. De privata aktörerna genomför byggandet och banker står ofta för finansieringen.

Handlingsplan

Med hjälp av följande handlingsplan ska Vara kommun säkerställa bostadsförsörjningen i kommunen:

• Planberedskap
  I kommunen ska det finnas obebyggd planlagd mark för både villor och flerbostadshus. I de fall då nya planer behöver tas fram ska planprocessen vara effektiv och snabb.
  Ansvarig: kommunstyrelsen
• Markinnehav för bostadsbyggnation
  Vara kommun ska ha mark för bostadsbyggnation och vara beredd att göra strategiska markinköp.
  Ansvarig: kommunstyrelsen
• Samverkan med Vara Bostäder AB
  Genom Vara Bostäder AB har kommunen möjlighet att påverka produktion och förvaltning på den lokala marknaden. En komplettering av Vara Bostäder ABs bestånd med nya hyreslägenheter är önskvärd. Vara Bostäder AB har också en viktig roll när det gäller att tillhandahålla bostäder till grupper med särskilda behov. Vara Bostäder har ett särskilt uppdrag att bygga i alla kommunens tätorter.
  Ansvarig: kommunfullmäktige
• Marknadsföring av kommunens möjligheter till bostadsbyggande
  Vara kommun ska informera och marknadsföra de planer och idéer gällande bostadsbyggandet som finns till en vidare krets av exploatörer. En större krets av intresserade exploatörer/etablerare kan få till följd att konkurrensen ökar på byggmarknaden samtidigt som nya attraktiva boendeformer och boendemiljöer kan komma till.
  Ansvarig: Förvaltningen för utveckling och service tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen
• Social hållbarhet
  Vara kommun kan i sina markanvisningar jobba med kriterier som är fördelaktiga utifrån social hållbarhet, till exempel att arbeta för en högre andel hyresrätter vid byggnationer.
  Ansvarig: kommunstyrelsen
• Ändrad användning av tomma lokaler
  Vara kommun ska möjliggöra för att tomma lokaler i attraktiva lägen kan omvandlas till bostäder om så kan ske utan att motverka andra samhällsviktiga och tillväxtskapande intressen så som exempelvis handel och service.
  Ansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Fotnoter

(2) Boverket PBL Kunskapsbanken, Bostadsmarknad och byggande

(3) Naturvårdsverket, Sveriges miljömål, god bebyggd miljö

(4) Västra Götalandsregionen. Vision Västra Götaland – det goda livet

Förutsättningar

Vara i regionen

Befolkningen i regionen har ökat under de senaste åren som helhet, men med en lägre ökning år 2019 jämfört med de tre senaste åren. Anledningen antas främst vara en minskad invandring. Antalet invånare minskade under 2019 i 15 kommuner i länet (5).

Kommunerna i länet bedömde i början av år 2019 att de två kommande åren skulle innebära ett lika högt bostadsbyggande som de två tidigare åren. Sedan dess har förutsättningarna ändrats i och med corona-pandemins utbrott under våren 2020. Det innebär att det finns vissa osäkerheter i prognosen framåt. Under 2019 bedömde länets samtliga kommuner att antalet påbörjade bostäder skulle öka till 11 300 under år 2020 och 12 100 under år 2021. Region Västra Götaland beskriver att kommunerna gör bedömningen att det förväntas en viss nedgång i antalet påbörjade bostäder i Göteborgsområdet, och att det i de andra delregionerna förväntas öka kraftigt under 2020 liksom under 2021. Enligt bostadsmarknadsanalysen VGR antas folkmängden fortsätta att öka fram till 2030 men i en lägre och minskande takt. Behovet av nya bostäder på grund av ökande folkmängd minskar därför också.

Men i stora delar av länet råder ändå viss bostadsbrist där bristen framför allt gäller hyresrätter. Detta slår hårdast mot ungdomar, nyanlända och personer som befinner sig i hemlöshet och långt ifrån bostadsmarknaden.

Bostadsmarknaden slutar inte vid Varas kommungräns. Många i länet arbetar i en kommun och bor i en annan. För den som söker bostad är kommungränsen oftast irrelevant. Boendefrågan är därför regional och behöver därmed planeras så. Vara kommun ingår i samma lokala arbetsmarknadsregion som bland annat Lidköping (6) och kommunerna tillhör därmed även samma bostadsmarknad.

Befolkningsunderlag

Invånarantalet i Vara kommun har mellan åren 2007-2012 minskat med 451 personer, från 16 008 till 15 557. Från och med år 2015 har befolkningen ökat för varje år, i snitt med 90 personer per år under den 4-årsperioden. Flyttning till och från Vara kommun sker till största del till och från övriga regionen.

Befolkningsprognos

Under prognosperioden 2018–2038 kommer folkmängden i Vara kommun att öka med 704 invånare, från 15 952 till 16 656 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 68 personer per år och födelsenettot minus 33 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 35 personer per år.

Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 850 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 782 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 68 personer för varje år under prognosperioden.

Antalet barn som föds förväntas vara 159 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 192 personer. Detta medför en befolkningsförändring med minus 33 personer per år.

Bostadsbestånd

Enligt beräkningar daterade 2020-04-23 fanns det 7 321 hushåll i kommunen. Av dessa bodde 74,7 procent av hushållen i småhus, 20,2 procent i flerbostadshus och de övriga 5,1 procenten i någon annan form till exempel specialbostad (7). Se i diagram nedan.

Vara Bostäder AB, som är det kommunala bostadsbolaget, hade i april 2020 524 stycken lägenheter fördelade över Vara, Kvänum, Vedum, Arentorp och Stora Levene. I april 2020 rörde det sig då om ett fåtal som var tillfälligt lediga.

De senaste årens ränteläge har varit förmånligt för byggsektorn. Den utlåningsgräns på 85 procent av marknadsvärdet som infördes för några år sedan begränsar däremot försäljningen enligt många aktörer. Höga produktionskostnader är också en faktor som bidrar till att det inte byggs så mycket som det behövs. I Vara kommun innebär nyproduktion ett ekonomiskt risktagande då priserna på befintliga bostadsrätter och villor är låga. För produktion av hyresrätter skapar möjligheten att få statligt investeringsstöd ekonomiskt bärkraftiga projekt och det finns ett intresse hos privata sektorn att bygga och förvalta hyresrätter.

Tidigare bostadsbyggande

Mellan år 2010 och 2019 byggdes det 94 småhus och 60 lägenheter i kommunen (8). Vid 2020-års slut förväntas ytterligare cirka 100 lägenheter byggas. Mellan åren 1990-2007 byggde kommunens egna bostadsbolag, Vara bostäder AB, inga nya lägenheter medan privata aktörer byggde 239 lägenheter. Under åren 2011-2014 har Vara Bostäder AB byggt 44 lägenheter och övriga aktörer 23 lägenheter. Under åren 2015-2020 tillskapade Vara Bostäder AB 155 lägenheter.

Behov och efterfrågan

Olika grupper har olika behov och olika svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Bostadsbristen slår hårdast mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden och personer som saknar eget kapital för att kunna köpa en bostad, saknar tillräckligt många år i bostadskö eller som har för svag inkomst för att få tillgång till en hyresrätt. Nyanlända, ungdomar och personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden är grupper som ofta uppfyller samtliga dessa kriterier vilket gör att de har särskilt besvärligt på bostadsmarknaden.

En del i att försöka minska tröskeln in på bostadsmarknaden är att i markanvisningar trycka på vikten av andel hyresrätter.

Familjer

Utöver nyproduktion av villor och större lägenheter kommer en inflyttning av barnfamiljer också kunna ske i det befintliga bostadsbeståndet.

Ungdomar

Ungdomar är ingen homogen grupp men det finns förutsättningar som de har gemensamt med varandra i större utsträckning än andra åldersgrupper. De har lägre betalningsförmåga, få eller inga boendereferenser, osäkra anställningsvillkor, litet sparkapital, svårigheter att få bolån, färre kontakter och mindre kunskap om bostadsmarknaden. Ungdomar har därför svårt att konkurrera med andra på bostadsmarknaden och drabbas därför hårdare av bostadsbristen. Detta gäller i än större grad ungdomar som varken studerar eller arbetar.

I och med etableringar och satsningar på nya utbildningar (till exempel den gymnasiala friskolan Academy of Music & Business, AMB med riksintag) har behovet av bostäder för en yngre målgrupp ökat, framför allt i Vara tätort.

Antal ensamkommande flyktingbarn som kommunen har tagit emot är 90 barn år 2015, 7 barn år 2016, 4 barn år 2017 och inga under åren 2018 och 2019. Under hösten 2020 är det få av dessa som har boende i kommunens regi. I tidigare riktlinjer såg behovet ut att kommunen behövde lösa cirka 90 lägenheter per år för att hålla en balans om antalet ensamkommande flyktingbarn höll den nivån som år 2015. Men så har inte fallet sett ut de senaste fyra åren. Det är ändå viktigt att kommunen har beredskap för bostäder för den typen av situationer.

Äldre

Många äldre i kommunen kan välja att bo kvar i sina hus länge. Anledningarna till detta är flera, huvudsakligen att de bor billigt och att det samtidigt är svårt att hitta en bra lägenheter med hög standard som fyller de krav på tillgänglighet som många äldre har. Detta kan medföra att många äldre som bor kvar i sina hus inte orkar med det underhåll som ett hus behöver. När huset sedan är till försäljning har det ett omfattande renoveringsbehov. På grund av detta är omsättningen på bostadsmarknaden låg och utbudet av hus till försäljning litet.

Kommunen har genom socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att äldre personer kan få en lämplig bostad. Antalet personer över 65 år ökar i Vara kommun och förväntas fortsätta göra det under hela prognosperioden fram till år 2038.9 Många äldre bor idag kvar länge i sin egen bostad med hjälp av stöd av anhöriga och annan omsorg.

Seniorbostäder

Seniorbostäder är en öppen boendeform som kan rikta sig till olika åldersspann så som 55+, 65+ eller 75+. Det finns tolv småhus centralt i Vara småstad särskilt anpassade för seniorer.

Trygghetsbostäder

Avsikten med trygghetboende är att överbrygga glappet mellan det egna boendet och särskilda boendet med omsorg. Trygghetsboende innebär att man bor i sin egen lägenhet men att det i samma hus finns tillgång till gemensamma utrymmen samt viss service och personal. I Vara kommun finns 13 trygghetsbostäder.

Särskilda boendeformer för äldre

Behovsprövat boende med omsorg för personer med behov av omfattande vård- och omsorg. I Vara kommun finns 130 platser varav 24 är avsedda för korttidsboende.

Nyanlända

Europa och Sverige står inför stora utmaningar de närmsta åren då miljontals människor är på flykt från krig och förtryck. För att skapa möjligheter måste boendesituationen för de asylsökande lösas och kommunen behöver inventera vilka boendemöjligheter som finns.

Ett stort antal asylsökande respektive nyanlända innebär inte bara stora krav på fler bostäder utan också på att det finns tillgång till kollektivtrafik, utbildning och övrig social infrastruktur.

Personer med särskilda behov

Kommunen har enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS SFS 1993:387) skyldighet att ordna bostäder åt personer med funktionsnedsättningar. Bostaden ska vara en fullvärdig lägenhet med gemensamhetsutrymmen, service, aktiviteter och omvårdnad dygnet runt. Bostaden ska vara integrerad i övrig bostadsbebyggelse. I kommunen finns idag 35 platser i gruppbostäder (LSS) och det finns behov av ytterligare ca nio platser. Det finns ett behov av fler bostäder med särskild service framför allt anpassade för nya målgrupper så som neuropsykiatriska funktionsvariationer. Kommunens bostadsbestånd ska även kunna tillgodose de personer med funktionsnedsättningar som inte inryms inom LSS. Vid planering och byggnation av bostäder ska gällande regelverk kring tillgänglighet tas hänsyn till (däribland Boverkets Byggregler BBR).

Hemlöshet (10)

En möjlighet för personer som står långt ifrån bostadsmarknaden är kommunal hyresgaranti. Detta är ett borgensåtagande från kommunens sida och ett stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende, men som trots detta har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Kommunen hyr även ett antal lägenheter som personer som inte har möjlighet att få ett eget boende får bo i.

Fotnoter

• (5) Länsstyrelsen Västra Götaland, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2020
• (6) Statistiska centralbyrån, Förteckning över lokala arbetsmarknader
• (7) Statistiska centralbyrån, Antal och andel hushåll efter region, boendeform och hushållets storlek. År 2012 – 2019
• (8) Statistiska centralbyrån, Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp och upplåtelseform. År 1991 – 2019
• (9) Statisticon AB, Befolkningsprognos 2019-2038 Vara kommun
• (10) Se Socialstyrelsens definition av hemlöshet: Socialstyrelsen, Kunskapsguiden – om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Lagstiftning och regler

Upplåtelseformer och hyreskontrakt

För att bredda bostadsmarknaden och göra trösklarna lägre för många att komma in behövs nya typer av upplåtelseformer och kontrakt. Nya typer av upplåtelseformer behövs även för byggherrarna för att hitta nya vägar att finansiera nybyggnation. Något som testats i andra kommuner är ”kompiskontrakt” för unga och gamla. Detta innebär att två personer kan stå på hyreskontraktet men att den ena ändå kan stå kvar och samla tid i en bostadskö.

Kooperativ hyresrätt

Den kooperativa hyresrätten är en relativt ny lagreglerad boendeform, vars egenskaper kan sägas ligga emellan bostadsrätt och hyresrätt. För att få bo i en kooperativ hyresrätt måste man vara medlem i kooperativet. När man flyttar in betalas en medlemsavgift och en upplåtelseinsats. Vad beloppen är varierar mellan olika kooperativ. Om man väljer att säga upp sin lägenhet får man tillbaka upplåtelseinsatsen, men däremot inte medlemsavgiften. Den kooperativa hyresrätten är på så sätt en helt spekulationsfri boendeform.

Det finns två olika modeller; ägarmodellen som innebär att föreningen äger det eller de hus där lägenheterna finns och hyresmodellen som innebär att föreningen hyr lägenheter som den i sin tur upplåter med kooperativ hyresrätt. Kooperativa hyresrätter passar personer som inte vill använda sitt boende för spekulation och som har kapital att betala upplåtelseinsatsen med.

Markanvisning och exploateringsavtal

Kommunen har tagit fram riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal som bland annat hänvisar till dessa riktlinjer. I markanvisnings- och exploateringsavtal har kommunen möjlighet att motivera till och stimulera ett blandat bostadsbestånd.

Planerad bostadsbyggnation

I kommunen finns det goda möjligheter för nybyggnation och förtätning. Kommunens planberedskap i hela kommunen för bostadsbyggnation uppskattas ge möjlighet till (förutsatt att planernas byggrätt maximeras):

• 120 villor
• 36 parhusenheter
• 7 flerbostadshustomter (vilka tillsammans kan inrymma 610 lägenheter)

Majoriteten av dessa byggrätter finns inom de fyra nedan nämnda tätorterna. Vara, Vedum, Stora Levene och Kvänum.

Utöver den planberedskap som redan finns, ska även nämnas att det finns förutsättningar att förtäta i tätorterna inom befintliga bostadsområden och dess infrastruktur.

Ort för ort

Vara

Vara, även kallat Vara Småstad, är centralort i kommunen och har ett stort serviceutbud. Här bor enligt statistik från 2015-12-31 (11) 4 052 invånare som har tillgång till förskola, skola, gymnasieskolor, äldreboende, simhall, vårdcentral, bibliotek, fotbollshall med mera. I Vara finns unika butiker med ett rikt och varierat utbud. Här finns även dragare som Conditori Nordpolen, Sivans ost samt Vara Konserthus.

Vara har inga centrala naturområden men grönområden och parker, men området Nedervara är under projektfas där planen är att det ska bli ett tätortsnära naturområde för rekreation. Det är i övrigt svårt att ta sig till naturområden utan bil om du bor i centrala Vara då orten är omringad av åkermark.

Den största delen av Vara ligger på den östra sidan av järnvägen, så även Vara resecentrum som också är ett konstverk – The Blue Orange. För att ta sig över järnvägen finns en övergång för bilar, fotgängare och cyklister med bommar samt en obevakad övergång för fotgängare och cyklister vid stationen. Nedan presenteras statistik från 2015 som visar hur åldersfördelningen ser ut i Vara tillsammans med könsfördelning där man kan se hur många kvinnor och män det finns i varje åldersgrupp.

Behovet av bostäder i Vara är stort. Att bo i centralorten är attraktivt men idag kan det vara svårt att hitta en bostad. Framförallt är det svårt att hitta hyresrätter. Det finns lediga kommunala tomter för villabyggnation och detaljplaner som tillåter flerbostadshus.

1. Håkan Månsgården
   Kommunen arbetar med att ta fram ett planprogram för området, där uppskattningsvis uppåt 450 bostäder skulle kunna möjliggöras. Området är stort till ytan sett och här planeras byggnation ske i etapper. I området finns det möjlighet till blandade bostadstyper vilket är en förutsättning för att skapa ett inkluderande bostadsområde.
2. Elisgården/Violen
   Ett område som i stor utsträckning är utbyggt, men där det finns 2 tomter lediga för villor.
3. Lassagården
   Lassagården är den senaste detaljplanen för bostadsändamål, där det finns möjlighet till 400 bostäder i flerbostadshus, 20 småhustomter, samt 26 bostadsenheter i rad-/parhus.
4. Ritaren
   Ett område som möjliggör för blandade bostadstyper vilket innebär 50 lägenheter, 10 parhus samt 4 villatomter. Varav de 10 parhusen och 1 villa är utbyggda.
5. Brinkeskogen
   Här byggs under 2020 cirka 70 lägenheter i Vara bostäders regi. Det finns därefter en byggrätt kvar i den södra delen av planområdet som skulle kunna innebära cirka 10 parhusenheter.
6. Pinjen
   Här byggs under 2020 cirka 65 lägenheter.
7. Centrumnära förtätning
   Att bo centralt är attraktivt och många centralt belägna bostäder gynnar så väl gatulivet, som serviceutbudet och kollektivtrafiken. I Vara finns möjlighet till förtätning utan att småstadens kvalitéer behöver stå tillbaka. Det finns en del gluggar i kvartersstrukturen samt en del fastigheter som kan öka sitt våningsantal.

Kvänum

Kvänum är serviceort i kommunens östra del och har cirka 1 300 invånare. Här finns förskola, skola, äldreboende, simhall, biblioteksfilial, sporthall med mera. Kvänum är främst känt för sin entreprenörsanda, på orten ligger en mängd nationellt och internationellt verksamma företag. Ett besöksmål på orten är hotellet med restaurang, konferens och bowling. Nedan presenteras statistik från 2015 som visar hur åldersfördelningen ser ut i tätorten Kvänum tillsammans med könsfördelning där man kan se hur många kvinnor och män det finns i varje åldersgrupp.

1. Oltorp
   Området är utpekat för bostadsändamål i Översiktsplan 2012, men är inte detaljplanelagd. Skulle kunna möjliggöra för cirka 30 småhus.
2. Lars Karlsgården
   Området är utpekat för bostadsändamål i Översiktsplan 2012, men är inte detaljplanelagd. Skulle kunna möjliggöra för cirka 15 småhus/radhusenheter.
3. Åkerviolen
   Området är ett befintligt bostadsområde för villor, där cirka 10 tomter finns lediga.
4. Välten
   Området är detaljplanelagt för bostadsändamål i form av småhus, dock togs en 2-3 tomter för villor i anspråk till förmån för förskolans eventuella utbyggnation. Det finns möjlighet till cirka 5 småhustomter och 2 större tomter för flerbostadshus.

Vedum

Vedum är den andra serviceorten i kommunen och viktig för kommunens södra del. I Vedum bor cirka 950 invånare som har nära tillgång till förskola, skola, äldreboende, biblioteksfilial, sporthall med mera. Vedum har också ett centrum med bageri, pizzeria och ett antal affärer. På orten finns flera företag och en av kommunens större nationella och internationella industri. Nedan presenteras statistik från 2015 som visar hur åldersfördelningen ser ut i tätorten Vedum tillsammans med könsfördelning där man kan se hur många kvinnor och män det finns i varje åldersgrupp.

1. Måns- Torbjörnsgården
   Området är utpekat för bostadsändamål i Översiktsplan 2012, men är inte detaljplanelagd. Skulle kunna möjliggöra för cirka 20 småhus.
2. Åselid
   Planlagt område som möjliggör för cirka 12 småhus, varav 1 redan är utbyggt. Det finns ett planuppdrag för att se över området, hur detta kan påverka antalet bostäder är ännu oklart.
3. Vedum 3:13
   Planlagt område som medger för cirka 6 lägenheter.
4. Vedum 34:1
   Detaljplan som tillåter ytterligare cirka 4 lägenheter beroende på placering och storlek.
5. Häggatorpsområdet
   Här finns två lediga tomter för småhus.

Stora Levene

Stora Levene ligger i kommunens norra del och är serviceort med cirka 800 invånare. I Stora Levene finns bland annat förskola, skola, mataffär, café, sporthall och badplats. På orten finns även en del företag och industrier. Precis utanför samhället ligger naturreservatet Levene Äng med gravfält och runstenen vid Levene kyrka. Nedan presenteras statistik från 2015 som visar hur åldersfördelningen ser ut i tätorten Stora Levene tillsammans med könsfördelning där man kan se hur många kvinnor och män det finns i varje åldersgrupp.

1. Levene 1:165 (del 2)
   Området är utpekat för bostadsändamål i Översiktsplan 2012, men är inte detaljplanelagd. Skulle kunna möjliggöra för cirka 10 småhus samt 50 lägenheter.
2. Levene 1:165 (del 1)
   Detaljplan som möjliggör för cirka 50 lägenheter och 4 villor.
3. Levene 1:118
   Här finns tre planlagda tomter lediga för villor.

Övriga tätorter och småorter

I övriga tätorter och småorter är det viktigt att värna om tätortens eller småortens kvaliteter. I samtliga småorter föreslås främst exploatering i nära anslutning till befintlig bebyggelse. Detta för att stärka tätorten eller småorten och värna om den kraft som finns där.

I begreppet landsbygden ingår spridd bebyggelse, kyrkbyar och andra tätare grupper av bebyggelse. Landsbygden i kommunen ska vara levande och ett bra boendealternativ för den som vill kunna njuta av frisk luft och tystnad. Det är viktigt att vid nybyggnation tänka på att tysta områden ska bevaras. Anropsstyrd kollektivtrafik kan vara en bra lösning för att minska bilberoende på landsbygden och ge alla tillgång till kollektivtrafik. För att underlätta för kollektivtrafik och bra pendlingsmöjligheter bör nya bostäder främst placeras i anslutning till ett pendlingsstråk. På detta sätt skapas underlag för kollektivtrafik och fortsatt bra vägstandard. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper och allmänna vägar. Komplettering av byar ska ske genom förtätning, där den ursprungliga strukturen utgör grund för placering av nya bostäder. Detta kan på ett positivt sätt förstärka bykänslan.

Kvaliteter

Människors behov varierar och det är därför viktigt att det finns olika typer av boenden och olika placering på boenden så att alla kan hitta en bostad som passar just dem. I kommunens fysiska planering ska dessa kvaliteter vägas in och fungera som en bedömningsgrund för planarbetet och vid lokaliseringsprövning.

Kollektivtrafik

I ÖP2012 påpekas vikten av att förtäta och bygga i områden som ligger utmed befintliga kollektivtrafikstråk. Detta är viktigt ur flera synvinklar, dels för att säkerhetsställa resandeunderlagen, dels för den minskade miljöpåverkan som kollektivt resande ger samt för att det adderar till boendekvalitén.

Tåget går genom Vara, Vedum och Stora Levene vilket är en stor kvalitet för dessa samhällen då det underlättar både jobb- och studiependling samt underlättar för fritidsresor. För de som bor långt ifrån eller som vill ta sig till en adress utan tåg- eller busslinje finns närtrafiken. Denna behöver bokas i förväg och kan endast utnyttjas inom bestämda tidsintervall.

Samhällsservice

För att kunna upprätthålla en god samhällsservice behövs ett konstant, helst ökande, befolkningsunderlag. God samhällsservice behövs även för att invånarna ska trivas och det kan vara en viktig faktor för att locka nya invånare.

Service

Kommersiell service behöver, precis som samhällsservice, ett konstant, helst ökande, befolkningsunderlag för att vara lönsamt. Att kunna tillgodose det dagliga behovet av basvaror i nära anslutning till bostaden är en kvalitet och med näthandelns möjligheter behövs endast ett paketombud för att tillgodose dessa behov.

Grönområden- skog, park eller lekplats

Vistelse i grönområden har en positiv påverkan på människors fysiska och psykiska hälsa (12). Tillgång till grönområden är viktigt för personer i alla åldrar och desto enklare det är att ta sig till ett grönområde desto större är sannolikheten att man nyttjar det. För att grönområdet, eller den bostadsnära naturen, ska upplevas som nåbar bör den finnas inom 300 meter från bostaden, utan barriärer emellan enligt Boverket (13).

Förtätning

Det är viktigt att hålla en god hushållning med kommunens mark. Inte minst med hänsyn till den värdefulla jordbruksmark som finns i kommunen är det fördelaktigt att jobba utifrån förtätning. Med förtätning menas att det byggs fler bostäder i redan befintlig bebyggelsestruktur så som att bygga fler våningsantal eller att bygga i byggnaders mellanrum. På så sätt tas ingen jungfrulig mark i anspråk och redan befintlig infrastruktur kan nyttjas i en bättre utsträckning.

Fotnoter

• (11) Statistiska centralbyrån, Befolkning i tätort 2015 kön och åldersklasser
• (12) Anna-Karin Johansson, Sara Kollberg & Kent Bergström. Grönområden för fler
• (13) Boverket, Bostadsnära natur – inspiration & vägledning

Källförteckning

• Anna-Karin Johansson, Sara Kollberg & Kent Bergström. Grönområden för fler. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut, 2009
• Boverket, Bostadsnära natur – inspiration & vägledning Länk till annan webbplats., augusti 2007, hämtad den 29 september 2020
• Boverket PBL Kunskapsbanken, Bostadsmarknad och byggande, 2014
• Länsstyrelsen Västra Götaland, Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2020 Länk till annan webbplats., hämtad den 6 oktober 2020
• Naturvårdsverket, Sveriges miljömål, god bebyggd miljö Länk till annan webbplats., 2020, hämtad den 8 september 2020
• Socialstyrelsen, Kunskapsguiden – om hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Länk till annan webbplats., [Online], hämtad den 6 oktober 2020
• Statisticon AB, Befolkningsprognos 2019-2038 Vara kommun, 2019
• Statistiska centralbyrån, Antal och andel hushåll efter region, boendeform och hushållets storlek Länk till annan webbplats.. År 2012 – 2019, hämtad den 6 oktober 2020
• Statistiska centralbyrån, Befolkning i tätorter efter kön, ålder och storleksklass tätort. Vart femte år 2015 - 2020. PxWeb (scb.se) Länk till annan webbplats., hämtad den 7 februari 2024.
• Statistiska centralbyrån, Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp och upplåtelseform Länk till annan webbplats.. År 1991 – 2019, hämtad den 6 oktober 2020
• Statistiska centralbyrån, Förteckning över lokala arbetsmarknader Länk till annan webbplats.. [Online], hämtad den 8 september 2020
• Västra Götalandsregionen. Vision Västra Götaland – det goda livet Länk till annan webbplats., 2005, hämtad den 8 september 2020